Text: Frida Bank
Foto: Adobe Stock
  
Hjälp- och inspänningstyglar har diskuterats flitigt i höst, inte minst i samband med att marknadsföringen av dem anmälts till Konsumentverket. I anmälan riktade körgurun Anders Eriksson också kritik mot att hjälptyglar, framför allt halsförlängare, används på ridskolor.
– Jag var på en ridskola tidigare i år där majoriteten av hästarna gick med olika inspänningstyglar. Det är bara för att de har problem med det de har på ryggen. Förbundet säger att framtidens ridskola ska vara en hästskola. Det är det inte när hästarna är nerspända i nackarna med hjälp av ”snoddar”. Människor lär sig ingenting av det, sade Anders till Hippson då.  

Tar avstånd från graman
  
Marianne Esseen Söderberg och Daniel Svensson är huvudlärare i varsin gren på Strömsholm. Vi frågade dem vad de tycker om hjälptyglar och om utrustningen diskuteras under utbildningarna. Först ut att svara är dressyrproffset Marianne Esseen Söderberg:
  
Hej Marianne, vad har du för inställning till hjälptyglar?
– Det skiljer sig från fall till fall. Jag tycker till exempel att graman är förkastligt. Själv fick jag lära mig av en tränare att gramantygeln är "like a razorblade in a monkey's hand” (som ett rakblad i en apas hand, reds anm.). Jag vill verkligen ta avstånd från den, eftersom gramanen kan användas på fel sätt.
– Om den över huvud taget ska användas ska det vara av säkerhetsskäl när man rider ut, men då föredrar jag ändå thiedemantygeln. Då har du bara en tygel i handen och den gör bara så att hästen inte kan slå upp huvudet, utan att verka neråt. Gramantygeln innebär att ryttaren har två tyglar i handen och att man kan dra ihop hästen på helt fel sätt. 
– Inspänningstyglar kan användas vid longering, men det är viktigt att de är fjädrande och inte för korta. Det kan vara en hjälp för hästen att hitta balansen.
  
Hur tar ni upp hjälptyglar under utbildningen?
– Vi informerar om vilka hjälptyglar som finns, och att om de inte används korrekt kan det bli väldigt fel både för ryttare och häst. Det är jätteviktigt att lära ut hur olika hjälptyglar verkar.
  
Hur ser du på att exempelvis ”gummisnoddar” används på ridskolor?
– För oerfarna ryttare kan det vara ett alternativ, men kan du rida rätt och har korrekt utbildning behövs det inte. Hästarna som nybörjare rider är välutbildade och har bra balans, så då ska det inte behövas. Det ska vara vid extremfall för att hästen ska hitta sin balans, men det är väldigt olika från fall till fall. Vissa hästar är trygga att gå med det, andra hänger sig fast. Är hästen väl utbildad behövs det inte, det är det man ska jobba mot.

Mindre vanligt än för tio år sedan
  
Daniel Svensson är huvudlärare i hoppning och menar att det var vanligare med hjälptyglar förr.
  
Hej Daniel, vad tycker du om hjälptyglar?
– Det korta svaret är att vi i regel inte använder några hjälptyglar förutom martingal vid ridning. Sedan kan det finnas extremfall där man av säkerhetsskäl behöver sätta på en graman när man rider ut, men inte till vardags och det är inget vi förespråkar. Här på anläggningen finns runt 250 hästar och jag tror faktiskt inte att det är någon som använder det.
– Vid longering kan man använda en vanlig inspänningstygel, gogue eller kapson för att hjälpa hästen till rätt form. Det handlar alltså om en lättare form av hjälptygel och det beror helt på vilket syfte du har med longeringen. Det är också individuellt för varje häst hur och om de används.
  
Hur tar ni upp frågan om hjälptyglar under utbildningen?
– Det kommer upp för diskussion under utbildningen. Då handlar det om hur de fungerar och varför man använder dem.
  
Och hur ser du på att hjälptyglar används på ridskolor?
– Jag har både varit elev, ridlärare och ridskolechef och min erfarenhet är att jag har sett thiedemantygel användas på ridskola. Det har varit i syfte att hjälpa hästarna till en skonsammare form så att de oerfarna ryttarna kan koncentrera sig på sits, balans och inverkan. I min roll som tränare stöter jag på olika former av inspänningar, men jag upplever att det är mindre vanligt nu än för tio år sedan.
– Det är en konst att kunna rida med hjälptyglar och om de ska användas ska det vara av skickliga händer. Det är allt för lätt att till exempel använda en graman och ändå inte få hästen att gå i rätt form. Då blir en hjälptygel mer som att en värktablett. Värken försvinner tillfälligt, det känns bra just nu, men egentligen gör det ingen nytta alls.
– Fel användning av alla sorters inspänningar gör att hästen tar skada, medan en korrekt användning ibland kan vara till hjälp för den erfarna hästutbildaren.
   
Hur används hjälptyglar på din ridskola? Är det i grupper för barn eller vuxna? Hör gärna av dig till oss och berätta. Det gör du lättast på Facebook (skicka meddelande) eller via mejl till redaktion@hippson.se. 

Tidigare på Hippson.se: 
Han har anmält försäljningen av hjälptyglar
Forskningskollen: Hjälptyglarnas vara eller icke vara