Saker som gör mig glad - 1:

Nu finns referat från Roffe-clinicen att läsa här på Hippson, ni som på något mystiskt sätt missat det hittar det här.

Saker som gör mig glad - 2:
Det är ni det.

Mål är bra att ha. Om man vet var man ska är chansen större att man hamnar där, och jag tror inte att man ska vara rädd för att sätta höga mål heller. Det är klart bättre att leva med vetskapen om att man i alla fall banne mig försökte, än att man mesade sig igenom tillvaron för att man var för rädd för att drömma stort, eller för vad folk ska tycka. Eller hur?

När jag var sådär 17 och red på ridskola satte jag upp det stora och visionära målet om att någon gång i livet rida medelsvår, i någon gren. Det var rätt klent tilltaget så här i efterhand, men i miljön jag var då var det ju urproffsigt. Japp, allt är relativt...

Jaa, ett par år senare reviderade jag det där och klämde i lite mer, så nu är mitt mål att rida medelsvår i alla tre grenar, och svår i någon av dem. Och kortsiktigt är målet att ha hunnit med den första halvan av det målet innan jag gått ut hippologen, man får passa på när chansen finns. Fälttävlan avcheckat, men resten har jag fortfarande kvar även om det är på god väg. Chimeca är halvt kvalad och det ska nog kunna fungera om bara allt klaffar. Då var det dressyren då, för Msv C räknas inte!

Idag var det på med plastrongen igen, lyckades knyta den rätt efter mycket om och men. Jag och Sofhie packade in våra Rubinrot-avkommor i trailern, Mexx och Rio alltså, och åkte till Gyttorp. Hon har rykte om sig att vara mer vild än tam på bortaplan och det låg väl något i det även om hon faktiskt höll sig på mattan mestadels idag.

Mexx alltså, inte Sofhie...

I första klassen, Msv C:1, hittade jag inte riktigt det där jämna flytet. Hon blir ruskigt stark även om domaren tyckte att jag parerade det bra, så syns det och gör att det blir lite ojämnt. Jag hade ett par stora missar men en hel del bra saker också - åttor på båda travökningarna och galoppökningen, till exempel, så det vägde upp och vi landade på 66,8%. Det räckte till en röd rosett till!

I nästa klass, Msv C:2, bubblade det över lite väl mycket. Hon var egentligen bättre avstämd och i bättre balans och form, men när hon blir för pigg skjuter hon iväg för minsta ljud och jaa, då blir det fel gångart på fel ställe och... 61% fick vi i alla fall, hon landade faktiskt mot slutet och då kändes det riktigt, riktigt bra. Tänk den dagen då hon taggar ner och är lika fin som på träning! Det vore nåt!

Hur som helst - nu är vi kvalade till Msv B! HÖG tid att plocka fram kandaret nästa vecka, och börja ladda upp för att checka av det på listan. Nice! Fina fina Mexx!

Har ni mål för er ridning? Och vågar ni berätta dem högt? Jag har tänkt rida i Globen också, om det så ska vara på en av de där islandshästarna i invigningen... En annan historia ;)

Började dagen med hopplektion. Wanbori var inte det minsta på hugget idag, i tisdags visade han ju lite sug på hindren, men idag var han inte speciellt intresserad. Det blir svårt då. Det känns som att han är ganska trött också, precis som mot slutet av förra veckan, så vi softar i skogen i helgen och tar nya tag nästa vecka.

Betty är bättre! Så himla skönt. Hon ser inte sig själv som sjuk heller vill jag lova, hon har en förmåga att explodera rakt upp med ett glädjetjut på promenaderna nu. Hovar överallt, tjoho...

Chimeca kollades idag, även han hade luft under vingarna. Det är svårt att se någon hälta när hästen befinner sig någonstans uppe i takbjälkarna i vita ridhuset, han visste nästan inte var han skulle ta vägen, så glad var han. Han får skritta igång nu så kikar vi nästa vecka när han förhoppningsvis landat. Äntligen!

Sedan var det då kvällstävling på RS, dressyr och Msv C:2 för mig och Mexx. Dressyr är inte torrt och tråkigt när hon är i farten! Full sula röstade hon för, jag lyckades balansera av det hela något sånär. Trots att hon kändes som en tidsinställd bomb och blev lite svår att påverka, så landade vi på 65% och knep fjärdeplatsen, bra debut ändå. På lördag testar vi på bortaplan, Gyttorp är det som ska få stämningen upplivad... :)

Carin Brosäter fotade!

Rolf-Göran Bengtsson på Strömsholm hela dagen, skyhöga förväntningar förstås. 

Inga udda, revolutionerande övningar. Inga hemliga trix. Inga konstiga bett, inga hjälptyglar, inget bråk, inget tillkrånglat, bara helt fantastisk ridkonst och hoppning har vi fått ta del av idag. Det har varit så himla bra - tydligt, bra upplägg, bra ekipage, och en röd tråd som inte går att missa.

Noggrannhet och precision i markarbetet genomsyrar allt arbete, med alla hästar och ekipage, på alla nivåer - från fyraåringar till grand prix, juniorer till svårklassryttare. Kraven är olika, principerna exakt desamma. Det är inget konstigare än att det står att läsa i ridhandboken, men minutiös koll på varenda liten detalj, är det som gör det.

Har sex sidor anteckningar som ska malas ner till ett referat här på Hippson, nu ska jag defenitivt sova, drömma om stöd på yttertygeln, kontroll på steglängden och att låta hästen själv jobba med hindret...

Bra ridning är så vackert och så enkelt! Precis som Hasse Hoffmann sade i lördags - när vår sport är som bäst är det inte sport längre, då är det konst. Så sant så.

Trampade iväg till Betty okristligt tidigt i morse, kände mig lite som en svullen paprika. Alldeles för lite sömn. Hon såg fortfarande inte alltför snygg ut, och fick vara inne idag. Hon går inte så fort, och eftersom tanterna i hagen har rätt mycket attityd så tänkte jag att vi inte vill ha någon fraktur eller punkterad led OCKSÅ, så.... Det blev boxen och promenader som jag lyckades spränga in i dagens körschema.

Efter en riktigt lång promenad går svullnaden ner till den här nivån, ingen katastrof, men fortfarande - kolla höger bak!

Konsulterade skolans veterinär och fick order om att ge det 4-5 dagar, så länge hon inte får feber eller blir sämre i magen får jag vara lite kall. Skit, det här...

Som lök på laxen konstaterade vi på morgonen att det är total brist på hästar med någon form av scenvana, alla lämpliga till RGB-tillställningen i morgon har nämligen bestämt sig för att vara halta samtidigt. Så, Quest fick jag avvara till Jens, och jag och Angelica får helt enkelt avstå att rida för Roffe. Ännu mer skit, fast med tanke på omständigheterna kändes det som att jag kan leva med det. Inte så mycket att göra åt saken, allt kan man inte styra över, framförallt inte hästar.

Men, Wanbori håvade in en guldstjärna idag! Jag hade en bättre plan för framridningen nu och såg till att ha honom framme för skänkeln ordentligt, massa tempoväxlingar - i början övertydliga, och sedan mer finlir med att bolla honom mellan framåtdrivande och förhållande hjälper. Det gav resultat.

Fick en väldigt mycket bättre anridningskänsla, han sög tag i hindren utan att spänna sig och poff så hade vi plötsligt en språngkurva där han både fick upp sina framben och öppna upp bak. Stor skillnad från förra veckan då han var väldigt ojämn i både språng,  bjudning och humör. Nice, vi är något på spåren! Ett räcke på 130 gled han över utan att tveka, duktig! Det finns där, nyttigt för mig det här också tycker jag. Verkligen.

Mexx kändes absolut helt okej, vi red för Marianne och ägnade oss åt skolor som sitter bra så länge jag stämmer av, och enkla byten som var helt okej. Nu när vi har gjort lite galoppombyten blir hon väldigt het på gröten mellan varven, då är enkla bytena toppen att gå tillbaka till för att få henne att vänta. 

Hann även med att vara med på löshoppning på Löten idag, där våra 2,5-åringar håller till på lösdrifterna. Ska ordna ett ordentligt inlägg om dem och upplägget lite senare, men kul att få se alla in action idag! 

Fina Lisbeth, som var med på clinicen i Äppelviken, med sina polare.

Spenderade kvällen med att staketa upp en sjukhage åt Betty så att hon kan gå ut i morgon, börjar få rutin på det nu. Hon har ganska mycket plats att röra sig på, men behöver inte bråka med de andra. I morgon är det rise and shining tidigt som attan, tänkte rida båda hästarna och ta hand om Betty innan cirkusen drar igång vid 9. Bakat paj har jag gjort också, ingen kan anklaga mig för att inte vara effektiv.... :)

Ni imponerar! Har fått sådär 300 namnförslag, massa feedback och tips på vad ni vill läsa om, underbart! Aldrig mer bloggtorka! Era ord värmer i novemberregnet ska ni veta, och när den här enastående smockfulla veckan är till ända ska jag börja nysta i alla ämnen. Tack! 

Måndag igen alltså. Ingen större skillnad på helg och veckor visserligen, vi hade dressyrlektion för Marianne igår. Förvirring på mycket hög nivå nu. Finare hjälper, mindre ben, slappna av i låren, längre i formen men inte lägre, wow...

Idag gjorde vi examensarbete på morgonen, det börjar mynna ut i något väldigt konkret nu äntligen. Idag gjorde vi instruktioner till de stackars elever som kommer vara inblandade i försöket, gymnasieelever och hipp-tvåor. Då återstår det att få ordning på kamerorna innan vi drar igång.

På förmiddagen trimmade jag också Quest, dags att börja ladda inför clinicen på onsdag. Han känns fiiiiin! Försökte hålla det enkelt, tempoväxlingar, sidvärtsrörelser, med lätt och jämn kontakt och fina hjälper från mig. Flöt på jättebra, väldigt lydig! Vi ska visa hästarna för Roffe i morgon kväll, tänkte rida med litegrann på lektionen på dagen i morgon och bara checka läget.

Har nu insett att jag är andra reserv till kvällstävlingen här på Strömsholm på torsdag, Msv C:2 med Mexx. Risken, eller chansen, att jag får rida är alltså ganska stor. Jag och Chimeca körde multitasking på vår kvällspromenad, traskade igenom hela programmet, utifall att... Känns lite sådär att tävla när man försöker ändra på massa saker, känslan försvinner ju oftast när man förändrar något, och så får man jobba på tills man hittar den igen, och då är det såklart bättre än innan. Får försöka sy ihop det hela i morgon på något sätt.

Efter att ha varit i farten precis hela dagen var det dags att kvällsfodra hos Betty, möttes av en ömklig liten tjej med bakben som telefonstolpar... Lös i magen har hon varit ett par dagar och svullnaden började komma redan igår, men det här var inte vackert! Utgår ifrån att det hänger ihop. Ingen feber. Äter som vanligt. Efter 30 minuters promenad i beckmörkret, alldeles för sent på kvällen, hade det gått ner så pass att man åtminstone såg skillnad på kota och skenben. Lindade inte, för att kunna se åt vilket håll det går åt. Åh, inte nu Betty, matte har inte tid....

Med fyra inlämningsuppgifter, dressyrtävling*2, lätt kris på kår-fronten med en kårstatus-ansökan att klura på för att HAS ens ska få finnas kvar, clinic och allt däromkring, inklusive baka fika för att spä på klasskassan, OCH så en inte helt kry treåring, så känns det som att det här är en av de mer innehållsrika veckorna i livet... 

Mamma, jag kommer hem och sover i jul!

Jag behöver er hjälp, kära läsare, och därför ställer vi nu till med en tävling på bloggen. Som rubriken avslöjar - min häst behöver ett riktigt namn.

I åtta månader har vi kliat oss i huvudet, och ingen har kommit på något bra så rutan i passet har fortsatt vara tom. Hela hennes härstamning svämmar över av flotta namn på C, och hennes svårklass-mamma tävlade under namnet Cariba. Betty vill såklart inte vara sämre och behöver ett tjusigt och värdigt artistnamn!

Att hon kommer heta Betty på hemmaplan kommer jag nog inte ifrån, men för att hon inte ska gå samma öde till mötes som min katt, som heter Misse eftersom vi aldrig kom till skott med att döpa honom till något bättre, såå vänder jag mig till er!

Priser:
- Ära och berömmelse
- Hippson-väst i softshell
- Stalltäcke, blått i fleece

Regler:
- Maila ditt/dina namnförslag till hippologbloggen@gmail.com!
- Jag kontaktar vinnaren för adress och uppgifter om storlek på täcke och väst.
- Tävlingen pågår till och med fredagen 16/11!


Pssst - när ni ändå mailar, skriv gärna vad ni vill läsa om här på bloggen!


Lycka till, väntar med spänning!

Här händer det grejer!

På onsdag, då är det dags för den efterlängtade clinicen med Rolf-Göran Bengtsson här på Strömsholm! På dagen är det tränar/ridlärarseminarium, gissa vem som har lyckan att få vara med och rida! Attans att Chimeca inte är igång, det hade ju varit GULD, men jag får låna min gamla kompis Quest istället och det ska bli hur spännande som helst. Få förunnat att få rida för Kyra och Roffe inom en vecka, wow. Det var det här med att man ska lära sig av de bästa, och här kan vi verkligen prata om världsbästa. 

Det är såklart lite lagomt nervöst. Å andra sidan är vi defenitivt inte med för att förevisa perfekt ridning, den biten får han allt stå för själv, så vi går bara in och rider så bra vi kan och njuter av tillfället tänker jag! Vilka problem som än dyker upp lär ju kompetensen att lösa dem finnas där, utan minsta tvekan ;)

Quest och jag på clinic på Jällaskolan i vintras, lite har vi allt övat.

I morgon är det clinic med Hasse Hoffmann, efteråt är vi inbjudna till knytpunkten där han och Ulla Håkansson berättar om sin tid i sporten. Ska bli intressant! Jag har stalltjänst så vi får pussla med schemat för att  hinna, men själva clinicen hinner jag i alla fall se. 

Idag red vi för självaste Kyra Kyrklund! Inte helt otippat var det sits det handlade om, vi introducerades till ett hjälpmedel för att komma till inverkan med säte, skänklar och en stilla hand, samt hjälpa till att komma ner i sadeln och bli stabil i sitsen.

Mirakelmedlet är två sporremmar fastsatta framtill i sadeln där man krokar i ring-och lillfinger, lagom lång så att linjen armbåge-hand-bett inte bryts. Handen blir då väldigt stilla och du är så illa tvungen att börja fundera på hur du använder resten av din kropp. Fokus låg mycket på underskänkelns verkan - att uppmuntra hästen till att spänna magmusklerna och på så vis samla sig. 

Det var ingen övning som gav en wow-upplevelse på en gång, men ett verktyg att jobba med, fundera på, analysera resultat och komma fram till något smart i slutändan! Något att klura på alltså.

Wanbori har hoppat han, visade sig vara något av en utmaning. Han blir lite svår att påverka i banhoppningen, åt båda hållen, så vi får vara ännu noggrannare i markarbetet och sedan försöka ta med det till hoppningen. Men det finns hopp i honom, han gjorde flera fina språng också, så jag tror det är en bra utmaning. Nyttigt för både mig och honom. Nu ska han få ta det lite lugnt under helgen efter sin första vecka som hipp-häst, titta på träd i skogen och longering är planen.

Rensa hjärnan lite helt enkelt, det är det fler som behöver göra! Ridningen har känts bra i veckan, känner mig laddad och är i ett bra steam helt enkelt! Fin stegring på utvecklingskurvan nu med utmaningar på rätt nivå. För lagom tills man tror sig ha kommit på vad allt handlar om, så kommer alltid någon lärare och skakar om lite och upplyser en om saker som ska få en att ta nästa steg! Vare sig det handlar om dressyr, hoppning eller examensarbete, så känner man sig för jämnan lätt borttappad och har ständigt något nytt att fundera på och försöka lösa. 

Och då går man från lektionen, mer förvirrad än när man kom dit. Fast på en högre nivå.

Någon, host host, hintade om att det bara är massa hoppning på min blogg, och jaa det kan väl ligga något i det kanske, men nu ska vi kompensera för det här!

Efter min första programridning på hippologen, i Flyinge för ganska precis två år sedan, fick jag den fantastiska frågan "har du ridit program någon gång förut?" av Bo Jenå och det kändes väl sådär... 

Men jag har lyft mig en del sedan dess, idag var jag och Mexx förevisningsobjekt när hipp-2:orna och SRL I:orna fick LA:4-programmet presenterat. Hon kändes fin, och det här var jättenyttigt för mig med.

Hon är verkligen en jättefin häst, men inte så lättriden. Det är svårt att få effekt för förhållande hjälper, och därmed svårt att få igenom halvhalterna och kunna balansera upp henne - svårt att hitta en bärig form alltså! Genom hela programmet får jag stämma av hela tiden, är jag för långsam så hamnar hon vips framstupa på bogarna med nosen bakom lodplan och noll kontakt med bakbenen, och där har jag inte en sportslig att kunna påverka henne. Vilket hon vet om. 

Men det ska väl kunna bli bra det här! Tävlingsdebuten sker nästa helg, Msv C:1 och Msv C:2, och i morgon ska vi rida för Kyra! 

I morgon ska Wanbori få hoppa igen också, han var duktig i tisdags, lite spända språng när det blir högre men jag tror att det ger sig när han får upp förtroendet. Supertrevlig häst, ska försöka få honom att fastna på film också.

Vi har även startat upp med 2,5-åringarna på lösdriften på Löten, ni ska få se... :)


OCH, till sist - nu när jag inte får hopptävla i helgen heller så ska vi ha tävling här på bloggen i stället!! Finfina priser utlovas, håll utkik...