Ryttarträning
Publicerad: 2008-08-11Mari forskar om sitsen
Hur viktig är en bra sits? Det är det ingen forskare som kan säga. Men Mari Zetterqvist Blokhuis är i full färd med att forska på hur sitsen påverkar hästen. Och en av deltagarna i hennes studie säger att hon hittat sitskänslan - tack vare en pall...
Det har varit tunnsått med forskning om sitsen. Det vi vetat bygger på gammal praktisk kunskap. Men nu är en studie om sitsen är i full gång. Det är Ridskolan Strömsholm och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som gör studien i samarbete. Projektet finanseras genom Hästnäringens forskningsfond, och det är Mari Zetterqvist Blokhuis som leder projektet. Hippson ringer upp henne för att kolla hur det går.
Vad är syftet med projektet?
- Att försöka hitta metoder som kan användas för att förbättra ryttarens sits, och samtidigt studera hur hästen påverkas av ryttarens sits. Vi hoppas kunna hitta metoder som kan användas för att förbättra ryttares sitsar i utbildning och träning av ryttare på olika nivåer. Ett mer långsiktigt mål är att både ryttare och hästar ska få mer glädje av ridsporten.
Vad ska ni göra?
- Första steget blir att försöka definiera, kategorisera och systematiskt mäta olika problem när det gäller ryttarens sits. Sen intervjuar vi tränare och ridinstruktörer för att utvärdera de olika problemen. Med intervjuerna som bakgrund gör vi ett bedömningssystem som kan användas som underlag för kvantitativa bedömningar av olika typer av sitsfel hos ryttare.
Vadå kvantitativa bedömningar?
- I vanliga fall är det ju ganska subjektivt det här med hur man bedömer sitsen. Vi ville få fram ett system där vi kunde sätta siffror på det hela, så att det kan bli mer objektivt. Men vi fick problem för det finns så många saker i sitsen som man kan titta på! Vi försökte med 16 faktorer i sitsen men det blev för mycket. Så nu ska vi arbeta med tre kriterier; sitsen som helhet är en del, höfter, bäcken och rumpa är en del och överskänkel är en.
- Det är inte så lätt att göra det omätbara mätbart!
Vad ska ni göra som steg två?
- Testa olika träningsmetoder som kan användas för att lösa olika typer av sitsavvikelser. Den här fasen innehåller en experimentell studie som genomförs med hjälp av elever från Ridskolan Strömsholm. Syftet är att undersöka om det går att koppla olika typer av övningar till olika typer av sitsavvikelser. Elevernas sitsar bedöms först av ett antal tränare och instruktörer när de rider en standardiserad bana på olika hästar. Halva gruppen får ett personligt träningsprogram med övningar som de ska göra utan häst. Resten av eleverna används som kontrollgrupp, de får alltså inga övningar. Efter en tid rider alla ryttarna banan igen. Då kan vi se om träningsprogrammen hade några positiva effekter på ryttarnas sitsar.
Ni ska kolla om hästens välbefinnande påverkas, hur då?
- Vi mäter hästens hjärtfrekvens och beteende genom att observera avvikande beteende som öron- och svansviftning, huvudrörelser och ljud.
Varför är ryttarens sits viktig?
- Den är grunden för att kunna inverka rätt. Mitt mål är att det ska vara roligt att rida, att hästen ska gå bra - och att hästen inte tar skada. Om man sitter snett till exempel så belastas hästen snett. Även kissing spines kan bero på att ryttaren skumpar. Det finn sväldigt lite forskning om hur hästen påverkas, men det har varit mycket artiklar om att det är träningsrelaterade skador nu. Och sitsen och träningen har båda del i det. Och i Lars Roepstorffs projekt såg de att ju mer ryttaren inverkade på hästen, ju snedare blev hästen. Och det måste ju bero på någonting.
Vad vet man om hur ryttarens sits påverkar hästen?
- Det finns väldigt lite studier. Men det finns en holländsk tjej som doktorerade för ett tag sen som har sett att ryggen tänjs ut av att man rider. Det är ju ganska självklart, men de har tittat på det mer.
Ridskoleelever hittade känslan i sitsen Mari Zetterqvist Blokhuis har i vanliga fall elever från Strömsholm med i sin forskning. Men nu ska även tre ridskolor delta. På en av dem, Sigtunabygdens ridskola, är projektet redan avslutat. - Eleverna är otroligt intresserade. Och det kanske förvånar många, inte minst ridlärarna som undrade om eleverna verkligen skulle vilja vara med. Eleverna har fått genomgå tester innan de skulle vara med. Liksidighet, smidighet med mera ingick. Sedan har hälften av dem fått ett träningsprogram att göra tre gånger i veckan, plus att de fått låna hem Eckart Meyners "Balimopall", en sorts pall som tränar balansen. Efter en tid har alla eleverna testats igen, plus att de intervjuats. - De upplevde främst att medvetenheten om sitsen ökade, säger Mari. Ryttarna förstod att de faktiskt kan bli bättre ryttare genom att träna utan häst. Och om de själva tänker på vad de vill förbättra. Bättre ryttare utan att rida En av ridskoleeleverna som var med är Katarina Bokström, trebarnsmamma som rider på Sigtunabygden en gång i veckan. - För mig var det spännande för jag har alltid tänkt att för att bli bättre på att rida måste man rida. Men nu har jag insett att det finns andra saker man kan göra. Dessutom har jag börjat tänka mer på sitsen när jag rider, säger Katarina. Träningsvärk och känsla Hon är ledsen över att projektet är slut - för hon har fått lämna tillbaka den Balimopall som hon hade hemma under åtta veckor. - Första gången jag satt på den pratade jag telefon och funderade inte så mycket på att jag satt där. Men vilken träningsvärk jag fick sen! Och när jag använt den flera gånger var det roligt för då märkte jag att jag inte fick träningsvärk längre. Pallen har gjort att Katarina vet hur det ska kännas. - Ja, jag har inte fått en bra sits, det kan jag säga, men jag VET hur det ska kännas och jag har känt det i ridningen några gånger. Kroppen ska vara spänd men bålen avslappnad, det är svårt att förklara. I höst ska det bli mer träning för Katarina. - Inte bara för att jag ska må bättre utan också för att det kan påverka ridningen. |
Mari Zetterqvist Blokhuis hoppas att så småningom kunna ta fram ett material för ridinstruktörer och tränare som ska hjälpa ryttare att bli av med sitsfel som att man sitter snett.
Kan man träna sig till en bättre sits? Och hur gör man? Det är frågan. Foto: Hege Hellström
Katarina Bokström var en av eleverna på Sigtunabygdens ridskola som fick genomgå ett sitsförbättringsprogram. Hon tycker att pallen var jättebra både för att träna muskler och känsla. Foto: Mari Zetterqvist Blokhuis
Så här ser Balimopallen ut.
Varg skjuten under skyddsjakt i Norrtälje
Tidigare i april inleddes en skyddsjakt på en varg som dödade två minishetlandsponnyer. Under torsdagskvällen sköts en varg i närheten.
FEI startar inte disciplinärende
För några veckor sedan publicerade Sportbladet en granskning av bilder på dressyrhästar. Nu meddelar FEI att de inte startar ett disciplinärende.
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
Stoet som fick ett extra föl
När fölet Bellatrix föddes slutade det i sorg, mamma Copperbridge klarade sig inte. I all förtvivlan tog historien dock en ljus vändning.
Trulsan fick inte bara ett eget föl – utan adopterade även Bellatrix
Veterinärer kritiserar SVT:s kommentatorer
Sveriges veterinärförbund menar att SVT:s kommentatorer i sändningar från världscupfinalen ”bagatelliserade och försvarade” blå tungor.
Helena Persson om bilolyckan
Under morgonen var hoppryttaren och A-tränaren Helena Persson med om en bilolycka. Hon berättar att de under omständigheterna mår bra.
Här är de populäraste hästnamnen
Agria har tagit fram en lista över de vanligaste hästnamnen. De populäraste namnen för ston, valacker och hingstar är människonamn.
Blandade flockar och bra staket
När två ponnyer dödades av en varg blev frågan aktuell i häst-näringen. Vi har ingen data gällande häst och varg, men vi kan lära av andra.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Neutralisera hästens flyktbeteende
Att hästen reagerar med flykt kan ha många olika orsaker. William Nilson Fryer har lång erfarenhet av att jobba med hästar där andra gått bet.
Att se sig själv i brevlådan
Annelie pryder nervöst omslaget av månadens tidning. Hästarna på gården tillfrisknar i takt med att nya hästar som behöver hjälp flyttar in.
"Det var ju bara lilla jag, sanningen och mitt liv jag berättade om"
Lurbo ridklubb gjorde krafttag mot leran
Tidigare var leran ett stor problem för verksamheten. Ordentliga åtgärder har lett till torrare anläggning, minskat näringsläckage och lägre veterinärkostnader.
Föreningens hållbarhetsutvecklare: "Allt blir så mycket mer lättjobbat"
Nicole Holmén om jobbet på Grevlunda
Hade du velat få lite spontana tips från Peder Fredricson när du trimmar dina hästar till vardags? Precis så har Nicole det, som är beridare där.
Årets första föl i russflocken på Lojsta hed
Igår föddes årets första föl i flocken på Lojsta hed, ett svart litet sto. Nu är det inte långt kvar innan hingsten Stinsen återvänder till flocken.
Militärhästar opererade efter olyckan
Igår sprang det lösa hästar i centrala London. Armén berättar att två av hästarna har genomgått operation och att de förväntas återhämta sig.
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Svenskarna till Nations Cup
Årets Nations Cup i dressyr har ändrats om och går nu endast i tre deltävlingar. Nu står det klart vilka svenskar som startar i den andra omgången.
”Det är inte hokus pokus, det är gymnastik”
Eamon Hickey fick i uppdrag att träna en fyraårig valack med mycket attityd och nerver. Maria Gretzer sa att ”här får du något att bita i”.
Madde berättar om jobbet som hästskötare
Catch Me Not S har ännu en lyckad tävlingshelg i bagaget. Peder Fredricsons hästskötare Madde berättar om jobbet och rutinerna.
Här är horsetech-bolagen som vill slå sig in
Hästnäringen omsätter omkring 32 miljarder kronor per år. Fler och fler techbolag börjar få upp ögonen för branschen inom många olika områden.
“Aktörerna vill förbättra och modernisera hästnäringen och ridsporten”
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!