Text: Frida Bank
Foto: Linnea Lindahl

Lotta Björe, före detta landslagsryttare och tränare, har arbetat som expertkommentator i SVT sedan 2006. Under årets Gothenburg Horse Show sänder SVT i tre dagar och täcker bland annat världscupkvalet, Gothenburg Trophy och världscupen. Mellan klasserna försöker Lotta alltid att vara på plats för att se när ryttarna förbereder sig, både på framhoppningen och på morgonen när ryttarna trimmar sina hästar.
– Det är så klart kul att titta på alla klasser inifrån läktaren men egentligen ser man mer ute på framhoppningen. Där kommer jag i kontakt med många av dem. De är alltid vänliga och lättillgängliga att få prata med. Där ser man om de kommer in med en ny häst, man hör snackisar och jag fångar upp sådant som jag tror att de vi sänder för, de som är hemma i tv-soffan, tycker är spännande att få info om. Då kan jag berätta att jag sett hästen tidigare på dagen, hur den hoppade, om ryttaren red på ett särskilt sätt eller har bytt bett. All info som kan vara intressant, så att det nästan blir som att tittaren är på plats själv.

"Alla vet sin roll"
Inför en världscupsändning sitter Lotta och hennes kollegor några timmar och gör research om de olika ekipagen i startfältet.
– Vi slår upp info om olika hästar och om tidigare resultat. I de senaste sändningarna har vi lagt tonvikten mer på vem som kan ta poäng, istället för att säga att en ryttare har ridit så många mästerskap. Det är inte så intressant just nu, det är mer spännande att se vilka som kan vara klara för finalen. På samma sätt blir det under söndagen, när det verkligen ska avgöras vem som har chans att få åka till finalen.
– När vi sänder andra klasser än världscupen pratar vi mer om de senaste resultaten, om någon bytt häst eller så. Man får göra en bred research.
Lotta är glad att hon alltid har en kollega vid sin sida i studion.
– Jag har lyxen att jag alltid har en kommentator med mig och det är ju nästan alltid AnnaMaria eller Maria (Fredholm och Wallberg, reds anm). Det är väldigt tryggt. Vi vet redan vad vi har för roller, vem som pratar först och vem som fyller på. Jag är väldigt imponerad av dem som gör allting själv, jag tror inte att jag hade klarat det. Man har hjälp av varandra och när det plötsligt händer något oväntat så ser man vilka proffs kommentatorerna är. De bara snackar på, de leder oss vidare genom att ställa en fråga och jag kan hänga på dem.
– Ibland har vi förberett redan innan och gjort en intervju som vi kan lägga in i pauserna, det är oftast Malin Larsson som sköter det. Det är bra team work, alla vet sin roll.

Ser samma bilder som tittarna
Under sändningen tittar Lotta främst på vad som händer på banan via en skärm, för att se samma bilder som tv-tittarna ser. Och så har hon sina papper med sig med allt som hon behöver hålla reda på.
– Ibland är det svårt, som när vi var i Basel sist. Då satt vi jättehögt upp i en trång hytt. Vi fick inte plats att ha papperna framför oss, vi fick ha dem i knät. Vi hade en liten, liten skärm där hästarna såg ut som myror. Då tenderar man att vilja titta in på arenan istället, men då ser man inte det som händer på samma sätt som tv-tittarna gör, där de följer det som kameran visar. Det är ett misstag jag har gjort många gånger, särskilt i början. Tittar jag in i arenan råkar jag kanske börja prata om en ryttare som precis kommit in på banan, men det har inte tv-tittarna fått se ännu.
– Annamaria och Maria ser alltid skärmen med resultat, den ser inte jag. Det kan också vara svårt när producenterna sänder på olika sätt, till exempel kan de välja att visa sekvenser i slow motion, bakifrån, ovanifrån, underifrån ... Så ibland kan det vara väldigt svårt att förklara vad som händer för vi ser inte alltid det så bra.
På vissa tävlingar har de saknat en banskiss och då har de inte vetat distanserna mellan hindren innan sändningen börjat.
– Kan man få ut en banskiss är det alltid lättare. Då kan jag prata om banan under första och andra ekipaget. Annars får vi själva rita upp banan och lista ut distanserna, det kan bli lite hackigt i början. Man får vara flexibel.

Fick slita av lurarna
Ibland dyker det upp störningar under sändningens gång.
– Jag tror att det var under världscupen i Amsterdam, när vi satt och sände från Stockholm. Plötsligt kom det in ett jättehögt ljud i mina lurar, jag fick slita av dem. Då testade SVT för Rapport. Det händer ibland, men Annamaria och Maria är så proffsiga så de bara pratar på, de är som maskiner. Det är samma sak om man får eko i lurarna och du hör dig själv. Det är bara att fortsätta prata och hålla fokus, men man hör bara ekot.
– Under en sändning av EM i Aachen fick vi in ljud i lurarna från en studio i Stockholm, där de höll på att klippa ihop ett program om "det rosa pillret", kvinnans viagra. De hittade inte var ljudet läckte in så vi satt i fyra timmar och hörde precis allt vad de sa samtidigt som vi pratade om hästar och hoppning.

Många minnen från GHS
Att sända från Gothenburg Horse Show är alltid en av årets höjdpunkter, tycker Lotta.
– Det är fantastiskt för det är ju min hemstad och det känns alltid lite extra att komma till mitt gamla hem. Man träffar så många som man inte sett på ett tag. Jag njuter av Göteborgsdialekten, jag vet att alla inte tycker om den, men jag tycker att det är mysigt och det gör mig glad. Och det är ju tävlingen som jag växte upp med. Det var den första stora tävlingen jag var på. Från början satt jag i publiken och åt popcorn, och när vi kom hem gjorde jag och kompisarna en egen hinderbana och lekte att vi var alla ryttarna i startfältet. När jag blev äldre fick jag ta hand om blommorna och sedan har jag ju gått hela vägen till att själv få rida där. Så det är en speciell tävling för mig med många härliga minnen.
Lotta ser särskilt fram emot Europafinalen i världscupen på söndag eftermiddag.
– Det är spännande att se hur det kommer sluta. Men egentligen ser jag fram emot varje stor klass som vi sänder och jag hoppas att de svenska ryttarna ska få fina framgångar. Det blir alltid lättare att jobba och det blir bättre sändningar när svenskarna presterar.
Vilket är ditt starkaste GHS-minne?
– Det var när Emma (Emanuelsson, reds anm) vann Gothenburg Trophy med Titan. Så klart också när svenskarna vunnit de största klasserna, som Peder, Angelica och Henrik. Och även avtackningen av Casall.

Tidigare på Hippson.se:
Björe om världscupsäsongen: "Tror att det måste vara rekord"