Var lite sen idag, så hann inte med att leta upp actionkameran idag heller. Där vi står just nu finns det ingen höstlyx i form av ett ridhus, därför är vi ganska begränsade till att arbeta under dygnets ljusa timmar.

I alla fall så gjorde vi en repris på gårdagens övningar. Ibland gillar jag att öva på något med unghästarna två dagar i rad, ibland låter jag dem vila ett par dagar emellan. Man får gå på känsla och anpassa sig efter häst och "uppdrag"!

För Loppan hade ljuset gått upp under natten, hon blev nämligen longerad i båda varven som om det var det enda hon hade gjort i hela sitt liv. Jag lät henne trava och skritta max 4 varv och sedan fick hon göra halt på kommando så bytte vi håll. Jag är ju ett stort fan av att alltid, alltid sluta på topp och aldrig "maxa" bara för att det går så himla bra när de är så här unga. Risken annars tycker jag är att man själv blir alldeles för exalterad och missar de små tecknen på att bensinen eller tålamodet är på väg att ta slut, och det kan ju verkligen gå på en millisekund när de fortfarande är bebisar.

Hängde sedan på henne igen. Jag börjar med att klappa lite i sitsen på sadeln, slänga lite med kåporna och studsa på båda sidor. Detta är ju något som hon känner igen sedan innan, inget nytt alls. Sedan hängde jag stillastående ett par gånger (då har jag hjälp att bli uppkastad från marken) och sedan gick vi ett varv på ridbanan. Loppan var glad i hågen och tyckte det var roligt med nya uppgifter att få beröm för :)

Ingen film alltså, inte heller bildbevis från själva "hänget". Däremot ett par regnmulna och suddiga bilder efter longeringen!

I bakgrunden står delar av Loppans fan-club och trogna publik, unghingstarna :) De ställer upp sig på led och kollar med skräckblandad förtjusning på när hon drillas!

Hej på er!

Kort uppdatering från nöjd tjej efter dubbel-guldpass med småglinen idag!

Rowan fick gå på tur med stabila tant Aurora i täten. Vi körde relativt mycket galopp, lite klättring light och så miljöträning i form av att gå rakt igenom vattenpölar i alla gångarter! Det sistnämnda tyckte Rowan att jag kunde sköta på egen hand medan han stannade kvar på torr mark, men efter några pölar med nosen i trygga Auroras svans kunde han gå med på att det var helt okej ändå.

Näste man till rakning var Loppan, som idag både fick vara med om sitt första äventyr i longeringslinan och dessutom blev hängd på "på riktigt". Longeringen gick ganska bra, först blev hon ledd med grimskaft runt på volten medan jag skötte pisk, lina och röstkommando. Sedan fick jag hjälp med pisken och efter några varv (både på och ovan mark, Loppan visade hela registret med cirkuskonster) sprang hon på fint som om hon aldrig gjort annat i båda varven. Stannade gjorde hon också, som en blixt på mitt kommando! Duktig häst!

Loppan tyckte det var roligt att få använda båda hjärnhalvorna lite och var på supergott humör! Därför tänkte jag att det var dags att prova att hänga lite för första gången på riktigt, så det gjorde jag. Först hängde jag ett par gånger stillastående och därefter skrittade vi några meter, kul tyckte Loppan. Imorgon kör vi exakt samma upplägg och sedan ett par dagar off så hon får smälta det!

Nu ska jag hasta iväg, har inga bildbevis eller annat roligt. Jag har dessutom glömt bort min action-kamera som jag hade tänkt dokumentera hela inridningen med, kanske dags att leta upp den tills imorgon :)

Idag har 3-årige Rowan fått vara med om sin hoppdebut under ryttare, om man bortser från stockar vi kravlat oss över i förbifarten på skogsturer.

Denna utmaning löste han med bravur efter att först försiktigt ha frågat om det verkligen var alldeles nödvändigt att springa ÖVER pinnarna på marken istället för brevid? Var jag helt säker på att det faktiskt var ofarligt? Som tur är verkar han ändå ha ett stabilt förtroende för att jag har koll på läget, så över kom vi utan vidare diskussion! Efter första skuttet trillade pengen ner och Rowan blev på väldigt gott humör, prillade lite och frustade och frustade! Hela 40 cm över vattenytan hoppade vi ett par gånger åt båda håll innan passet var över, väldigt lugnt och kontrollerat!

Jag har också börjat introducera sidförande hjälper och det tycker jag oftast är enklast att börja med mot sargen/staketet. Inga konstigheter för Rowan, han har fattat galoppen!

När jag var klar med honom var det folktomt på gården så Loppan fick vara utan vidare träning idag. Som ni säkert har förstått är jag en vän av säkerhet och eliminering av risker i samband med all hästhantering, och att spöka ut en tvååring för skogspromenad känns som en sådan dum risk att ta när man är helt solo mitt ute i ingenstans om man inte verkligen behöver. I helgen ska hon dock drillas och då är det kanske dags för lite longering!

So long!

Hej på er!

Nu ska jag alldeles strax swosha iväg på möte, sedan vidare till stallet en sväng. Idag ska jag nog introducera lite bommar under ryttare för Rowan som hittills bara fått skutta över små stockar i skogen! Han har enligt utsago riktigt fin hoppteknik och en mamma med dubbeldiplom (imponerande 49-53p) så det ska bli kul att se vad han "går för". Själv slog Rowan i ett hinder på treårstestet och blev därefter lite skraj (han är ju som sagt den känsliga typen, vilket ju är en superbra egenskap för en tävlingshäst om man bara kan förvalta det väl), så därför presterade han tyvärr inte sitt bästa vilket avspeglar sig i poängen.

Igår hade jag ett långt samtal med min vän, mentor och f.d arbetsgivare Birgitta som numer jobbar på Flyinge. Hon äger även Rowan och en rad andra hästar som jag ridit under åren. Hon hade spännande nyheter om mitt unghästträns som hon varit inblandad i, jag längtar efter att få berätta allt för er när det är spikat :)

För övrigt har jag en ny följetong på G för bloggen, ni minns säkert exteriörbedömningen med Anne-Carin Klinge i våras? Nu kommer ver. 2.0 och om alla pusselbitar faller på plats kommer det bli en riktigt spännande serie. Precis som sist kommer ni läsare med unghästar att få chansen att vara delaktiga! Någon som kan gissa vad som är på G?

Jag återkommer med uppdatering efter Rowans "hopp"debut och statusuppdatering från Loppan. Om vädret håller i sig får nog även hon utsättas för en liten session, kanske en promenad med sadel och lite häng-terapi!

Hej!

Idag fick Rowan komma ut på ensam-tur, nog för att han trivs bäst bakom en trygg ledarhäst men ibland måste man ju vidga sina vyer lite. Vi tar det i hans takt och han växer faktiskt flera centimeter av stolthet när han övervunnit någon av sina rädslor. Till exempel vågade han, efter några snorklingar, snabbt gå förbi en omkullvält soptunna under sträng bevakning av hela ungstoflocken i hagen brevid. Rowan blev otroligt mallig inför brudarna och slängde nochalant med manen efteråt "Äsch, det där var väl ingen match för en modig och stark kille som jag!".

Precis som med Loppan jobbar jag otroligt mycket med positiv försträkning och beröm, något som faktiskt hittills har funkat utomordentligt bra på alla mina hästar. Man vet ju själv hur man sträcker lite extra på sig efter en jobbig utmaning om någon brevid blir impad och applåderar, inte sant? Självförtroende - en viktig grundsten för både mänsklig och hästlig utveckling.

Nåväl, ryktesvägen hörde jag att Eamon tydligt demonstrerade på sin clinic hur viktigt det är med balans när man rider unghästar. För att verkligen fetmarkera detta satt han upp på 2,5-åringen i en sadel utan sadelgjord och red runt så ett par varv, helt makalöst. Där vet jag inte om jag är riktigt ännu, eller snarare skulle jag nog inte våga prova, men jag vågar nog däremot påstå att jag har jobbat upp en relativt god balans genom åren. Grunden för detta satte min första, fantastiska, dressyrtränare Eva Netterberg som inte lät oss rida många pass med stiglädren nere. Det sägs att man ska ha trillat av 100 gånger för att bli en bra ryttare, men Evas drillning i kombination med min medfödda envishet och självbevarelsedrift har gjort att jag faktiskt inte kan minnas fler än ett 10-tal avtrillningar genom åren.

Rowan försöker dock ändra på denna avfallningsstatistik, inte för att han är elak (tvärtom är han bland den snällaste och vänligaste häst jag någonsin mött) utan för att han har ett mycket väl utvecklat flyktsinne. När vi kommer i en ganska lugn och kontrollerad galopp på skogsvägen ser han plöstligt en fågel som byter gren 50 meter in i skogen och gör en vändning mitt i språnget för att sedan fortsätta vidare åt andra hållet istället. Detta händer med jämna mellanrum så jag är inte direkt oförberedd på ATT det kommer att hända, bara på NÄR - Det går ganska fort och utan förvarning :)

Därför har jag inte alltid bara (självklart) hjälm, säkerhetsväst och de bästa säkerhetsstigbyglarna på marknaden, jag har även en halsrem och en stadig trepunktsits. Utöver detta växlar jag tygelfattning utifrån gångart. I trav och galopp har jag tygeln först som vanligt, sedan korsar jag tygeln så att jag har ett dubbelgrepp vilket gör min hand mer stabil och risken att jag drar hästen i munnen om han tvärvänder är obefintlig. I skritt vill jag att han ska kunna få sträcka ut halsen ordentligt så då rider jag med enhands-grepp och den andra handen håller i öglan överst för att jag snabbt ska kunna korta tygeln i en akutsituation.

Hängde ni med? Tänkte att jag skulle ha fotat idag men vågade inte riktigt släppa fokuset från ridningen ;) Istället får ni en bild på en trött Rowan efter ridtur:

Ett annat tips om du har en häst med liknande instinkter är att om du rider galopp i lätt sits och är rädd om näsan, se till att du lutar dig en liten, liten bit åt sidan (beroende på vilken galopp du ligger i). När Rowan gör sina femöringsvändningar åker nämligen huvudet halvvägs upp i himlen och det är ett väldigt enkelt sätt att bryta näsbenet på om du själv står lite framåtlutad rakt i stigbyglarna.

Loppan har också fått sin beskärda del uppmärksamhet idag. En mys-stund i stallet och så en kortis med sadelterapin. Själva sadeln i sig är som bekant inget problem för Loppan, däremot uppskattar hon inte när pallen åker fram och när jag halv-hänger på henne. Jag nöter inte men låtsas som om det regnar tills hon slappnar av och suckar, då är det färdigtränat för dagen. Efter den otroliga ansträningen får hon komma in i boxen, äta äpplen och fundera över livet en stund innan hon får gå ut till sina kompisar igen. Lagom är bäst, tycker Loppan. Förutom när det gäller äpplen.

God morgon!

Jag är uppe med tuppen i vanlig ordning, den uteblivna sömnen till trots! Jag har alltid ganska högt tempo och intensitet i min vardag, men nog blir man lite extra trött av att resa, inte sova hemma och träffa massor av nya människor. Jag har verkligen stött på många intressanta hästmänniskor under den här helgen i Borås och haft diskussioner om det mesta, jag tror att alla veterinärer på mässan till sist vände håll och skyndade sig iväg när de såg min gula tröja. Frågar man inget så förblir man dum, det är min devis. Det finns tillgång till så mycket kunskap i form av kunnigt hästfolk att det går liksom inte att bli mätt på den, en fråga har alltid minst tio följdfrågor. Tur att jag tog allas visitkort så att jag kan fortsätta terrorisera dem...

"Dessvärre" var vår monter för välbesökt för att jag skulle hinna gå på någon clinic eller föreläsning, men trevliga StockholmsJenna som vi träffade under helgen har redogjort för unghästclinicen med Eamon Hickey som jag själv gärna hade sett. Han har ju en helt unik stil och ett hästspråk som verkligen funkar, men jag hoppas att han var noga med att understryka att ingen orutinerad i publiken skulle prova det där själv hemma...

Foto: Fredrik Starck, bildkälla

Eamon hade tydligen förespråkat att man primärt ska använda grimma för att inte riskera att dra hästen i munnen och skapa obehag. Mycket sund inställning och det är bland annat det tänket jag har utvecklat i och med unghästtränset, det ska vara lätt att låta bli att dra sin unga häst i munnen ;)

Fullt ös när vi reade ut Dressyrmupparnas kollektion till pangpris! Släpet vägde nog inte hälften så mycket när vi åkte hem..

Annars var det en väldigt trevlig mässa, välarrangerad och otroligt proffsigt uppstyrt på alla sätt. Bästa betyg till dem! Shoppingen var tydligen också bra, själv hann jag bara köpa en sadelgjord från grannen samt en liten present till min fina systerdotter som föddes i lördags(!).

Nog om detta, nu ska jag styra upp den här dagen och börja med att åka till mina fina hästar. Har inte riktigt kommit så långt att jag hunnit planera upp förmiddagen, men jag tror jag hittar en struktur för vad stall-dagen har att erbjuda på vägen dit. Jag uppdaterar er efteråt :) Har saknat hästarna och stallet helt vansinnigt mycket, så nu kliar det lite i fingrarna!

Hej!

Igår blev Loppan befriad från sina vargtänder, som hon förvisso inte någonsin känt av. Jag har ju medvetet väntat med att bettvänja för att aldrig riskera att hon upplever något slags obehag i samband med det på grund av sina (två små) vargtänder, men om några veckor är det dags att kanske prova. Det finns såklart hästar som aldrig får problem med sina vargtänder, men jag valde att inte ta den eventuella risken. En tandläkare jag hade ut i våras sa att vargtänderna kan trilla ut i och med tandväxling, men jag har inte märkt att det (vargtands-fällning alltså) skulle vara på gång så därför fick de försvinna den "hårda vägen".

Rowan fick också besöka tandläkaren och hade en vass kant på en tand på vänster sida, det har märkts i ridningen så det var skönt att det blev åtgärdat innan det ställde till vidare problem. På tal om tänder har jag också haft ett långt och givande samtal med veterinärer/tandläkare på Borås Hästmässa idag, väldigt spännande diskussioner om tandhälsa och den allmänna munstatusen hos våra tävlingshästar ute i landet. Om du har vägarna förbi, missa inte att prata med dem!

Vi är alltså på mässan och jag har precis landat i hotellsängen efter fyra intensiva skoldagar, fem timmars resa därifrån tillbaks till Stockholm, tre timmars sömn och en lång dag som startade med väckning 04.20 i morse. Jag är alltså bortom trötthet och ska förhoppningsvis somna alldeles strax, imorgon står jag i vår monter så kom gärna förbi och säg hej till mig och de andra :) Jag har en kycklinggul Perfect Sit-tröja och en rufsig kalufs, går inte att missa med andra ord!

Från montern

Nästa vecka kommer jag förhoppningsvis att ha lite mer tid att ge kärlek till bloggen och uppdatera mer regelbundet och med mer unghästfokus, till dess får ni stå ut med halvtråkigt stress-bloggande.

God natt!

Hej!

Ursäkta att det är lite tyst här på bloggen, jag är på skolan och matas med anatomikunskap! Just nu fördjupar vi oss i muskler, så himla spännande! Vi är också ute i grymt bra stall och praktiserar våra kunskaper på elithästar i full träning under våra lärares överinseende, häftigt att få lära sig på dessa högpresterande hästar i bästa kondition. Förra veckan var jag även på Täby galopp och masserade, viktigt att få en bra bredd på "kunderna" så att man får känna på alla olika sorters muskler och eventuella problem :)

Loppan står fortfarande på box, men är nu ohalt. Bölden är ute men hon får fortsätta stå inne om en natten en tid framöver i alla fall, jag måste fundera ut en hållbar lösning där. Vädret som det är nu gör det ju svårt att hålla hovarna torra och fina oavsett uppstallningslösning, om man inte har hästen i en helt dränerad sandruta typ. Även om hagarna där Loppan står nu är fina så blir det ju oundvikligen lerigt i partier nu när marken är så övermättad av detta eviga regnande.... Hopplöst!

Hur som helst, det lär vara lite tyst på bloggen hela resten av veckan! På torsdag kväll åker jag hem mot Stockholm igen, men på fredag morgon går bilen mot Borås och Hästmässan dit jag ska med Perfect Sit. Hoppas jag hinner se Eamon Hickey som har unghäst-clinic på lördagen, han är en grym unghästutbildare tycker jag!

So long!

Hej!

Loppan står fortfarande inne med våtvarmt, hovis kunde inte hitta hovbölden men tror starkt på att det är en sådan ändå. Alla symptom stämmer väl överens med tidigare bölder (hon har ju haft ett par stycken), men hon inte är bättre i början av nästa vecka får veterinären komma och röntga hoven just in case. Man vet ju aldrig...! Har passat på att pussa och borsta lite på henne idag när hon ändå är inne, hon verkar helt nöjd med det. Så himla anpassningsbar, lilla prinsessan :)

Tänkte svara på några frågor som rullat in på mailen om tränset tills det finns nytt att uppdatera om Loppans status! Många frågor liknade varandra, så jag tog mig friheten att slå ihop och formulera om dessa lite eftersom att svaren är typ samma.

Vilka storlekar tränset kommer att finnas i?

Vi kommer att börja med att producera dem i Full och eventuellt Cob, sedan utökar vi kanske med även X-full och kanske till och med ponny om intresset finns.

Är tränset komplett med tyglar?

Yes, tyglarna har jag nog glömt att visa på bild. De är i läder med "bulor" (vad heter det egentligen? de är alltså inte släta) och har även de snabbspännen så att man kan klicka av snabbt dem när man t.ex löshoppar.

Kommer det att finnas i både brunt och svart?

Ja, det kommer att finnas i minst en brun nyans + svart!

Vad kommer tränset att kosta?

Det kan jag tyvärr inte svara på i dagsläget, men det kommer att ligga lite över medel. Vi har ju valt att enbart jobba med ekologiska produkter från garvning till läderfärg och -finish, samt med en fabrik som har bra arbetsvillkor och bland annat aktivt har tagit ställning mot barnarbete. Så det är både design, funktion, läderkvalité och schyssta villkor som spelar in i slutpriset :)

När börjar det säljas?

Förhoppningsvis kommer det ut på marknaden i november, men jag vågar inte lova något innan vi fått slutgiltigt besked från leverantörerna!

Vad kommer det att heta?

Än så länge hemligt ;)

Vad är det för design på de andra pannbanden?

Vi har lite olika idéer, inte helt klart än. Det kommer dock helt klart att finnas något för alla :)

Här väljer vi pannbands-bling från en av över hundra "kartor" med olika alternativ, en dröm för alla glitterälskande hästmänniskor! Själv föredrar jag oftast enkla läderdesigner, men det kommer som sagt att finns något för alla att "pimpa" sitt träns med :)

Har du planer på fler produkter?

Jag har alltid massor av idéer, men i dagsläget är det inget speciellt som är direkt på gång. Det händer så mycket annat i livet också :) Men jag tror faktiskt inte att det här är det sista ni kommer få se av mig som produktutvecklare, särskilt inte när jag är färdigutbildad Equiopat och dessutom har lite mer kunskap om hästens anatomi och rörelseapparat (...och vad man kan göra i utrustningsväg för att förebygga skador, underlätta träning och främja hästhälsa)!

Kommer tränset att säljas i butiker eller genom dig?

Tränset kommer att säljas i Perfect Sits webbshop samt i utvalda ridsportbutiker och eventuellt även via några andra återförsäljare. Vi kommer även att finnas på mässor (närmast Hästmässan i Borås 12-14 oktober) där man kan kika på tränset och förbeställa det!

Hur har du tänkt kring snabbspännen och skaderisken? T.ex om hästen kliar sig mot ett benskydd och fastnar.

Jag har tänkt, vänt och vridit på allt (säkerhet, design, funktion & komfort) minst 1000 gånger tror jag :) Från början hade jag faktiskt en delvis annan design som visade sig ha motsatt effekt (jag ville supersmidigt men det blev jättejobbigt istället) så många saker har försvunnit, omvärderats eller växt fram under tiden som vi arbetat med tränset.

Just snabbspännen har ju ganska många fördelar som jag tror är rätt uppenbara, men självklart är man inte helt garderad mot eventuella skade- och olycksscenarion. Att hästen kan fastna i något tror jag dock personligen inte är något specifikt för snabbspännen, jag kan se framför mig att en häst som kliar sig mot ett benskydd med ett "traditionellt" träns på sig även den kan haka fast och göra sig illa. Om man vänder på det är fördelen istället att det faktiskt är möjligt att sätta balsnören eller liknande att fästa tränsets snabbhakar i, som extra säkerhet om man har en häst som man vet med sig är väldigt bufflig och "klumpig" med huvudet.

På nosgrimmorna kan man plocka bort snabbspännena och knäppa under hakan som vanligt om man hellre vill det, på de andra ställena har jag satt läderplattor bakom för att minska skaderisken (samma på tyglarna).

Tack för en väldigt relevant och intressant fråga, hoppas du känner dig nöjd med svaret :)

Hur gick du tillväga för att få dessa produkter till verklighet? Från idé till färdig produkt!

Idén föddes när jag hade en väldigt öronskygg unghäst på utbildning och tänkte att det måste finnas något enklare sätt att deala med det här än med svårspända traditionella träns, klumpiga grimmor och alltid en medhjälpare på plats. Idéen låg latent ett tag men så föddes den på nytt när jag hörde om Perfect Sit som verkade vara ett företag helt i linje med hur jag gillar att jobba; Bara nytänk, helt "utanför ramarna" och tvärtemot alla traditionella tankar om hur häst- och ryttarutrustning ska se ut.

Jag hörde av mig till dem och de nappade direkt, från första samtal till första designmöte gick det kanske max en vecka. Sedan var hela karusellen igång, det har gått jättefort! Jag har, förutom PS, haft hjälp av yrkesmän i form av unghästutbildare, veterinärer och uppfödare för att bolla idéer fram till första prototyp, avtal har förhandlats och skrivits under, jag reste till Indien tillsammans med VD'n för PS för att designa klart + "kvalitétssäkra" leverantören och nu har jag precis skickat in de sista ändringarna till dem per mail! Snart får vi besked om leveransdatum :)

Mitt bästa tips till alla er som mailat angående era egna idéer som ni vill förverkliga är att verkligen tänka igenom designen på detaljnivå, undersöka marknaden - finns det något som liknar och hur kan jag i så fall göra det bättre, fräschare? Bestäm dig för om du vill satsa på ett helt eget varumärke och göra allt från ruta 1 eller om du vill ta hjälp av ett befintligt företag som redan jobbar med produkter inom samma genre. Jag har ju haft ett superbra samarbete med PS och har inte behövt tänka på leverantörer och såna detaljer alls, det är ju en helt ny värld att sätta sig in i såklart och det tar naturligtvis både mer tid och pengar i anspråk (därmed inte sagt att det är ens i närheten av omöjligt;) ).

Om du väljer att pitcha din idé för ett annat företag - se till att du har en sjukt säljande presentation av din produkt, utan att avslöja för mycket innan ni skrivit på några avtal så du inte riskerar att bli blåst på idén.

Slutligen, GO ALL IN! Har du en bra idé så ska du självklart se till att den blir till verklighet, det finns inga hinder som är för höga!:)

Dagens bästa är att jag planerat höstens löshoppning, åtminstonde 3-4 gånger ska vi hinna med innan säsongen är över. Jag har även bokat in tandläkarbesök för Loppan nästa onsdag, då ryker vargtänderna!

Dagens sämsta är att pluttan står inne med hovböld i våtvarmt omslag, blockhalt i vanlig ordning. Jag glömde nog att skriva det förut, men hon behövde aldrig skos trots allt. När klinikhovisen kom ut sist tyckte han inte att det var så farligt, hon hade inte så särskilt jättedålig kvalité på sina hovar ändå. Hur som helst hittades hon i hagen på tre ben i dag och i morgon bitti kommer hovslagaren för att kolla. Alla hovböldssymptom stämmer så jag hoppas att det inte är något värre....

En rutinerad kund hos hovslagaren!

Nu har hon förvisso varit ganska fräsch ett bra tag, men jag är ändå rätt less på bölderna. Hon kanske inte pallar lösdrift den här säsongen trots allt? Får diskutera med hovslagaren i morgon och fundera åt alla håll. Det finns ju helt klart för- och nackdelar med allt. Min grymma hovis har dessvärre inte varit tillgänglig under sommaren, och nu är det lite för långt bort för att det ska vara rimligt att kräva att han ska komma ut för verkning av en enda häst. Jag är dock väldigt glad över att det finns två otroligt duktiga hovslagare på gården, så himla viktigt att man känner att man kan lita på att de gör det absolut bästa möjliga och dessutom förklarar "varför och hur".

Är också evigt tacksam för snälla stallägare som släpar den trötta och halta hästen upp till stallet genom totalt mörker, regn och lera  samtidigt som de ringer mig, hovslagare och styr upp hästbussen om man skulle behöva åka någonstans akut <3. Snacka om att Loppan är i trygga händer!