Portugal-bloggen
APR
02

Föllycka

Vi har fått vårt andra föl för detta år. En liten hingst blev det igen, e. Altivo, u. Galiza.

Han är så vacker och jag hoppas det kan bli en framtida stjärna i stallet. Altivo har fått en lugn vecka efter tävlingen, men han blir fort uttråkad så vi har börjat med vår miljöträning. Rida runt med fladdrande plastpåsar har gått riktigt bra så vi ska fortsätta med lite svårare saker snart.

Horus har gått riktigt kanon denna vecka, han börjar växa upp till en stor pojke. Jag längtar till min tränare Maria kommer hit i slutet på april. Jag känner att jag behöver vägledning hur jag ska fortsätta med de flesta hästarna. Jag känner att jag har kommit till en platå nu där hästarna går bra, men jag behöver hjälp hur jag ska gå vidare till nästa steg. Tills dess får jag klura själv och jag kan verkligen skatta mig lycklig som har ridning som arbete. Rida är faktiskt det bästa som finns!

Första gången ute i hagen. Väldigt nyfiken och social kille. Namnförslag som börjar på bokstaven O? :)

Ha en fin vecka. Kom ihåg att följa mig på instagram, astridhedman


Läst 19127 ggr Kommentarer Kommentera

MAR
28

Årets första we-tävling!

Full rulle som vanligt! I torsdags lämnade jag Ulrika på flyget, vi har haft väldigt roligt ihop och hon har varit till stor hjälp. Torsdag kväll hämtade jag nästa working student som är en finsk tjej, men som har bott på Madeira i 2,5 år. Isa heter hon och ska vara med mig till maj. Hon rider på Madeira och vill utveckla sin ridning och komma igång med working equitation på ön. Ska bli bra att få fortsatt hjälp då jag har lite för många hästar just nu. Våra småpojkar är kastrerade nu så om någon vill ha ett par 4-åriga valacker hojta till!


Fredag morgon red jag och vi packade för helgens tävling. Efter lunch kom vi iväg, bästaste polaren Nuno körde sin jeep och transport med mig, Isa och Altivo. I Porto var det en olycka så det tog oss cirka 45 minuter extra för att komma ut på motorvägen. I Aveiro var det full storm och det regnade massor så vi kunde bara ligga runt 60 km/h. En timme innan vi var framme i Mafra gick bilen upp i temperatur. Lyckligtvis så kom det en mack på en gång där vi kunde svänga in och se vad som är fel. "En grej" som har att göra med vattnet hade gått sönder (bilkunskaperna är på topp som ni hör) och vi kunde inte köra längre. Som tur var fanns det fantastiska människor 10 minuter bort som kom med jeep. På med trailern på deras jeep och jag, Isa och hästen hängde med till Mafra, lämnade hästen och körde tillbaka till deras hus där Nuno redan väntade. En mekaniker hade tagit bilen och skulle fixa den till söndag. Boa! Vi däckade i säng klockan 1 på natten. Vi skulle egentligen sova hos bästa Barbro men efter allt strul och ingen bil så fick vi övernatta hos denna ryttare som också skulle tävla. Tack Catia och Faustino <3

Lördag morgon var det vet check och Altivo skötte sig riktigt bra. Inga viftande framben och skakande på huvudet. Han kände nog att det inte var läge efter allt kaos kvällen innan. Jag tog red en sväng efteråt och han var fin. Vi startade dressyrtestet runt 14 och han var väldigt avspänd på framridningen. Banan var blöt efter nattens storm och det var mest gegga. Det fortsatte att blåsa men Altivo skötte sig bra ändå. Det var lite äckligt när staketet gungade och gnällde av blåsten, men han kunde passera och vi hade en hyfsad runda. Det var 3 internationella domare, en tysk, en svensk och en portugis. Jätteroligt att få nya ögon på sig och jag fick många bra tips med mig från alla 3. Tyskan höll mig på förstaplats i dressyren och det är jag otroligt glad för. Vi fick totalt 64,8 % och en sjätteplats av 9 starter (alla utom 1 som är professionella ryttare). Det var väldigt tight mellan placeringarna så det kändes lite surt att hamna så långt ner. Men men, bara att rida bättre nästa gång!

Söndag fm var det dags för teknik och Altivo har aldrig gått så bra på framridningen som han gjorde då. Tekniken red vi på en superfin gräsbana och jag tänkte att "nu jäklar sätter vi den". Altivo var inte på samma humör som jag och spände till så fort vi red från framridningsdelen in på banan. Vi tog oss igenom och vissa saker kunde vi göra riktigt bra, andra mindre bra. Speciellt på parallellslalomen som vi har tränat så mycket var det några reklamskyltar i plast som blåste omkring 10 meter ifrån, så hälften av bytena blev bajs. Så tråkigt. I protokollen hade vi allt mellan 8,5 till 4. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra när han spänner till så för han blir väldigt svårmanövrerad. Nu är han betydligt mer ridbar än för något år sedan, men jag blir lite less att han inte kan ta det lugnt och lyssna på mig. Han är en självständig hingst och jag tror att han inte alltid litar på att jag vet vad jag håller på med. Han måste ha koll på allting och han stänger mig ute när han tror att något är farligt. Men... det finns massor av potential i detta lilla krutpaket och trots detta så får vi ändå rätt bra procent. Jag vet ingen annan som rider en Veiga häst och det kanske finns en anledning. Men man har det man har och jag får lära mig otroligt mycket med Altivo. När han är bra är han fantastisk, men vi måste höja våran lägstanivå för att vara i klass med portugiserna. Vi fick 64,8 % igen i tekniken, vilket är en bra poäng, men de andra rider på 70. Jag har bett om råd men portugiserna säger att det är svårjobbat med sådana hästar och att det är omöjligt att få de helt med sig. Jag har tänkt bevisa motsatsen så nu ska vi miljöträna massor fram till VM!

Eftersom WAWE, den internationella working equitation organisationen, har som kvalregel för att rida VM måste man rida på 58 % och genomförd speed på nationell tävling med internationell domare var detta ett tillfälle för oss att kvala. Jag fick skarpa tillsägelser av flera (som vet hur jag brukar rida i speeden) att rida säkert och eftersom jag låg 8:a totalt efter att ha hamnat 8:a i tekniken, fanns det ingen chans för mig att ta någon placering. Därför valde jag att rida säkert och bara släppa på när det var raksträckor. Altivo var djupt upprörd över att han inte fick göra det han är bäst på, springa fort! Nu var det minsann inga spänningar, han bara låg och väntade på att jag skulle låta honom gå. Han var lite nöjdare när han sen fick gå in på prisutdelning, även om vi inte fick ta emot något pris så ville jag passa på att rida honom en sväng till inne på banan. Det var som ni förstår en nyttig tävling och vi klarade kvalet vilket var målet. Men jag vill upp i procenten och göra stabilare rundor. Träna träna träna...

Någon av er läsare som har tips på spända/tittiga hästar? 

Min kära vän Hanna Larsson tog riktigt fina bilder och även om jag kan bli galen på Altivo så är han otroligt snygg <3 Enjoy! Kom ihåg att följa mig på instagram astridhedman

Dressyren. Gegga men fin häst!

Världens härligaste människor! Catarina, Catia, Nuno och Hanna bakom kameran <3

Teknik

Speed

Seriösa klubben..

3 kort tagna av Sabine Rolfs från speeden.

Prisutdelning. Klart vi var tvungna att ha vårt snygga Sverige-täcke vi fått av Maria. Älskar det sista fotot med alla hingstarna, ljuset och de häftiga träden i bakgrunden! Proffsfotografen Hanna Larsson mina damer och herrar.


Läst 16217 ggr Kommentarer Kommentera

MAR
23

Gästblogg med Ulrika

Olâ!
  
Jag heter Ulrika Jonsson har nu gjort tre veckors praktik hos Astrid på Lusopiario i norra Portugal. Hemma i Sverige går jag en YH-utbildning till ridlärare på Vreta Utbildningscentrum utanför Linköping. Framåt senhösten är jag klar med plugget och ser fram emot att få jobba med det bästa jag vet – hästar och ridning.
  
Av alla fantastiska hästar i världen har jag fastnat för lusitanon, rasen som avlats i tusentals år för ridning och strid till häst. Portugiserna kallar dem för ”vindens söner” och sägnen säger att vinden från Atlanten svepte in över landet och gjorde stona dräktiga. Jag förundras varje dag över lusitanons temperament, arbetsvilja och deras önskan att behaga ryttaren. Så när chansen dök upp att få göra en del av utbildningens praktik utomlands sökte jag mig genast till Portugal och hamnade hos Astrid för att få möta en annan kultur, lusitanos och lära mig mer om working equitation.
  
Det har varit tre lärorika veckor här och jag har bombats med nya intryck högt och lågt. Häromdagen frågade en vän vad jag lärt mig och jag blev mållös. Efter att ha grunnat lite på frågan så kan jag säga att jag fått ett helhetsintryck med mig. Ett helhetsintryck över hästhållning, horsemanship och skolning av hästar. Både grundutbildning av unghästar och träning av tävlingshästar upp till högsta klass i WE. Föga förvånande är det alltid grunderna som man jobbar med, att träna hästen så att den med lätthet kan bära upp sig själv och ryttaren. Hästen är inte skapt för ridning, vi måste träna den för det och det ska ske på hästens villkor.
  
Hästar är hästar överallt i världen men hästhållningen i Sverige och Portugal är ganska olika. Hästar som rids här i Portugal står på stall och det är inte så vanligt med rasthagar. Hästar som inte rids går ute på de fält som inte duger till vinodling eller annat jordbruk. För en svensk som kommer hit är det bra att ha det i bakhuvudet, hästarna i hagarna ser inte alltid så fina ut och det kan tyckas hemskt att hästarna står på box alla dygnets timmar förutom när de arbetar i ridhus eller på bana. Men så funkar det här och det är bara att gilla läget. Astrid är mycket noga med att hennes hästar i träning ska få komma ut alla dagar som hon jobbar. Det finns tyvärr ställen där hästarna inte kommer ut så ofta.
  
Jag har varit i Portugal en gång förut på en ridresa med Rotbrunna Häst och Kursgård. Då prövade jag för första gången att rida WE och jag tycker det är så roligt. Portugiserna är bäst i världen på WE och Astrid som ständigt tävlar mot dem möter alltid värsta motståndet. Jag har spanat en del när hon och Altivo tränar inför VM i maj och fått rida på hinder själv. Tyvärr så blev WE-tävlingen som jag skulle följt med på i Trofa inställd. Men en hel del tips och tricks har jag med mig i bagaget med hem. Och jag är riktigt sugen på att köra igång WE-träning med mina egna hästar och med alla som vill testa på denna häftiga gren med samspel, lydnad, förtroende och speed. Det är inte så lätt som det ser ut!
  
Dagarna i ett utbildningsstall är sig lika men ständigt skiftande. Hästar är individer likväl som människor. Under mina tre veckor har vi haft regn nästan varje dag i varierande mängd. Det är bara de sista dagarna som varit riktigt fina. Dessutom har det blåst ordentligt vissa dagar. Omständigheter man inte rår över och då får man anpassa sig. Det får bli lösgalopp i stället för att rida unghästarna och om det inte har regnat in för mycket i ”ridhuset” då får det bli longering.
  
Men trots väder och vind har jag fått förmånen att rida många fina hästar alla med något att lära mig. Jag har fått minnen och erfarenheter som jag kommer att bära med mig för resten av mitt hästliv. Som häromdagen när jag red Enjeitado och han plötsligt stannar upp i traven och bjuder mig på en spontan piaff. Eller fyraårige Jasmim, med en vilja av stål och hjärta av guld, som jag blir så glad av att rida.
  
Om du vill läsa mer om mitt Portugaläventyr så har jag bloggat, nästan varje dag, på www.devote.se/stallkatt  Nu blickar jag framåt mot nästa praktik på en svensk ridskola för att sedan fixa min ridlärarexamen. Hoppas vi ses framöver på WE-banan, någon ridskola. Eller varför inte på Svenska Lusitanosällskapets Feira som hålls varje år i september?
  
//Ulrika
   
Ps. Håll tummarna för Astrid, Altivo och hela svenskgänget på VM!
WE-träning med Enjeitado.
Ibland sken solen så man kunde rida ut!
 
Feira i Trofa. Working equitation blev inställt, men de kunde genomföra modell- och gångartstävlingen.
Astrid och Altivo tränar WE.
 
Fyraåriga Jasmim blev en av mina favoriter.

Läst 17064 ggr Kommentarer Kommentera

MAR
20

Back home

Nu är jag tillbaka hemma efter en helg i Örebro/Västerås. Har bott hos min kusin och hennes familj fredag till lördag och sedan söndag till idag. Så mysigt att få träffa mitt grymt söta kusinbarn Alice. Tänker att det kan bli en hästtjej av henne. Lite dåligt med hästfolk i min släkt, det är bara jag och mamma så vi behöver förstärkning i nästa generation. Lördag åkte jag till Linnea Lycke i Örebro där vi körde working equitation två dagar. De flesta som var med på träningen red i höstas när jag var dit, men det var även några nya ryttare med. Intresset för we ökar hela tiden, kul att fler och fler hittar till denna fantastiska sport. Hoppas att deltagandet i VM iår ska ge sporten mer respekt bland de andra disciplinerna. Nu får man ofta förklara för andra ryttare vad we är och många tror att det är någon form av ghymkana. Min kortaste förklaring brukar vara "dressyr med hinder och en klick adrenalin". Det är så roligt att tävla i och hästarna älskar det. Blir tydligt när man har tunnor och stolpar att svänga runt. Det kräver både precision och förtroende mellan häst och ryttare. Man kan tro att det är superlätt att öppna och stänga en grind, men det krävs en hel del sammarbete och att man kan kontrollera sin häst.

Jag satt även upp och red på några av elevernas hästar och det är bra att göra det då och då. Jag har inte tränat andra i så många år, därför sitter jag gärna upp ibland för då kan jag känna saker som jag mitt öga ännu inte är tränat att se. Fast ibland är hästarna så roliga att rida att jag inte vill sitta av! Men mitt mål är att jag ska klara av att guida eleven genom svårigheter från marken. Jag sitter upp för att kontrollera om det jag ser stämmer med det jag känner. Jag kan också sitta upp för att visa, så eleven kan få en bättre förståelse för vad jag menar. Förr satt jag upp på allt utan att tänka efter så mycket. Nu är jag mer försiktig och skulle inte sitta upp på världens vildhäst. Det är helt enkelt inte värt att ramla av och riskera att vara borta från ridningen en längre period. Men givetvis vill jag kunna hjälpa mina elever vid behov, men fram tills nu har jag aldrig hamnat i en situation där jag känner att jag inte vill sitta upp för hästen är så vild. Hoppas att det fortsätter på det spåret.

Nu ska jag gå och sova, var uppe vid 4.30 för att åka med bussen till Arlanda imorse. Mellanlandade i Munchen där det var snö. Nästa gång jag ska dit blir i maj för VM i working equitation. Galet!

Sov gott :)

Kom ihåg att följa mig på instagram: astridhedman

Alla var så otroligt välmatchade denna helg. Här är Gertrud med sitt fina connemarasto som gjorde några fina byten.

2 fina lusar, Maria och Johanna som rider.

Linnea med sin fantastiska lusitano Tremoco (togge).

Mycket motljus... Söt Linnea!

Mellanlandning i Munchen. Jobba våren!

Ulrika hämtade mig på flyget och sedan åkte vi till Porto för lunch. Underbart i solen, lite kontrast mot Sverige och Tyskland.


Läst 17503 ggr Kommentarer Kommentera

MAR
11

Effektiv vecka

Regnet fortsätter ösa på, men det har inte varit så farligt som förra veckan. Vi har till och med kunnat rida ut mellan skurarna och träna på utebanan. Igår tränade jag och Altivo hinder och han kändes superfin. Min praktikant Ulrika fick också testa på we-hinder med Enjeitado. Jag hoppas att hon sen som ridlärare ska sprida working equitation mer bland ridskolorna. Har tänkt att hon ska få gästblogga innan hon åker hem till Sverige. Jättefint initiativ i Uppland där man har gjort en ridskolecup. Vore kul om fler tog efter den idéen för att få igång motivationen hos eleverna.

Om någon skulle vilja ha mer we-träningar på sina lektioner, men känner sig osäker på hur de ska ridas så rekommenderar jag att gå in och kolla TR. På svenska ridsportförbundets hemsida finns TR X som är för working equitation. Det finns även en bilaga där det står väldigt utförligt om hur varje hinder för varje nivå ska ridas. Är även bra att kolla om man själv rider eller tränar. Jag ska iväg och träna i Örebro nästa helg om någon vill komma och kolla (gratis för fotfolk). Går även att klämma ett par till ryttare. Om någon är intresserad av att vara med och träna för mig så kan ni mejla på astrid_hedman@hotmail.com .

Småpojkarna Jupiter och Jasmim gör stora framsteg varje dag. Jag och Ulrika har kört på litegrann varje dag och de utvecklas i stormfart. Jupiter är så otroligt cool och härlig attityd. Jag tror han skulle göra vem som helst lycklig, han anpassar sig efter varje människa. Jasmim ger otroligt fin ridkänsla, Ulrika testade honom i fredags och han skötte sig utmärkt med en ny ryttare. Jag börjar bli sugen på att behålla honom, han kommer bli en galet fin we-häst och är lite mer nerv i än Jupiter. Men.... man kan tyvärr inte behålla alla så jag ska jobba för att hitta bra hem till båda småpojkarna.

Till veckan är planen att göra en ny video på Giesta. Den gamla försäljningsvideon är bara i skritt, trav och galopp. Nu gör hon mer "grejer" så tänker uppdatera hennes annons. Annars händer inget speciellt förutom Örebro till helgen. Har ni några frågor får ni gärna bomba. Har dåligt med inspiration i regnet.

Ha en fortsatt fin söndag,

Kram

Kom ihåg att följa mig på instagram: astridhedman

Solen visar sig emellanåt. Jag sitter på Fandi och Ulrika framför på Giesta.

Längtar som tusan till tävlingarna kommer igång igen. Här är fina Indio som vann sin första start.

Lillkillen Jupiter går som tåget <3

WE är så himla roligt!


Läst 15729 ggr Kommentarer Kommentera

MAR
08

Inget Trofa och en häst mindre

Som väntat blev working equitation i Trofa inställt så jag och Altivo laddar för sista helgen i mars. Då är det första nationella för året i Mafra och vi ska få rida kür vilket ska bli roligt. Eftersom Trofa blev inställt kommer jag rida en regional första helgen i april också och sedan hoppas vi komma hela vägen till München och VM.

Det är inte så lätt att träna när det regnar så mycket. Jag har aldrig varit med om så dåligt väder under en så lång period. Min stackars praktikant Ulrika får uppleva Portugal från sin allra värsta sida. Jag hoppas solen tittar fram snart för jag är så less på detta väder. Denna vecka har varit helt ok även om det regnat en hel del. Är otroligt glad för plastduken som täcker ena långsidan på ridhuset. Utan den hade det troligen varit en swimingpool därinne.

En stor nyhet är att jag har en häst mindre. Invictus ägare har flyttat honom till en annan ryttare där han ska tränas i portugisisk equitation. Vi är fortfarande vänner och hon är väldigt nöjd med mitt arbete. Invictus hade fått toppbetyg från sin nya ryttare på första ridturen idag. Även om man har ett bra sammarbete så kan man vilja gå olika vägar i hästens utbildning. Jag önskar de båda stort lycka till och hoppas få se Invictus på någon stor uppvisning i framtiden.

Vi har kört på med unghästarna som gör framsteg varje dag. Jupiter och Jasmim är fortfarande till salu så hör av er på min mejl astrid_hedman@hotmail.com om ni är intresserade. Det är två väldigt trevliga killar. Vi kommer att kastrera de inom några veckor och det ingår i priset.

Kom ihåg att följa mig på Instagram: astridhedman

Ha en fin helg allihopa!

/Astrid

Stencoola Indio i regnet.

Lycka till Invictus!


Läst 15210 ggr Kommentarer Kommentera

FEB
28

Träning, skåne och regn

Det har varit några händelserika dagar så jag känner mig rätt utpumpad. Tisdag till onsdag åkte jag och Altivo till Pedro Torres för att träna working equitation. Träningen gick bra men min gamla lastbil hade det kämpigt. Ett elfel gjorde att den fick åka bärgningsbil hem på onsdagen. Jag hade märkt att något var galet på vägen ner så jag försökte inte köra hem utan vi var kvar på Pedros gård. Nuno och Catarina kom och hämtade oss mitt i natten, vilka hjältar! Klockan 5 på morgonen var vi hemma på gården. Man märker hur fantastiska vänner man har i dessa situationer. Även Hanna Larsson och Kicki Linell var otroligt fina och ställde upp. Det är något att vara tacksam över, fina vänner <3

Torsdag sov jag typ 3 timmar innan jag åkte och jobbade igen. Ville hinna med alla hästar eftersom jag skulle till Sverige på fredagen. Det var kämpigt, men det gick! Hann även rida 3 hästar fredag morgon innan flyget gick. Gissa om jag sov bra på planet! Lördag och söndag var det jag som skulle ge lektioner i working equitation. Så roligt att se de elever som har varit med från början och få följa deras utveckling. Alla har tagit ett steg framåt och är otroligt ambitiösa med sin träning. Det var även några nya ekipage som var duktiga och tog åt sig bra av instruktionerna. Jag var glad att jag inte hade fler lektioner för man var rätt genomfrusen efter att ha stått 8 timmar i ett oisolerat ridhus.

Söndagkväll sov jag hos Maria och Björn. Fick även träffa Ellinor Bjerkliden som jag inte har sett på år och dar. Så kul! Vi åt palt, pratade häst och såg dokumentären Harry and the Snowman på Netflix. Se den om ni är hästnördar, fin historia. Vi började prata om hur konstigt det är att man aldrig hört talas om denna häst som verkligen blev en superstar. Hade ni hört talas om honom innan dokumentären?

Ganska kul att kolla på hur de red på den tiden, fascinerande hur karln satt kvar i sadeln.

Jag hade tur som missade snökaoset med en dags marginal för jag hade en lugn hemresa på måndagen. Jag hade tid att rida några hästar på eftermiddagen. Tisdagmorgon fick jag göra en till resa till flygplatsen och hämta upp min nya praktikant Ulrika som läser till ridlärare. Perfekt att ha extra hjälp nu när jag har så många hästar. Däremot så är det riktigt skitväder och ska fortsätta så de närmaste 10 dagarna. Hoppas vädret vänder så Ulrika får lite värme. Verkar som att vädret i hela Europa har gått bananas. I helgen ska det vara tävling i Trofa men jag har svårt att tro att det blir av med allt detta regn. Tråkigt när vädret ställer till det. Vi har iallafall fått upp en plastduk på ena långsidan och det verkar fungera bra.


Instagram: astridhedman

Härlig aktionbild på Carina som anordnar dessa träningar med mig. Här rider hon sin fina lusitano Heroi.

Troligen inget Trofa för oss iår. Så tråkigt, älskar denna feira men med mycket regn är det svårt.

Kram,

Astrid


Läst 14925 ggr Kommentarer Kommentera

FEB
18

Förkylning och läsarfråga

Hej på er,

Hoppas ni alla har en skön söndag. Själv ligger jag och snorar/hostar i soffan och lägger ut mina älsklinspojkar Jupiter och Jasmim på annons. De kommer snart att finnas på Hippsonmarket. Jag delar länkarna så fort de har kommit upp. Det är alltid lite vemodigt att sälja hästar, men det är roligt när de kommer till bra hem (vilket alla våra hästar verkligen har fått).

Jag hoppas att jag blir frisk fort för kommande veckor kommer vara intensiva. Tisdag och onsdag ska jag och Altivo träna för we-mästaren Pedro Torres. Fredag drar jag iväg till Skåne (japp, igen) och ska ha träningar denna gång. Vi kommer hålla till i Skrombergas ridhus ifall någon skulle vilja komma och titta. Måndag är jag tillbaka, tisdag kommer en praktikant (phew!) och sedan är det dags för Trofa där jag och Altivo ska tävla nationellt. 

Vi har fått årets första föl! Det är Franja som har fölat, pappan är Jalisco så det är en halvbror till mina favoriter Ernst och Horus. Han är fux just nu, men kommer bli skimmel. Han är en av de vackraste föl vi någonsin har haft, jag tror han kommer bli en stjärna. Namnen iår ska börja på O, vi är alla rätt överens om att det blir Orion, men kom gärna med förslag. Vi kommer få 2 till iår om allt går vägen så laddar gärna upp med namn på O.

Jag tänkte att jag i detta inlägg skulle försöka svara på den läsarfråga från Jonna jag fick för någon vecka sedan. "Undrar hur mycket dina 4-åringar "kan"? Och menar du att de blir 4 i år? Vi har också ett sto som blir 4 i maj och inte lätt att veta hur fort man ska gå fram och vad man ska göra. Har tränare till hjälp och läser mycket men skulle som sagt vara kul att höra vad du gör. Tycker du är så bra med dina hästar! ".

Först och främst, tack! Blir alltid lika glad när jag hör att folk tycker jag är bra med mina hästar. Betyder mycket. Med 4 iår menar jag att de fyller 4 år 2018. Vad mina 4-åringar kan är väldigt individuellt från häst till häst. Vissa kanske redan är redo att tävla en lätt klass och andra har jag inte börjat sitta på än. Givetvis beror det också på hur vi har med plats och tid. Just nu har jag 10 hästar vilket är lite för mycket. Vi har ett till 4-årigt sto som ska säljas, men jag har inte tid med en till häst så hon får gå på bete tills vi har sålt någon. Hon var dock inne i somras och är sutten på. Mitt motto med de unga hästarna är att det får ta sin tid. Nu ska man komma ihåg att jag inte har någon press på mig att sälja hästar eller tävla. Min chef låter mig ta fullt ansvar för träningen och om jag tycker en häst behöver mer tid på sig så får den det. Min inkomst är inte beroende av att sälja hästar på löpande band vilket andra ryttare kanske måste och därför går fram fortare. Normalt sett brukar jag rida in hästarna när de är 3,5. Först ska de gå bra på longering i kapson. Lyssna på kommandon och gå med bra kontakt i linan. Sedan får de vänja sig vid sadel, bett och så småningom lösa inspänningstyglar så de får känna kontakt i bettet. När jag börjar sitta på dem tar jag det väldigt lugnt. Händer det något i början med ryttare på ryggen kan det ta månader att återfå deras förtroende. När de fungerar med ryttare på lina börjar jag rida själv och det är denna process som kan ta så olika tid. Men för en 4-åring tycker jag det är fullt tillräckligt att kunna gå efter fyrkantsspåret i skritt, trav (lättridning) och galopp (mestadels i lätt sits). När de är 4,5 kan jag ibland börja med väldigt svag skänkelvikning tex från kvartslinjen ut till spåret. Har de riktigt bra balans kan jag testa byta galopp. Ett enskilt galoppombyte kräver ingen större samling och kan vara bra att de vänjer sig att lägga om vikten så det inte blir en så stor grej senare. Man kan prova byta över bom i lätt sits, det brukar de fatta ganska snabbt. Är det en storgalopperande häst som har lite svårt med balansen och att hålla ihop sig är det bättre att vänta. De hästarna kan lätt bli spända om de känner att de tappar balansen. Hur vet man att de har bra balans? Kan man ge tygeln och hästen behåller samma galopp och inte ramlar in i trav har de rätt bra balans. Som ryttare är det viktigt att ge enkla hjälper och att inte göra för mycket så hästen blir förvirrad. Fokusera på att hålla händerna ihop och stilla, sitta jämnt över hästen och hålla takten brukar räcka långt. När jag gör övergångar är jag noga med att gå fram med handen så hästen har plats att sätta in sina bakben under kroppen. Jag sitter inte tungt på rumpan utan "halvsitter" så den kan använda sin rygg. Nu blev det sådär långt igen, jag får träna på att skriva kortare inlägg, men detta ämne tar aldrig slut. Hoppas att jag kunde besvara din fråga Jonna!

Avslutar detta inlägg med att påminna om att hästar bara är färdigväxta vid 8 års ålder. Inte 6 år som många tror. Det tåls att tänka på.

Ha en fortsatt bra söndag. Kom ihåg att följa mig på Instagram: astridhedman

Kram!

Astrid

Film på Jasmim som är till salu. Mejla vid intresse på astrid_hedman@hotmail.com


Läst 15788 ggr Kommentarer Kommentera

FEB
15

Bra start på tävlingsåret

I söndags var jag iväg med Giesta, Fandi och Indio på en regional dressyrtävling i Braga. Det var första gången för Fandi och Indio så det var spännande att se hur de skulle reagera. Tävlingen var inomhus och många hästar är tittiga i det ridhuset. Nuno och Catarina körde upp Giesta och Fandi på lördagkväll så de var redan på plats. Giesta var först ut på morgonen, både hon och Fandi startade i en mediumklass (motsvarar LA, innehåller öppna, förvänd galopp, 10-metervolter och ryggning). Hon kändes koncentrerad på framridningen och jag tror hon tyckte det var kul att komma ut på äventyr igen. Det gick bra inne på banan, hon är fortfarande inte så stark i ökningarna så där får vi bara 6 än så länge. Vi hade bra energi och jag var riktigt nöjd förutom i den första förvända galoppen där jag smackade till så hon trodde vi skulle byta. Mitt fel, men trots det dyra misstaget fick vi 63 % och hamnade i mitten av ca 12 starter.

När Giesta var klar så lastade vi sedan åkte Nuno och Jesus hem med henne och tog med sig Indio. Under tiden red jag Fandi som skötte sig långt över förväntan. Han kan vara rätt tittig så jag visste inte ens om jag skulle få in honom på banan. Han var lite spänd, men gjorde allt jag bad om så jag kunde inte ha begärt mer av honom. Jag måste göra något i högergaloppen för han bytte också i den förvända. Klantigt att göra samma miss två gånger! Han gick på tomgång i traven så jag fick rida på det jag hade, men 59 % på första starten tycker jag är helt ok. Det finns så mycket i den hästen, spännande för framtiden. Han kom på 9:e plats i samma klass som Giesta.

Indio var bråkig att lasta, men de hann precis i tid för att vi skulle hinna fläta och sadla upp honom. Han är ganska hingstig så det var härjiga 10 första minutrarna på framridningen. Men jag bara älskar denna häst, han ger fantastisk känsla och jag känner mig alltid trygg på honom. Annars skulle jag givetvis inte tagit ut honom om han inte kändes säker. Vi värmde alldeles lagom mycket och inne på banan gick han som tåget. Tittade sig omkring och gnäggade ett par gånger men för att vara en 5-årig bäbis som aldrig varit iväg tycker jag det är helt ok. Vi red en prelimklass som motsvarar LC-nivå. Vi fick ihop 67 % och vann av 15 starter! Det var en debut som hette duga. Så glad att Nuno köpte denna häst. Känns som att jag har ridit honom förut, allt bara stämmer. Det berömda "klicket".

En bra första tävling på 2018 blev det. Nu är det lugnt fram tills första helgen i mars då det är tävling med Altivo. Innan dess ska jag ner och träna hos Pedro Torres och till Skåne för att själv ge träningar. I veckan har regnet öst ner så är inte jättekul att rida i. Hästarna vill knappt komma ut. Imorgon ska solen komma fram igen, men jag passar på att åka och hämta mina nya ridstövlar i em medans det fortfarande är skitväder. Materiell lycka!

Nästa inlägg ska jag skriva om hur jag tänker med unghästarnas utbildning. Såg att jag fått en fråga i kommentarerna angående det så gör ett inlägg istället för ett kort svar. Fråga gärna mer om ni har något ni undrar över. Kan vara allt mellan himmel och jord!

Kom ihåg att följa mig på Instagram. Där finns några korta filmer från tävlingen på Giesta och Indio. astridhedman

Fandi

Film på Jupiter som är till salu. Om någon är intresserad vänligen mejla mig på astrid_hedman@hotmail.com.


Läst 14722 ggr Kommentarer Kommentera

FEB
10

Bra fredag

Det har varit kallt och blåsigt hela veckan men idag var det finväder. Jag är imponerad av alla som bor i blåsiga Skåne. Hästarna blir helt prilliga när det blåser hård vind och det går ända in i märgen. Jag har haft en kämpig vecka med spända hästar och jag har inte riktigt varit nöjd med känslan. På söndag ska jag göra första starten 2018 med två hästar som aldrig tävlat förut och en som har lite erfarenhet. Det blir Indio, Fandi och Giesta som ska till Braga och gå en klass i dressyr. Det kan hända att jag fokuserat på delar av programmet som gjort att jag glömt att tänka på min sits eller om det är blåsten. I vilket fall så har jag tyckt de har varit för spända och idag försökte jag fokusera bara på mig. Jag upptäckte att jag har väldigt lite vikt i inner stigbygel i höger varv. Jag har också hållt för mycket i höger tygel och då fått motstånd hos hästarna. Började tänka på att lägga mer vikt i svängarna och sitta mer till höger och vips så kunde jag hålla högertygeln lätt. Jag kan bli frustrerad över hur svårt det ska vara att kontrollera sin kropp. Jag som är vänsterhänt har mycket lättare till vänster, jag kan hästens mun på ett helt annat sätt med min vänsterhand. När jag använder högerhand känns det som en klumpig robothand som rycker till. Något man får jobba med hela tiden, finliret!

Idag filmade jag och Catarina våra fina 4-åringar som ska läggas ut till salu. Jag ska lägga upp länkarna här när jag har klippt ihop allt. Om någon redan nu skulle vara intresserad så tveka inte att höra av er till mig på astrid_hedman@hotmail.com

Jasmim

Jupiter (visst är han otroligt lik Altivo?)

Det gick bra att göra filmerna så det var skönt att ha det gjort. Ibland önskar jag att vi kunde behålla alla hästarna. Dessa två killar är riktiga sköningar som är så roliga att ha att göra med. De kommer göra någon väldigt lycklig. Resten av hästarna gick också fint idag och jag fick samtal från gynkliniken dit jag var förra veckan att cellprovet var ok. Även om det inte är världens roligaste grej att gå och kolla sig så är det viktigt att gå på sina cellprovskontroller (jag hade inte kollat sedan jag var 20. En av nackdelarna med att bo utomlands är att man lätt slarvar med denna typ av saker). Avslutade dagen med pizza, cola och film. Riktigt fredagsmys, men nu är det dags att gå och sova så jag inte somnar i soffan.


Kram och ha en bra helg!

Kom ihåg att följa mig på instagram: astridhedman


Läst 14666 ggr Kommentarer Kommentera



Portugal-bloggen

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som beridare och tävlar dressyr samt WE.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Redaktionen Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Hästskötarbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som beridare och tävlar dressyr samt WE.

Till bloggen



Mest lästa


Arkiv



Galleriet på Hippson Market

Husbloggare

Ridlära rakt av skulle jag säga.

Kajsa Boström

WOW, vilken helg!

Therese

Lidköping

Saras vardag

Till Husbloggarna