Vi kontaktade de ryttare som vann auktionerna – och som både får en rolig souvenir samt har bidragit till livsviktig forskning. Se intervjuerna med dem, samt kvittensen från Rosa Bandet, nedan.

Ann-Margret Hammarlund i Munka-Ljungby ropade hem Tinnes handskar för 3 050 kronor
  
Hej Ann-Margret, hur kom det sig att du engagerade dig i auktionen?
– Jag såg artikeln om den på Hippson och tänkte att det var ett bra sätt att få något som vore mycket roligt att ha, och samtidigt bidra till en insamling som är viktig.
– När auktionen väl pågick var det väldigt spännande. Jag hade bestämt mig för ett maxbud, som jag ökade två gånger under tiden, mycket för att jag kände att pengarna gick till något bra och att det var värt det.
– Samtidigt ska jag erkänna att jag är mycket stolt över att få äga Tinne Vilhelmson Silfvéns signerade OS-handskar. Tinne är en av mina favoritryttare!
  
Vet du vad du ska göra med handskarna?
– Jag har funderat på att sätta dem i en glastavla med en liten text om när, var och hur. Eller så kanske jag använder dem vid något speciellt tillfälle, om de passar, de kanske bringar tur med sig. Vem vet?
  
Kan du berätta lite kort om dig själv och ditt hästliv?
– Jag startade min ridkarriär för många år sedan, som elev på Djursholms ridskola. Först för fanjunkare Johansson, därefter red jag för KG Svensson. Senare arbetade jag också två år för tävlingsryttare inom hoppning.
– Efter många års uppehåll tog jag upp min ridning igen och tävlade lite inom hoppningen. Nu på äldre dar har jag lockats över till att rida dressyr, som jag tävlar på låg nivå.
– Jag bor på en liten gård utanför Ängelholm och har precis köpt en ny häst, ett 15-årigt sto som ska bli min läromästare. Hon är en pärla och kommer säkert att kunna lära mig mycket, vi kommer samtidigt att ha roligt tillsammans. Jag har även en fin liten shettis på sex år, som nu ska bli inkörd så att vi kan komma ut på turer tillsammans.
 

Marcus Lundqvist i Flyinge ropade hem Patriks handskar för 1 637 kronor
  
Hej Marcus, hur kom det sig att du engagerade dig i auktionen?
– Jag såg att Lena Malmqvist, som är ordförande i Skånes ridsportförbund, delade på sociala medier att hon hade det ledande budet på handskarna. Initiativet var bra, dessutom var priset på Patriks handskar alldeles för lågt. Jag tycker att Patrik Kittel är en bra ambassadör, inte bara för dressyren utan för hela den svenska ridsporten. Så jag tänkte att jag skulle höja budet på dem samtidigt som pengarna gick till något bra. Två flugor i en smäll med andra ord!
  
Vad ska du göra med Patriks signerade handskar?
– Jag har skojat lite om det, att jag kanske ska hänga dem som nödhandskar i vårt ridhus på Hviderup där vi är inackorderade. Detta eftersom jag för några veckor sedan glömde handskar när jag skulle longera en unghäst, efter en stund hade jag ganska ont i händerna. Skämt å sido, troligtvis blir de nog inramade och hamnar på en plats så att de syns.
  
Kan du berätta lite kort om dig själv och ditt hästliv?
– Jag jobbar i mitt företag, Flyinge hovslageri, och är gift med en dressyrryttare – Elizabeth Torrisi. Tillsammans har vi tre hästar varav den ena tävlas på Grand Prix-nivå.
  

Anki Yngve

redaktion@hippson.se