Redaktionen
MAJ
17

Namnge Totilas-fölet och vinn böcker

OBS! TÄVLINGEN ÄR AVSLUTAD.
INGA FLER BIDRAG BEDÖMS.


Den 23 april såg den här lille Totilas-avkomman dagens ljus på Tollsbo gård utanför Hyltebruk i Halland. Stolt uppfödare är Gustaf Johansson, som i år fått två föl efter den världsberömde hingsten.


Men den svävande gossen på bilden ovan, som har den imponerande härstamningen Totilas-Chapman-Ganesco, har ännu inte fått något namn. Därför utlyser vi nu en tävling. Det enda kravet är att namnet ska vara en sångtitel av något slag, då andra hästar i Gustafs stall döpts efter berömda låtar.

Kanske något schlagerinspirerat så här i mello-tider?


Mejla ditt namnförslag till vinnare@hippson.se, ange även ditt eget namn och dina kontaktuppgifter.


Den som kommer med det vinnande förslaget får alla Hippsons ridövningsböcker, inklusive den senaste i serien om hoppning som alldeles nyligen blev klar.

Enhällig jury i tävlingen är så klart ingen mindre än uppfödaren själv.


Tävlingen pågår fram till och med den 22 maj, vinnaren presenteras på Hippson.se i slutet på maj.

Och du, inom kort kommer du att kunna läsa mer om Gustaf och hans verksamhet som ryttare, domare och uppfödare på Hippson.se.

 


Läst 59536 ggr Kommentarer Kommentera

MAJ
17

Hej då Portugal - och så några reflektioner...

I dag är sista riddagen på Hippikos - och för att kunna njuta hundraprocentigt av eftermiddagen och kvällen gör jag mitt sista blogginlägg här och nu.
  
Efter middagen i går dansades det Gagnam Style och en ambitiös idé var att vi skulle göra en dansvideo inspelad på anläggningen, till ägaren Antonio. Jag kan nog tänka mig att det rinner ut i sanden. Eller så blir det av efter grillningen och sangrian i kväll...
  
Nu på förmiddagen har jag ridit två pass och dagen till ära har alla hästar varit flätade (knoppar eller lång fläta längs med mankammen) och har haft vita schabrak. Först ut var "unghästen" (i alla fall utbildningsmässigt) Zebruno och i dag tyckte jag att jag hade lite bättre kontroll på bogarna och på bjudningen. Men det är inte lätt det här med ridning!
  
Andra passet hade jag "tjurfäktningshästen" Vista Alegre och efter den lektionen var jag SÅ nöjd. I första hand med att han var lugn (har lätt för att hetsa upp sig) i sidvärtsarbetet och att jag hade honom bättre framför skänkeln. Men sedan är det ju också barnsligt kul att få rida lite "konster".
Efter ett par övergångar mellan piaff och passage (i varierande kvalitet...) bad Denis mig att göra en piaffpiruett. Då började jag nästan garva, för det är ju inte direkt så att jag vet hur man bär sig åt. Men Vista var snäll och tålig med mina tafatta hjälper. Duktiga hästen!
  
Efter lunch rider jag ett sista pass på Sapateira, ett sto som är korsning lusitano/halvblod och som inte har gått med på lektionerna tidigare. Det blir spännande! Därefter ska jag packa lite snabbt (snälla, säg att väskan går att stänga!) och sedan är det grillfest. Hemresan sker tidigt i morgon bitti.
  
Tack för att ni har följt mig under den här veckan - det har varit så himla roligt. Men det är helt okej att komma tillbaka till vardagen också, jag har ju världens bästa jobb. :-) Nedan bjuder jag på ett par reflektioner från ridresan.
  
Over and out,
Anki
  
  

Highlight 1 - tid att rida:
Jag skriver ju om hästar hela dagarna, men känner ibland att jag har lite väl lite tid för egen ridning. Under den här veckan, med sina tre pass om dagen, har jag verkligen fått vara hästtjej. Som när man var liten och åkte på ridläger - fast lyxigare och vuxnare.
    
  

Highlight 2 - lusitanon:
Jag gillar de portugisiska hästarna, de har mycket power fast i ett mindre format - och har stor talang för samling. Ibland kanske vi amatörryttare i Sverige rider på lite väl stora hästar, vilket skapar onödiga konflikter när vi exempelvis inte klarar av att sitta ner på dem ordentligt? Bara en tanke...
  
  

Highlight 3 - tränarna:
Det som tilltalar mig med Hippikos är att man åker hit för att träna - och att tränarna tar sitt jobb så seriöst. Det är säkert fantastiskt att åka på lite mer uterittsbetonade ridresor, som en naturupplevelse och för samvaron med djuren, men det här är ändå mer min grej. Att få träna intensivt på välutbildade hästar.
  
  

Highlight 4 - samvaron:
Vi har ätit fantastiskt god mat och har serverats vin producerat av druvor från gården. Och så har vi pratat häst - och skrattat! Den sociala biten är halva grejen med en ridresa!
  
  

Visst finns det kulturskillnader...
Om man inte är beredd att se ryttare utan hjälm eller personer som röker bredvid hästarna får man nog åka på ridresa inom Sverige, för utomlands är det så det fungerar. Hästhållningen är dessutom annorlunda, hästarna går bara ut i mindre rasthagar på helgerna. Det system vi har i Sverige, med stora hagar där hästarna går hela dagarna, existerar i stort sett bara för unghästar och avelsston här i Portugal.
  
  

Nästa gång?

Jag funderar på vad den bästa årstiden vore för ett återbesök. Kanske på sensommaren/hösten, när de här små pyttekornen har vuxit till sig till rejäla klasar med vindruvor?


Läst 55414 ggr Kommentarer Kommentera

MAJ
16

Piff, puff och böljande lusitano-manar

  
I går kväll blev det ganska sent, vi satt uppe och pratade häst och flamsade en bra stund efter middagen, så det tog emot att gå upp i morse. Regnet har dessutom strilat (och tidvis öst) ner hela dagen, men vad gör det när man får rida så fina hästar?
  
Förmiddagen började med en ny bekantskap, Zebruno, som jag inte har ridit förut. Vad jag förstod är han sju år men sent inriden, plus att han har varit borta ur verksamheten ett bra tag efter en operation. Så han kan inte lika mycket som de andra, men är en väldigt trevlig häst med många kvaliteter. Inte minst ser han ut som en plansch-häst ur tidningen Min Häst - med lång, böljande man och väldigt vackra ögon. Vi tränade på skänkelvikningar och öppnor, vilket gick ganska bra efter ett par försök.
  

Här rider jag plansch-hästen Zebruno, visst är han söt?
  
  
Jag hann rida ytterligare en häst innan lunch, nämligen Vista Alegre som jag ju har haft varje dag hittills. Och nu blev det överkurs, efter lite sidvärtsjobb fick jag nämligen rida övergångar mellan piaff och passage. Hur gör man det, liksom? Men jag provade att använda spöet som taktpinne och sitta ganska lätt i sadeln och ett par gånger blev det faktiskt riktigt bra. Halleluja!
  

Försöker mig på att piffa och puffa lite. Svårt men roligt!  
  
    
Lunchen var himmelskt god, grillspett och så någon form av fluffig kaka efter det (behöver väl inte nämna att det dessutom alltid serveras plockmat, soppa och ostar). Så vi hade lite paltkoma inför eftermiddagspassen, men man vaknar ju så fort man sätter foten i stigbygeln.
  
Mitt sista pass reds även det på en för mig ny häst, vi kallar honom "Pinky" eftersom han är albino (nu sparkar väl alla färgexperter bakut - det heter ju egentligen något annat - men ni fattar). När jag först tog tyglarna tänkte jag "vad är det här?", jag fick nämligen ingen kontakt med honom alls - i kombination med att João bad mig att hålla handen alldeles blickstilla.
Men efter ett par varv över tygeln mjukade han faktiskt upp sig och kom framför skänkeln - och då var han jättefin! Konster kunde han också - vi fick piffa, puffa och byta i serier. Visst är det roligt med ridpass där man känner stor skillnad mellan den första kvarten och den sista (i alla fall om det har gått åt rätt håll...)?
  

Jag och "Pinky".
 
      
Nu ska jag duscha inför middagen, kan inte fatta att i morgon är sista hela dagen (och sista riddagen) här.
  
So long!
/Anki
    

Fullt ös!
  

När "lussarna" är framför skänkeln har de härlig energi.
  

Ett byte med rejäl gest...
  

Linda på Ronaldo.
  

Anna, en svensk tjej som jobbar på Hippikos.
  

Som sagt, regnet har strilat hela dagen...
  

Ulrika piafferar under överinseende av Denis.
  

Anna på väg in i passage.
  

Linda in action.
  

Härlig uppsyn på Anna och Ugie.
  

Fin häst, säger Ulrika.
  

Vissa hästar har sin uppfödares märke.
  

Dennis i piaff.
  

Lollo showar med lite spansk skritt.
  

Här håller João Annelies häst i svansen (!) för att bromsa upp piaffen.


Läst 56606 ggr Kommentarer Kommentera

MAJ
15

Paus mellan två pass

  
Hej på er där hemma!
  
I dag passar jag på att blogga i pausen mellan två ridpass, efter min sista dressyrlektion ska jag nämligen få massage. På begäran kommer det en kvinna hit och masserar - så det har vi beställt. Kanske kan hon trycka lite på den där knölen mellan skulderbladen?
  
I förmiddags red jag åter lektion på Vista Alegre, det var nog den sista eftersom det verkar som att jag och Linda ska byta hästar till i morgon. Vi red bland annat diagonalslutor i trav och i galopp, samt bakdelsvändningar. Veckan är upplagd på så sätt att man följer "Ridhandboken" mot mer och mer samling. Skänkelvikning första dagen, öppna andra, sluta tredje... Ni förstår nog hur jag menar.
  
Efter lunchen, som avslutades med en ljuvlig chokladpudding, var det dags för hoppning. Jag var ju så himla frustrerad i går men i dag kände jag att bitarna hade fallit på plats. Vi skulle rida på två hinder med ett relaterat avstånd emellan (vilket sa han inte, 17 meter?). Först skulle vi ta det med fem korta galoppsprång och när det funkade skulle vi rida framåt på fyra. Själv tyckte jag att jag och Ugie löste det riktigt bra, men magistern är sträng och är inte den som berömmer i onödan. "That was okey", fick jag i alla fall som kommentar ett par gånger, får väl översätta det till bra på svenska. ;-)
  
Nåväl, nu måste jag torka av stövlarna innan nästa pass (det blir gyttjepölar på ridbanan efter sprinklersystemet, ser ut som om jag tävlat terräng). Vi hörs i morgon!
  
Hästiga hälsningar,
Anki
  

Dennis har fått sår på knäna av dressyrsadlarna, som är för små för honom (han är väldigt lång). Inse att det har blött igenom och att han inte ens klagar? Snacka om tapper...
  

João instruerar - och plockar skit.
  

Efter passen får man skritta en minirunda runt anläggningen. 
  

Jättetrevliga Karin från Piteå jobbar här som groom.
 

Uppsittning sker från pall och det är intstruktörerna som fixar stigbyglarna. I går var jag lite busig - spände gjorden själv och satt upp. Då såg de alldeles förstörda ut - här ska det vara fullservice i allt.
 

Annelie ville först inte rida lusitanos eftersom hon tycker att takten är svår på dem. Men nu har hon fallit för den här hingsten - och ångrat sig!
  

Dennis hoppar, under överinseende av magister Antonio.
  

Jag och Ugie in action.
  

Lollos nya favorit - Ronaldo.


Läst 20069 ggr Kommentarer Kommentera

MAJ
15

Säg hej till resten av gänget!

När jag satt och kollade igenom tidigare blogginlägg upptäckte jag till min fasa att jag inte hade presenterat samtliga av ryttarna i vårt härliga gäng. Därför - I proudly present:
   

Ulrika!
  

Annelie F! 
  

Catharina! 
Och sist men inte minst... 
  


... Annelie A!


Läst 14378 ggr Kommentarer Kommentera

MAJ
14

Ömsom vin, ömsom vatten


Jag och Trifolio, en brun lusitano som jag har som dressyrhäst.
  
  
Den här tredje dagen på vårt "vuxenridläger" i Portugal har bjudit på både vin och vatten, i bokstavlig och i bildlig mening.
Första lektionen red jag åter Vista Alegre, en känslig och fin lusitano som tydligen har varit tjurfäktningshäst i sitt tidigare liv (har bara varit på Hippikos i fyra månader). Vi trände bland annat på övergångar mellan ökning, arbetsgångart och samling - och inte minst gjorde han ett par superfina ökningar.
Tränaren Denis menar att Vista, som tjurfäktningshäst, mer eller mindre bara har ridits i ena varvet (höger tror jag att det var). Det gör att han under omskolningen har haft supersvårt att ställa vänster, men i dag gick det alldeles utmärkt. 
  
Efter min lektion lade jag mig i solen en stund och bara njöt av fågelkvittret och dofterna från de blommande träden. Och efter lunchen blev det värsta partyt eftersom någon fick på en massa schlagerlåtar på stereon, i och med att "Eurovision" drar igång i dag. Framför allt bjöd Dennis och Johanna på dansuppvisning.
   
Min första lektion efter lunch var hoppning på Ugie. I dag tyckte jag själv att det gick mycket bättre, jag fick fram honom framför skänkeln på ett bättre sätt och han var rundare i formen.
Dock blev jag riktigt frustrerad av att inte riktigt förstå vad tränaren Antonio ville åt. Först tyckte han att jag red för långsamt, då ökade jag men då tyckte han att hästen sprang. Lite senare skulle jag samla men då blev det för mycket... Jag vet inte riktigt om det var språkförbistring eller bara jag som var trög, men ett tag brände tårarna i ögonvrån. Då testade jag att sätta mig ner lite djupare i sadeln mot hindren och då blev han nöjd! Så i morgon har jag bättre koll på vad "magistern" vill åt.
   
Sista dressyrlektionen hade jag maffige Trifolio. Det började jättebra, jag fick fram honom och han kändes riktigt lösgjord och fin, i samtliga gångarter. Men efter ungefär halva ridpasset var det som att bensinen tog slut, han bara lade av och jag orkade inte få fram honom. Lite trist att sluta med den känslan när första halvan var så bra, men å andra sidan kanske jag kom åt något när han blev så trött?
  
Ja ja, i morgon är en annan dag. Nu ska jag drömma om att bli mer precis med mina skänkelhjälper och om att hålla ihop händerna. Tror ni att det hjälper?
  
Trötta men taggade hälsningar,
Anki

  

Det är verkligen ljuvligt att kunna plocka citroner från träden.
  

Sådana här sötnosar bor också på gården.
  

Lollo poserar med vår ridlärares lusitano, som ser ut som en sagohäst.
  

Man rider med öronsnäcka vilket faktiskt är riktigt bra. Även om ridläraren är långt bort hör du vad hen säger.
  

Lollo på Aortico.
  

Jag på min andra dressyrhäst Vista Alegre.
  

Samling i solen. Men nu säger väderleksrapporten att det ska bli mulet.
  

Johanna får hjälp av João.
  

"No hands" ser Dennis ut att säga. Dennis är alltså med i vår svenska grupp medan Denis med ett "n" är ridlärare. Fast Dennis är också ridlärare - dock hemma i Borås. Hänger ni med?
  

Anna kikar över sargen, i sadeln på Ventoruso.
  

Plockmat till lunch, därefter soppa och så...
  

... varmrätt bestående av kött, potatis, ris, sallad och - musslor.
  

Som efterrätt blir det oftast någon form av kaka eller tårta, plus massor av frukt.
  

Denna lunch körde vi även lite Eurovision-special - här dansar Johanna och Dennis till det svenska bidraget "You".
  

Jag utlovade en bättre bild på huset där vi bor, här är det!
  

Här rider vår ridlärare Denis sin superfina tävlingshäst Donatello. Hjälm är det bara vi turister som använder...
  

Här rider jag lektion för Denis på Trifolio (som är ovanligt stor för att vara lusitano).


Läst 13980 ggr Kommentarer Kommentera

MAJ
14

Good evening Sweden!


Här syns ridhuset, som består av sarg och tak. Framför växer det vinrankor...
    
  
Andra dagen på Hippikos är till ända och i dag har vi RIDIT! Tre pass dessutom, det här är inget ställe man åker till om man inte vill svettas... Dessutom svettades vi lite extra eftersom solen har gassat hela dagen och det har varit 25 grader i skuggan. Klaga på det får man givetvis inte göra efter den kalla vår vi har haft i Sverige - här blomma apelsinträden, fåglarna kvittrar för fullt och påfåglarna "råmar".
    
Mitt första pass fick jag en relativt ny lusitano som heter Vista Alegre. Känslig, nätt och fin - verkligen en superhäst. Det roliga var att han var tydligt tvåväxlad. Arbetstraven var fin och gick att växla inom, men sedan fanns det liksom en till - lite oväntad - extraväxel där han ökade riktigt bra för att vara "lusse".
  
Andra passet jag red var hoppning på en halvblodshäst vid namn Ugie. Vi klickade inte riktigt lika bra, jag kände inte att vi fick någon egentlig kontakt och jag hade svårt att få honom framför skänkeln i markarbetet. Hoppningen gick bra, det var liksom hans arena, men till i morgon vill jag hitta mer bjudning och form. Det blir en utmaning!
  
Tredje och sista (dressyr-)passet red jag på Trifolio. En ganska stor och maffig, brun lusitano med mycket power. Han var tidvis riktigt fin, men eftersom han inte gjorde något om han inte behövde fick jag jobba rejält. Ändå - wow - det här kan bli riktigt bra när jag hittar knapparna!
  
Som vanligt har vi dessutom bjudits på en helt fantastisk både lunch och middag. Det är fem (!) rätter som gäller vid varje mål - plockmat, soppa, huvudrätt, ost och efterrätt. Plus husets vin och portvin efteråt för den som vill. Det är ingen bantningsresa det här...
  
Adeus!
/Anki - avslappnad, trött och lycklig 
  

Så här ser schemat ut där vi tilldelas hästar.
  

Anna och Lollo kollar in hästtavlan.
  

Linda på Ronaldo, i galopp.
  

Johanna på Uzifur. Första passet går nästan alla hästar inspända, för att instruktörerna vill se hur ryttarna rider. Dessutom har hästarna stått under helgen och kan vara lite extra heta.
  

Dennis på Aortico.
  

Här njuter jag i solen mellan lektionerna. Ljuvligt!
  

Anna på Venturoso.
 

Skrittrunda i solen.
  

Jag och Ugie inför hopplektionen.
  

Anna och Annelie rider lektion.
  

Vår hopplärare Antonio.
  

Jag och Ugie hoppar.
  

Linda in action.
    

Våra båda dressyrlärare - Denis och João.
  

Hästarna behöver badas efter varje pass i värmen.
 

Här bor jag!
  

Lollo och Quenz O'Blue, som hon hoppat i dag.
 

Uppvärmning på ett kryss.


Läst 12914 ggr Kommentarer Kommentera

MAJ
13

"Ridläger" för vuxna – i Portugal


Som vi har längtat - nu är det dags!
   
  
Hej allihop!
  
Anki Yngve här, som till vardags är chefredaktör på Hippson. I vanliga fall verkar jag mest bakom kulisserna, men nu tänkte jag låta er följa med på min ridresa till Portugal. Jag befinner mig nämligen hos Hippikos Riding Holidays i Vila Verde i norra delen av landet, ungefär 45 minuter från Porto. Här ska jag och nio andra svenskar rida och umgås i en vecka framöver.
  
Jag ska ju egentligen ha semester - men blogga en gång om dagen kan jag bara inte låta bli! Som några av er kanske minns var jag här på ridresa i januari 2010. Den bloggen hittar ni här:
http://www.hippson.se/blogs/redaktionen/index.htm
  
I dag (söndag) har vi "bara" hunnit med att anlända, gå på en rundvandring och äta god mat. I morgon blir det ridning - hörs igen då!
    
Förväntansfulla hälsningar,
Anki
  

Ni som har varit på ridresa vet att det svåraste av allt är att packa, man får ju "bara" ta med 23 kilo. Och när både ridstövlar, hjälm, ridkläder för alla väder och vanliga kläder ska med blir det inte lätt. Mina kära arbetskamrater på Hippson föreslog att jag skulle sitta med hjälmen på inne på planet, för att få ner vikten på väskan. Men så roligt fick de inte...
De sa inget om övervikten vid incheckningen men mitt bagage fick en arg, orange "heavy"-lapp påklistrad. Puh!
  

Så här fint bor jag och Lollo, som jag delar rum med.
  

Våren har kommit betydligt längre här i Portugal.
  

I den här byggnaden bor vi (sorry för motljuset, bättre bild kommer...).
  

Fin detalj utanför huvudbyggnaden.
  

Linda hälsar på en av hästarna.
 

Varför håller Dennis för sitt välkomst-vinglas? Tror han att hästen ska snylta?
 

Lollo verkar ha hittat en lusitano-favorit.
  

Så här ser stallplanen ut.
  

Citrusfrukter på träden.
  

Roligt hade vi redan på välkomstmiddagen.
  

De fantastiska, portugisiska ostarna har vi längtat efter...


Läst 16373 ggr Kommentarer Kommentera



Redaktionen

Här skriver Hippsons redaktion när den har något "viktigt" att säga.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Redaktionen
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Hästskötarbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Redaktionen

Här hittar du nyheter från Hippson. Det kan vara allt från nya funktioner på sajten till rapportering från de stora evenemangen.

 

Till bloggen




Arkiv



Galleriet på Hippson Market

Husbloggare

Ridlära rakt av skulle jag säga.

Kajsa Boström

WOW, vilken helg!

Therese

Lidköping

Saras vardag

Till Husbloggarna