Text: Anki Yngve
Foto: Johan Sjögren
  
Det hela började för några år sedan med att Priscilla och hennes man Per-Eric Olsson, efter en tid utomlands, flyttade hem till Sverige med sina hästar. På dagarna var de på sina respektive jobb medan hästarna var ”ensamma hemma” på den lilla gården i skånska Allerum.
Bland annat har paret en lusitanohingst och i hagen bredvid honom går flera ston. Priscilla var orolig för att något skulle hända, utan att hon fick reda på det förrän flera timmar senare.
– Vi kände att så här kan man inte ha det. Så Per-Eric, som är en riktig problemlösare, började fundera på någon form av övervakning.
Priscillas man är inte vilken hemmafixare som helst, han har sin bakgrund inom datavetenskap och har byggt många stora och avancerade system.
– Vi köpte billiga mobiltelefoner, satte dem i sådana där vattentäta skal som används när man sportar och hängde dem på hingsten för att kunna avläsa aktivitet och att han var kvar i hagen. Det fungerade så pass väl att vi kände att ”det här borde man kunna utveckla”. På den vägen är det, berättar Priscilla.
  
Big data och artificiell intelligens
Tillsammans med sina kollegor Mattias Lindström och Daniel Fagerström började Per-Eric att utveckla Hoofstep-systemet – en sändare på hästen som kommunicerar med en basstation, som i sin tur skickar information till ägarens app via lagring i ett datormoln.
De tre teknikerna i teamet har spetskompetens inom områden som ”big data”, robotteknik, programmering och hårdvarudesign. Medan Priscilla, som har varit CRM-chef på flera företag, bidrar med kompetens inom marknadsföring och affärsstrategier.
Teamet kompletterades med Karl Forssman på marknads- och försäljningssidan. Han kände Priscilla sedan tidigare och valde för två år sedan att flytta hem till Sverige från USA, för att jobba med Hoofstep. Men innan flytten såg han till att undersöka marknaden på andra sidan Atlanten, samt att bygga upp ett nätverk av bland annat amerikanska veterinärer.
– Min koppling till ridsporten är som ponnypappa till tre döttrar. Jag har gjort hela resan med att bygga stall och ridbana, skjutsa till tävlingar, skritta av och så vidare, berättar Karl leende.
  

Karl Forssman och Priscilla Olsson med det uppkopplade huvudlaget.
  
Dygnet runt och året om
Grundfrågan bakom hela systemet är vad som händer i hästens vardag alla de timmar vi inte är där för att träna eller sköta den.
– Vi vill fånga beteendet, när är den tillfreds och när är det något som avviker, säger Priscilla.
Den häst som monitoreras har en sensor över pannan, som fästs med ett huvudlag den kan bära dygnet runt och året om.
– Det är bara att inse att de upp till 23 timmarna hästen lever sitt eget liv påverkar den mer än en timme med oss på ryggen, säger Karl.
Mätaren på huvudet fångar med hjälp av gps- och gyroteknik upp hur hästen strövar omkring, rör sitt huvud, tuggar, dricker med mera. Sedan kommunicerar mätaren via radio med en basenhet i exempelvis stallet (i dag cirka 700 meter från hästen), som i sin tur sänder upp all data i ”molnet” och vidare till appen som kan larma om något avviker från mönstret. Du som följer hästen i din app kan befinna dig var som helst i världen.
– Allt kokar ner till beteende, det kan komma före sådant som temp eller puls vid exempelvis fång eller kolik. Det är därför sensorn sitter på huvudet, då får vi med hästens tuggrörelser och om den äter och dricker som den ska, förklarar Priscilla.
  

  

 
Laddas en gång i veckan
Själva hårdvaran väger väldigt lite och är formad efter hästens panna.
– Sensorn behöver laddas cirka tre timmar var tredje vecka om du har en aktiv häst. För vår åsna som mest står stilla räcker det med en gång i månaden, säger hon med ett skratt.
Som hästägare och ryttare poängterar Priscilla hur mycket hon har lärt sig om sina djur sedan hon började följa hur de beter sig på dagarna.
– Det första steget var att bara få veta att hästarna var kvar i hagen. Men så insåg vi att vi kunde få ut mycket mer data, inte bara ren gps-lokalisering.
När familjen Olsson precis hade flyttat hem till Sverige fick exempelvis ett av stona en allvarlig skada i hagen, då en pinne trängde in i en led.
– Vi visste inte hur länge hon hade stått stilla på tre ben, hade hon haft en sensor på sig hade det direkt gått ett larm till min mobil om att hon inte betedde sig som hon brukar, säger Priscilla.
  

Sensorn sitter på laddning.
  
Lär sig hur just din häst fungerar
Det unika och komplicerade med Hoofstep-systemet är egentligen inte själva hårdvaran och grundtekniken, utan hur data från sändarna behandlas och används. Per-Eric Olsson har bland mycket annat arbetat med AI, artificiell intelligens, och big data.
Enkelt förklarat handlar det om att bygga självlärande system, som förfinar sig själva genom att läsa av stora mängder data. Det tar systemet ungefär en vecka att bygga upp en profil för en viss häst, med hur den beter sig ”en normal dag”.
– Man lär känna sina hästar på ett helt annat sätt, det är häftigt, säger Priscilla och Karl fyller i:
– När islandshästen här på gården blev jagad av bromsar i hagen, och sprang runt, såg vi exempelvis det i appen. Även om du känner dina djur väl lär du dig att förstå dem ännu bättre.
I dagsläget visualiserar systemet hästens aktivitet de senaste 24 timmarna. Du kan se hur den har rört sig och dess beteendemönster, samt hur det gångna dygnet förhåller sig till det som har skett historiskt.
– Exempelvis är det superintressant att studera hur hästarna använder hagen, står de bara vid insläppet hela dagarna? Våra ston har en stor hage på sju hektar, men vi ser väldigt tydligt att de rör sig på vissa stråk och inte använder all yta, berättar Priscilla.
  
Intresse från kliniker och uppfödare
Den tänkta målgruppen var från början alltså hästägare som jobbar borta från sina djur.
– Men vi har även pratat med kliniker som verkligen skulle ha nytta av det här, exempelvis för att monitorera kolikhästar. I dag sitter de och tittar på skärmar, med Hoofstep kan man i stället direkt få larm om en viss häst lägger sig ner, säger Karl.
Veterinärerna skulle även kunna hålla koll på hästar på distans under de första kritiska dygnen efter hemgång.
– Vi har tät dialog med forskare världen över och kommer under hösten att medverka i forskningsprojekt, berättar han.
Också inom aveln har entreprenörerna märkt av ett stort intresse.
– Jag har hört så många uppfödare som har varit jätteintresserade, därför har vi övervakning av ston med i utvecklingsplanen. Frågan är om det blir redan i år eller lite senare, säger Priscilla entusiastiskt.
Karl tar upp att befintliga system för övervakning av avelsston nästan alltid är inriktade på de sista veckorna eller dagarna under dräktigheten. Med Hoofstep kan du hålla koll på stoet under hela havandeskapet samt under veckorna efter förlossningen, då hon bland annat har förhöjd risk att drabbas av kolik.
  
Lansering till hösten
Hoofstep har fått in en del kapital både från teknologisidan och från investerare med hästkoppling. Inte minst har Almi Invest gått in och stöttat bolaget. Det gör att fyra av grundarna har jobbat heltid med utvecklingen sedan i höstas, från och med första juli i år jobbar alla fem enbart med Hoofstep.
Företaget har för tillfället ett antal sensorer ute hos olika testare, de kollar av alla hästarna varje morgon.
– Just nu koncentrerar vi oss på bra betakunder som verkligen ställer krav på oss. Vi vill inte bara höra det som är positivt utan vill testa systemet ordentligt, säger Priscilla.
Produkten lanseras i höst, genom en Kickstarter-kampanj. Och den färdiga produkten levereras i början på nästa år till dem som har beställt den via kampanjen.
– Europa och Nordamerika är vårt fokus till att börja med. Vi vill bli internationella med en gång, förklarar Karl.
Entreprenörerna vill att tröskeln för att börja använda systemet ska vara låg, därför får det inte bli för dyrt.
– Vi kommer att sälja ett abonnemang, du äger inte hårdvaran utan det gör vi, lite som med ett villalarm. Kunden lånar produkten, betalar för servicen varje månad och om han eller hon är nöjd tuggar abonnemanget på. Annars skickas produkten tillbaka, säger Karl och Priscilla fyller i:
– Meningen är att installationen ska vara ”do it yourself”, detta är en tjänst snarare än en pryl. Vi ser oss som ett kunskapsföretag.
 
Hästen får en avatar i appen
Hårdvaran är mer eller mindre färdigutvecklad, just nu trimmar entreprenörerna på datainsamlingen och själva appen.
– Den kommer att bli väldigt interaktiv, något helt annat än vad man har sett tidigare, lovar Karl och fortsätter:
– Vi jobbar med 3D-modeller och animation, varje häst får en avatar i appen så att du exempelvis ser när den ligger ner.
Med hjälp av så kallad geofencing ritar hästägaren in sin gård – sedan kan han eller hon få ett larm i telefonen när hästen går från stallet till hagen, till ridhuset och så vidare.
– Du kan rita in hotspots i hagen där exempelvis utfodring sker eller där vattenkaret står.


Appen där du monitorerar hästen är fortfarande under utveckling.
 
Ska inte störa eller vara i vägen
Det många lyfter på ögonbrynen åt är den sele som sensorn sitter fast med. 
– Huvudlaget fungerar lite som en sport-BH, det sitter tight men är inte i vägen, säger Priscilla.
Hon berättar att de har haft testare där ägaren har menat att ”den där får du aldrig på min häst”.
– Men det funkar, vi har inte stött på en enda individ hittills som har reagerat märkvärt. Det finns mycket idéer om vad som går och inte går med hästar, skrattar hon.
Den egna hingsten är expert på att få av sig exempelvis grimmor och täcken. Så när teamet hade fått fram en prototyp som satt kvar på honom visste de att de var i hamn. 
– Med min dressyrbakgrund ville jag först ha huvudlaget snyggt och diskret, vi provade med tjusigt läder från Italien men det var inte praktiskt. Det här är en hightechgrej, då får det se lite hightech ut, konstaterar Priscilla.
Att huvudlaget delvis är rött i grundutförandet är av praktiska skäl, skulle hästen få av sig det i hagen blir det lättare att hitta. Eftersom selen fästs med kardborre lossnar den om hästen skulle fastna i något.
– Även om du får en exakt position via gps är det bra med en färg som syns, huvudlaget kommer på sikt att kunna kan specialbeställas i valfri kulör.
Möter ni mycket skepsis när ni är ute och pratar om detta?
– De som verkligen förstår produkten är enbart positiva, den vanligaste invändningen är annars att ”det där kommer inte min häst att vilja ha på sig”. Sedan är några rädda för skav, men det är inget vi har haft problem med hittills. Skulle en häst vara extremt känslig kan vi sätta en extra bit teddy under sändaren.
Det händer att Priscilla möter en ”jag känner mina hästar tillräckligt väl som det är”-attityd.
– Vi hästmänniskor är lite traditionella, vi kan liksom redan allt. Dock var det helt annorlunda när jag för ett tag sedan hade en gruppdiskussion med elever på ett ridgymnasium. Det var fantastiskt, de ser bara möjligheter. ”Klart att man ska digitalisera sina hästar”, tyckte ungdomarna.
  

Sensorn och huvudlaget används även på Priscillas åsna.
  
Databas över hästars beteende
Vid sidan av monitorerandet av enskilda hästar finns ytterligare ett syfte med Hoofstep, nämligen att ta tillvara och analysera de enorma datamängder som samlas in. Data kategoriseras efter kön, ålder, ras, användningsområde och så vidare – men hästarna är anonyma i övrigt.
– Affärsidén har två sidor där den första är ”en till en-nytta”, att förkorta tiden mellan indikation och åtgärd för den enskilda hästen. Den andra sidan handlar om big data och kunskap. Vårt mål är att bli världens största databas om hästbeteende, som görs tillgänglig för forskning. Även försäkringsbolag är intresserade av sådan övergripande statistik, säger Karl.
Ju fler hästar som använder Hoofstep över tid, desto mer lär sig systemet om djurens grundläggande beteende och om vad som kan betraktas som avvikande. Priscilla menar att teamet ser stora värden i detta längre fram. Inte minst är social interaktion mycket intressant.
– Man läser i vissa forskningsstudier hur det dras enorma slutsatser utifrån kanske tio hästar som vistas i en kontrollerad miljö. Den här databasen blir en guldgruva för forskare och etologer, och vi vill bidra till att öka kunskapen om hästens välmående. Hur håller man egentligen hästar optimalt? avslutar hon.

Tidigare på Hippson.se:
Flyinges ridhus har blivit ”smart” – ridkonst ska mätas objektivt

Anki Yngve

redaktion@hippson.se