Jana Wannius debattinlägg på Hippson.se var det tredje mest lästa på sajten under 2021. Här kommer det igen:
(Jana är med på Hippsons lista över ridsportens mäktigaste, det kan ni läsa om HÄR)

Inom ridsporten, förekommer en mängd tvister, där köpare vill lämna tillbaka den köpta hästen och påstår att den haft ett allvarligt fel redan vid köpet. Den rättsosäkerhet som många känner när de säljer en häst är lätt att förstå. Boven i dramat som ofta åberopas är att konsumentköplagen (en näringsidkare säljer till en icke näringsidkare) ger en snedvriden fördel för köparen vid en tvist avseende levande djur.

Försäkringsbolagen, som ibland får skulden, godkänner en utdömning som gjorts av veterinär – det är dock inte försäkringsbolagen som dömer ut. Ibland gör försäkringsbolagen en ekonomisk bedömning. Skall veterinären/kliniken få fortsätta med sin dyrbara, långvariga, kostsamma behandling som inte gett någon effekt? Eller är det enklast att gå på veterinärens förslag om utdömning? Försäkringsbolagen ser ju aldrig hästen utan har enbart veterinärens uppgifter att gå på. Den som i praktiken är den som avgör om en häst skall dömas ut och därmed ofta slaktas (eller tas bort som är ett begrepp som ofta används) är veterinären och ingen annan.

Vanligt scenario är att en amatörryttare köper en häst för tävlingsbruk av en skickligare ryttare, som utbildat och tävlat hästen på ett bra sätt fram till köpet. När en häst byter ägare och stall innebär det stora förändringar för hästen. Det är ny ryttare, nya träningsmetoder nytt foder och foderrutiner. Det är nytt underlag på träningsbanor och i hagar. Det är nytt sätt att förbereda hästen för tävling och ofta olika svårighetsgrad och intensitet i både träning och tävling. Det kan också bli statisk träning eller träning där hästen inte går i balans. Att det här totala miljö-och träningsbytet kan påverka hästarna såväl psykiskt som fysiskt är nog de flesta helt överens om. Hästarna kan bli halta av felaktig ridning. Hästarna kan bli istadiga av felaktig ridning. Hästarna kan börja vägra för att ryttarna inte är bra hoppryttare eller att det begärs för mycket av hästen. Hästar vill inte slå sig och börjar då vägra och/eller bli istadiga när ryttarna gör fel. Men en ny ryttare kan självfallet också vara positivt för hästen.

Ett vanligt scenario är att hästen innan köpet besiktigats och röntgats utan några väsentliga anmärkningar. Efter ett antal månader hos nya ägaren kanske hästen börjar vägra på hinder, eller står på bakbenen, eller är istadig, vill kanske inte rygga eller lyfta benen vid skoning eller liknande. Att det skulle vara något fel på grund av sin egen ridning och träning eller totala managerandet av hästen funderar sällan nya ryttaren på, utan ”det måste vara något fel på hästen”!

Tid bokas nu, ofta på klinik, där man skall försöka hitta orsaken till att hästen har fått de här problemen. Minsta kliniska avvikelse i form av till exempel böjprovsreaktion, orenhet i gången, muskelspänning/ömhet etcetera som skall härledas till smärre fynd som kan finnas på röntgen eller scint. De här  fynden skall då enligt veterinär och nye ägaren förklara varför hästen inte fungerar i sin  nya miljö! Ofta påbörjas en kostsam behandling, men man konstaterar så småningom att hästen ”fortfarande” inte kan användas för till exempel hoppning och veterinären rekommenderar då utslagning och därmed följande slakt. Ofta tar veterinärkliniken analysråd av någon expert i USA eller England, som naturligtvis inte har sett hästen. Vanliga fynd som lindriga pålagringar i halskotpelaren, intilliggande tornutskott (40 procent av alla hästar) är vanliga hos fungerande hästar, som fungerat ända till det att en ny ägare satte igång med sin kanske felaktiga ridning, träning och tävling.

När nya ägaren fått veterinären att döma ut hästen, skall köpet gå tillbaka och den rättsliga karusellen börjar. Det här gäller oavsett om det är köplagen eller konsumentköplagen som är tillämplig. Säljaren kan riskera mer eller mindre ekonomisk katastrof, om köpet går tillbaka. Köpesumman och alla kostnader plus ränta som köparen haft sedan köpet skall betalas av säljaren. I domstolen uppträder inte sällan den veterinär som dömt ut hästen, på ett tvärsäkert sätt för att försvara sin utdömning av hästen. Ofta har veterinären förlitat sig enbart på den nye ägarens uppgifter hur hästen uppträder i arbete, har aldrig sett hästen i arbete med en bra ryttare på ryggen. Oftast har veterinären aldrig sett hästen utanför klinikområdet. Han/hon har heller inte funderat på varför hästen fungerat utmärkt, ända fram till dess att hästen kom till nya ägaren. Veterinären har inte heller tagit kontakt med säljaren för att höra hur hästen varit innan nya ägaren köpte den, vilket han/hon självfallet kan göra med nya ägarens tillåtelse.

Det är ingen hemlighet att bland försäkringsbolagen och i den professionella hästsporten är det känt vilka veterinärer/kliniker som ofta medverkar till de här utdömandena till slakt/avlivning av ofta friska hästar. Det är mycket egendomligt att de här frågorna inte diskuteras mer öppet inom veterinärkåren. Veterinärförbundet liksom försäkringsbolagen borde ta upp den här frågan på dagordningen till seriös diskussion och analys. Oseriösa utdömningar av hästar måste få påföljder för de veterinärer som gör sig skyldiga till det. Detta särskilt som det är så vanligt att av veterinär utdömd häst i stället för slakt går tillbaka till säljaren som efter kort tid har hästen igång i full träning och med igen framgångsrikt tävlande. Jag tror att det inte är långt borta innan någon veterinär blir stämd av person som tvingats ta tillbaka en försåld häst som veterinären dömt ut, när hästen senare visar sig vara helt frisk och brukbar. Det kan, vid fällande dom, bli tal om ordentliga skadestånd.

Mina påståenden om ofta felaktiga utdömningar styrks av Agrias projekt, se nedan, för ett antal år sedan som kallades ”Himlen kan vänta”. 20 utdömda hästar köptes då in och 19 räddades från slakt och sattes i träning och rehabilitering hos en erfaren hästkarl, Staffan Hammarskiöld. Mina påståenden styrks även av nedanstående exempel, som tyvärr är ett av många som fortfarande händer regelbundet.

För knappt ett år sedan, i maj 2020, dömdes hästen XX, sex år, ut av en veterinär på en stor klinik. Hästen som köptes som femåring ett år tidigare, lämnades tillbaka till säljaren i juni 2020 i uselt skick, se bild.  

Tillbaka hos säljaren, efter att ha återfått hullet, var hästen snabbt i träning inklusive hoppträning (se klipp efter drygt en månad tillbaka hos säljaren). Den är just nu i full träning – inget av det som hästen dömdes ut för har synts när den kom till bra, normal skötsel och träning. Bilderna och videon, talar för sig själva….

Men så här beskrevs den då sexåriga hästen när den dömdes ut till slakt av veterinär, i maj 2020:
”Det finns lindrig artros i samtliga facettleder i halskotpelaren. Detta är anmärkningsvärt på en så pass ung häst.
Det finns inget tydligt tryck på ryggmärgen.
Det finns en medfödd anatomisk missbildning av 6:e halskotan. Detta kan ge smärta hos hästar och jag gör bedömningen att det sannolikt är så i detta fall.
Den har även artros i vänster revbensled och en medfödd tillbakabildning av höger revben. Detta ger en sned halsansättning och kan påverka hästar även det. Artrosen i vänster sidas revbensled härrör sannolikt från denna snedbelastning.
Sammantaget med de kraftiga kliniska symptomen på smärta och obehag från halskotpelaren som hästen har så är min bedömning och rekommendation att det för hästens bästa är att den döms ut och tas bort."  (här understruket)

Denna häst är, sex månader senare, i samma fina skick som den var innan den såldes!

Om Agria/Staffan Hammarskiölds projekt “Heaven can wait”, vill jag bara säga: Mina gratulationer och tack till Staffan Hammarskiöld som drev detta projekt och visade på vad, som i det tysta, tyvärr ofta händer med friska hästar. Han tar FEI:s motto på allvar, Welfare of the Horse. Av 20 hästar av veterinär till slakt utdömda hästar, var det endast en som inte blev helt frisk (långt framskridet fång) efter att ha varit med i projektet.

19 hästar av 20, det vill säga 95 procent, gick vidare till tävlingsverksamhet, hobbyridning, ridskolor och avel där de i alla dessa områden fungerade utmärkt.

 Falsterbo i april 2021

Jana Wannius