Veterinärbloggen
MAR
30
2016

Hallå!
  
Senaste veckan har jag varit ute och åkt en del. Först var jag i Sälen och åkte snowboard, sedan var jag hemma i Stockholm och vände för att sedan åka till Gothenburg Horse Show.
  
Göteborg motsvarade mina förväntningar, men det roligaste på hela eventet var Hästföretagarforum som ägde rum på torsdagen. Mer om detta senare. ;)
  


 
Detta inlägg handlar främst om att vara sin egen veterinär. Och om att vara veterinär till de anhörigas djur. Djuren som är runtomkring hela tiden, och som man alltid är lite extra ansvarig för eftersom man är veterinär. Veckan var minst sagt kaotisk, både med mina egna hästar och med anhörigas hästar.
  
När jag var i Sälen förra veckan och precis hade gått och lagt mig så ringde telefonen. Min islandshäst Venus låg på sidan i stallet, stånkade och hade kolik. Ibland är det bra att få känna känslan av att vara djurägare så man förstår paniken och känslan av hjälplöshet när ens häst blir sjuk. Vanligtvis kan jag fixa sådant själv men nu var jag 6 h bilresa bort och kunde inte göra något.
  
Som tur var fick jag tag i världens bästa sambo som åkte till stallet och gick med hästen, och jag fick även tag i fantastiska veterinär Marianne Lindsjöö som svarade i tel trots att jag ringde nästintill mitt i natten! Marianne åkte ut till stallet och undersökte och behandlade Venus som drabbats av gaskolik. Som tur var släppte koliken efter lite kramplösande. Det var så otroligt skönt att höra när Marianne sa att det inte var något fara och att hon hade gaskolik. Man känner sig så hjälplös när man själv inte kan göra något. Jag hade ju velat vara där och fixa och känna och behandla min lilla häst! Tusen tack till Micke och Marianne och även till Carina som hittade Venus i boxen och stannade med henne tills hjälpen kom! Nu är Venus frisk som en nötkärna och inga spår av koliken finns kvar.
  
Nästa på tur var mitt halvblod Zsa Zsa. Hon har gått fantastiskt på träning på senaste tiden och vi var i helgen anmälda till tävling både söndag och måndag. När jag kom till stallet på lördag kväll och skulle packa det sista inför tävlingen så stod Zsa Zsa med ett "lymfangit-tjockt" framben. Hon var inte halt men jag kunde ju inte chansa och rida när jag inte visste vad det var. Vi fick stryka oss från tävlingarna och istället spendera dagen på kliniken där Zsa Zsa kunde bli ordentligt undersökt.
  
Zsa Zsa och snälla Camilla inne på röntgen:

Zsa Zsas ben såg bra ut både på röntgen och på ultraljud - inga synbara skador, däremot en oförklarlig svullnad i benet. Zsa Zsa fick antiinflammatorisk medicin och bandage och så här några dagar efter är svullnaden helt borta igen.


 
Nästa häst på tur var min svärmors islandshäst som blivit halt. Hästen var svullen i ena frambenet upp över skenan och ömmade i sulan. Det visade sig vara en hovböld som jag och min sambo Micke (som är hovslagare) stod och gröpade i mellan målning av påskägg. På bilden ser ni hur det kommer ut svart klegg/var efter att Micke skurit upp ingångshålet.

Så här såg det ut efter att Micke verkat lite till. Området spolades efter uppverkning och hästen ordinerades boxvila och hovgips för att trycka tillbaka kötthoven och förhindra framfall tills dess att nytt horn växt dit.

 Hovslagaren gipsar:

Hovbandage utanpå:

Nu håller vi tummarna för att alla hästarna blir friska igen! Det ser ljust ut! Bara för att man skulle vara lite ledig och ha en lugn hästvecka så fick man att göra i alla fall ;).
  
Men när vi stod där och skar hovböld under påsken så tänkte jag ändå – vilken rolig påsk det här blev! Så spännande och omväxlande att kunna kombinera hovböld med påskägg. Micke tyckte likadant medan hans mor suckade åt vår nördighet samtidigt som jag tror hon var glad att vi fanns till hands... ;)
  
Kram på er!


Läst 38083 ggr Kommentarer Kommentera

MAR
15
2016

Hej!
   
Satt under kvällen på en bilverkstad i Stockholm och fick några uppenbarelser. Jag kände igen mig. Jag kände mig precis som jag tror att vissa hästägare gör när de åker till veterinären med sin häst. Det finns nämligen en hel del likheter.
   
För tillfället håller jag på och säljer en bil. Om man säljer en bil är det tydligen bra om kamremmen är bytt om bilen har gått ett visst antal mil.
   
När min kompis och bilmekaniker Cenneth började skruva isär motorn kände jag hur jag blev lite smått nervös. "Vet du verkligen hur du skruvar tillbaka allt?" frågade jag. SJÄLVKLART vet han det, han är ju för tusan bilmekaniker. Varför skulle jag ens fråga? Pinsamt av mig!
Det är så här jag tror många hästägare känner sig när veterinären kommer med sprutor och kanyler och tex ger lugnande medel och det kommer en droppe blod etc. Tänk om hästen ramlar? Förblöder? (Tänker hästägarna) medan jag själv tycker det är helt normalt att hästen sänker huvudet mot golvet och börjar vingla. Exakt så vill jag ha den! Perfekt tempererad för det jag ska göra.
   
När jag och Cenneth sedan började prata om vad som behövde bytas och servas på bilen insåg jag att jag inte hade den blekaste aning om vad Cenneth pratade om. Han hade kunnat lura mig till månen och tillbaka. Om han sagt att det kostar 15 000 att byta kamrem och att något annat dyrt i motorn hade behövt bytas ut så hade jag trott det. Jag hade köpt det rakt av för jag har ingen egen kunskap inom området (och inte tid att ta reda på det). Här ser man hur viktigt det är att själv ha kunskap för att kunna bedöma någon annans jobb. Jag kan inte veta hur bra Cenneth gör jobbet, men jag litar på honom och därför säger jag: javisst!
    
Eftersom det generellt råder en mycket blandad kunskapsnivå kring hästar och hästsjukdomar så finns det en stor variation på hur hästar behandlas för olika problem. Många hästar behandlas i första hand med alternativ medicin och kanske senare hos en veterinär. Men faktum kvarstår att hästägare sällan kan bedöma hur kompetent den behandlade personen är eftersom man själv inte kan så mycket om problemet. Det är ju därför man anlitar någon annan. Jag har själv träffat en häst som gick runt med påsar hängandes i manen med olika metaller för att en alternativ behandlare sagt att hästen hade en obalans i kroppen och nu skulle komma i balans. Om man själv vet så lite att man tror på detta, hur ska man då förstå att man är lurad på pengar?
   
Jag vet fortfarande inte om kamremmen är bytt nu, men jag tror och litar på Cenneth. Han fanns där direkt jag behövde hjälp, jag fick komma på kvällstid och jag slapp ringa till storverkstaden som bara har öppet dagtid och är dyrare. Ser ni mönstret? Vi människor väljer ofta den snabba, enkla vägen där vi själva behöver göra så lite effort som möjligt för att lösa problemet. Detta är för mig viktigare än om Cenneth gör ett bra jobb - för jag har inte den blekaste aning ändå!
Det är i alla fall viktigare så länge vi inte har några stora problem. För när man får det, det är då det avslöjas vilka som kan och inte kan.
     
Sista roliga liknelsen är själva felsökandet. Förr var det tydligen lite mer sport att laga bilar. I dagens nyare bilar kan man tydligen koppla in en sladd kopplad till en dator. Där kommer det upp ett antal felkoder. Sen är det bara att börja beta av listan och släcka en efter en. Lite som att utreda en häst för nedsatt prestation, förutom att vi inte kan koppla in hästen i ett dataprogram med felkoder. Tänk vad lätt det hade varit! Egentligen gör vi samma sak, men hästveterinärer söker felkoder manuellt och betar av efter en. Nä, hästveterinär är kanske en större utmaning trots allt. :)
  
Vilket fantastiskt jobb jag har ändå!
    
Godnatt med er!
    
Avslutar med en bild på bästa bilmecken Cenneth (fast egentligen har jag ju ingen aning, men han är snäll. ;)


Läst 34106 ggr Kommentarer Kommentera

MAR
06
2016

Hallå!

Senaste veckorna har jag haft en veterinärstudent på praktik på jobbet vissa dagar. Det är Julia Söderström som är dressyrryttare och rider Intermediare, samtidigt som hon pluggar andra året på utbildningen i Uppsala. Jag tycker det är så kul att inspirera andra och det är extra kul att lära någon som är väldigt intresserad. Julia måste inte ha denna praktik utan hon spenderar självmant extra timmar vid hästklinik för att lära sig mer om hästar och veterinärmedicin. Det behövs fler hästiga veteirnärer som är insatta i sporterna. När man jobbar med ridhästar och nedsatt prestation skulle jag säga att man måste ha kunskaper om ridning och sporterna för att kunna se och förstå hästars beteenden. Det räcker inte att bara lära på utbildningen (det finns för lite tid om denna typ av problem). Man behöver komma ut på tävlingar och träningar och se mycket häst, också för att kunna veta och se vad som inte är normalt.

Jag hade ju tur att Julia är duktig på att rida, här nedan red hon Zsa Zsa åt mig för ca 2 veckor sedan. Här joggas Zsa Zsa av efter ett bra pass med Julia på ryggen. Efter att man kortat ihop hästen under träning behöver musklerna stretchas ut och hästen varva ner.

Zsa Zsa går från klarhet till klarhet i träningen. Nu är det ca ett år sedan jag fick möjlighet att köpa henne från Enskede Ridskola. Hon är fortfarande fräsh och känns mycket sund i sin kropp. Två helger i rad har vi varit och tränat på Enskede för en dressyrtränare vid namn Lovisa Degreef Beselin. Hon är utbildad tysk beridare och hjälpte mig jättebra med Zsa Zsa.

Förra helgen var det första gången som Zsa Zsa var tillbaka på Enskede efter att jag köpte henne. Det var flera som ville komma o hälsa på Zsa Zsa och klappa henne och var glada över att allt gått så bra hitills. Man märker att hon var en populär häst under hennes tid på ridskolan. På bilden nedan ser ni Bebbe som har ridskolan. Det är ändå fantastiskt att jag fick chansen att köpa henne och att man från ridskolans sida ville ge henne en chans om jag trodde på det. Zsa Zsa var på väg in i sin gamla box och verkade nästan tro att hon var "hemma" igen.


Nedan en bild från träningen förra helgen!

Sen måste jag bara ge er en sötchock. Vissa djur är helt klart sötare än andra. Jag fick en sötchock när jag kom till jobbet förra veckan och fick se denna åsna som var på besök. Den var inte min patient men jag fick tillåtelse att krama den och ta några bilder! Hur långa och gulliga öron kan man ha egentligen;) På bilden hade åsnan fått lugande medel och ser därför lite trött ut:)

Hoppas ni har en fin helg!/I


Läst 39982 ggr Kommentarer Kommentera

FEB
21
2016

 Halloj!
 
 Senaste månaderna har jag vid två tillfällen föreläst och haft en minikurs för ridskolepersonal i akutsjukvård för häst. Nu senast (förra helgen) var jag på Enskede Ridskola i Stockholm. Under dagen pratade vi om de vanliga akuta sjukdomar som hästar drabbas av, bland annat kolik, sårskador, hovböld etc. Fokus lades på vad man som hästägare/ansvarig kan göra själv, och när veterinär behöver kontaktas.
 
 
 Efter föreläsning hade vi praktisk övning i stallet där vi tränade på att ta pulsen på hästen, räkna andetag, ta tempen, lyssna på buken och kolla hästens slemhinnor. Vi tog med andra ord något som man på veterinärspråk kallar en "status".
 
 
 Dessa 5 saker är oerhört värdefull information och kan också vara bra saker att kolla innan man ringer till veterinären. Då kan också veterinären få en bättre aning om hur allvarligt läget är.
 
 
 Vi tränade också på att lägga bandage. På bilden nedan ser ni en av Enskedes pärlor som snällt ställde upp på bandageövning!
 
 
 

 
 Det är verkligen kul att föreläsa för människor som är intresserade, precis så som hästmänniskor är. Jag föreläser gärna igen så om någon där ute är intresserad så kan ni kontakta mig på izabellagranswed@hotmail.com
 
 
 Ha en fin kväll! //I


Läst 40760 ggr Kommentarer Kommentera

FEB
14
2016

Hej!

Nu tänkte jag låta er bli lite mer insatta i arbetet som tävlingsveterinär. När ni träffar veterinärer på tävlingar i Sverige så träffar ni oftast helt vanliga veterinärer som för dagen blivit anställda av Jordbruksverket, för att övervaka djurskyddet på tävlingen. Men om man är på en internatienell tävling under FEI så krävs speciella veterinärer utbildade av FEI, så kallade FEI-veterinärer.

FEI står för FÉDÉRATION EQUESTRE INTERNATIONALE och är det internationella ridsportförbundet som övervakar följande 7 grenar inom ridsporten:
- Hoppning
- Dressyr
- Fälttävlan
- Distans
- Körning
- Voltige
- Reining

För att kunna skriva detta inlägg har jag fått äran att intervjuva Marianne Lindsjöö, som är en av ett 20-tal svenska FEI-veterinärer.

Marianne examinerades från veterinärhögskolan 1983 och har sedan dess arbetat varierande med både smådjur och hästar. Intresset för hästar och ffa tävlingshästar har funnits sedan länge och Marianne har sedan många år tillbaka ocskå haft hästar ihop med hoppryttaren Helena Persson.

När Marianne följde med Helena på större tävlingar nere i Europa skapades en nyfikenhet om hur det skulle vara att arbeta som veterinär på större internationella tävlingar, därav valde hon att utbilda sig till FEI-veterinär.

För att utbilda sig till FEI-veteriär krävs i första hand veterinärlegitimation, sedan ansöker man hos Svenska Ridsportförbundet för att få utbilda sig inom FEI.

Man kan antingen arbeta som FEI-treating veterinarian (behandlande veterinär på tävling) eller FEI Official Veterinarian (Den FEI-veteriär som bestämmer på tävlingen och har yttersta ansvaret).

För att bli behandlande FEI-veterinär räcker det att man går en kurs via internet så att man är uppdaterad kring FEI:s tävlingsregler och på vilka sätt man får behandla hästar under tävling. Men för att bli FEI officiell veterinär krävs utbildning utomlands samt kurser för att hålla sig uppdaterad.

På varje tävling finns också något som kallas för Ground Jury, detta är en grupp av människor som tar viktiga beslut under pågående tävling och många gånger jobbar tillsammans med FEI-veterinärerna.

Men vad lär man sig egentligen vid utbildningen till FEI Officiell veterinär?
Framförallt så uppdateras man på de internationella regler som gäller under FEI-tävlingar. Tex så måste hästarna vaccineras var 6:e månad mot hästinfluensa istället för en gång om året som gäller på tävlingar tom nationell nivå i Sverige. En annan sak är att hästarna vid FEI-tävlingar får ledas på tävlingsområdet i utrustning där hästen "kan kontrolleras". Detta gör att det är fritt fram att leda hästar i grimma på tävlingsplatsen.

Vidare så finns bestämmelser om hästar har uppvisat hälta på FEI-tävling flera gånger i rad, då krävs speciella viloperioder från tävling. FEI:s dopingreglemente skiljer sig också något från de regler vi har kring doping i Sverige. Ett exempel på detta är man ibland kan få tävla trots att häste äter vissa läkemedel. Man måste då ansöka om detta i förväg. T.ex. finns det ston som tävlar inom FEI samtidigt som de äter preparatet Regumate som stoppar brunsten.

Regelboken är TJOCK och alla officiella veterinärer inom FEI har nu en egen app där reglerna snabbt kan kollas upp!

För att behålla sin status som FEI-veterinär måste man minst vart fjärde år gå en fortbildning inom FEI. Marianne Lindsjö var i januari 2016 i Lissabon på en sådan kurs. Under denna kurs uppdaterades man på nya regler och det diskuterades även en del kring ämnet kylning av hästarna efter tuffa prestationer.

Marianne, när vi ändå har dig på tråden, berätta lite matnyttigheter från FEI-kursen i Lissabon!
– Hästar som gjort en stor ansträngning och tävlar i varmare temperaturer behöver alltid kylas ned efter prestation. Det man på senare tid sett är att man bör skrapa av vattnet snabbt från hästen och sedan spola igen, eftersom hästen värmer upp vattnet som ansamlats på kroppen och vattnet isåfall istället fungerar värmande och isolerande (vilket vi inte vill). Det senaste inom precis temperaturmätning är de nya id-chipen med Bio-Thermo teknologi där man med hjälp av en chipläsare snabbt kan få hästens sanna innertemperatur. Tänk vad enkelt det skulle bli om vi i framtiden kunde lägga in även vaccinationerna i chippet så pappersarbetet kunde minskas:)

Men Marianne, betyder detta att vi borde skippa de blöta handdukarna som man ser att folk lägger på hästarna under varma tävlingsdagar på sommaren?
– Nej, inte skippa men byta OFTA:) Ett annat bra sätt att kyla ner hästen är att ta 2 st petflaskor med isvatten och hålla längs med jugularvenerna (de stora kärlen längs med hästens hals). Man kan då kyla stora volymer blod på ett snabbt sätt när de passerar halsen så ytligt som det gör vid jugularvenerna.

– För övrigt så pratade vi mycket smittskydd och hur vi på tävlingsplatserna måste vara snabba med bedömning av hästar som anländer utifall någon häst visar symptom på sjukdom.

Tusen Tack för din tid Marianne!

Om ni vill läsa Mariannes blogg, gå in här


Läst 38222 ggr Kommentarer Kommentera

FEB
07
2016

Hallå!
  
Jag har något väldigt kul och spännande att berätta!
  
Som en del i mitt fortsatta lärande om hältor och diagnostik av mer avancerade problem med hästars rörelseapparat så har jag anslutit mig till en internationell utbildning vid namn ISELP - The International Society of Equine Locomotor Pathology.

Utbildningens mål är följande:
The goal of ISELP is to provide contemporary knowledge and techniques in the continually evolving field of equine locomotor analysis to better prepare the equine clinician to understand and manage lameness conditions in the equine athlete.
  
I Sverige finns ingen sådan här utbildning, därför får man ta sig utomlands för att lära, och sedan ta med sig kunskaperna hem.
  
Utbildningen består av 8 block, där hela hästen diskuteras i detalj. Det finns 2 st block i Europa varje år, så det tar 4 år att gå alla block. Efter att man fullföljt utbildningen kan man avlägga en examen som gör att man får ett internationellt diplom i ortopedi på häst. Det är än så länge ingen i Sverige (så vitt jag vet) som tagit denna examen, men många veterinärer som jobbar med hältor har varit på kurserna där huvudfokus ligger på anatomi och bilddiagnostik, och framför allt på ultraljud. Exakt sånt som jag älskar! Känns som jag hittat min grej, innan jag ens börjat. ;)
  
Mitt första block kommer att göras på Bell Equine Veterinary Clinic i England. Då ska vi diskutera enbart hasen och hältor från det området i tre hela dagar! Kan ni tänka er hur mycket saker som kan gå sönder bara i områden hasen, om man kan undervisa om det i 3 hela dagar. Kolla in Bell Equine's hemsida (där utbildningen hålls) på följande länk:

http://www.bellequine.co.uk/

Utbildningen startades av den franska veterinären och professorn Jean-Marie Denoix. För alla veterinärstudenter som läser detta så borde ni införskaffa hans anatomiböcker - de är extremt detaljerade och noggrant gjorda. När man tror att man lärt sig anatomi och slår upp hans böcker så blir man lite paff - vad missade alla andra i sina böcker?;) Nedan ett exempel på en av hans böcker som ja haft extrem nytta av:

 
Behöver jag säga att jag är SÅ TAGGAD!
  
Hej svejs!
  
/Izabella


Läst 35867 ggr Kommentarer Kommentera

JAN
31
2016

Hej på er!

Kom över denna artikel igen häromdagen. Jag vet att jag nämnt den tidigare, eftersom de pratade om den när jag var på en veterinärkongress i England för något år sedan.

Kolla in länken nedan:

Effects of 3 different interval training programs on horses used for show jumping.

För att sammanfatta så har man testat effekten av olika typer av träningsprogram på hopphästar och sedan utvärderat effekten av träning genom att mäta blodlaktat (mjölksyra), hjärtfrekvens, antal fel på hinder och energinivå under träning.

Detta är en viktig studie eftersom det finns ett klart samband mellan träning, hästens fitness och prestation. Gå in och läs och försök ta er igenom i alla fall sammanfattningen/conclusion.

Vart jag vill komma med detta är framförallt att hästen behöver vara tränad för den uppgift den ska utföra. Man kan inte skritta ut rida tre dagar i veckan, åka och tävla på helgen, och sedan fundera över varför resultaten blev som de blev. Hästen måste vara tekniskt tränad att utföra uppgiften, men ffa fysiskt tränad och ha kondition, koordination och muskelstyrka för att orka utföra den uppgift man kräver av den.

En häst med sämre kondition och höga mjölksyranivåer river hinder, även om ryttaren gör sitt bästa. En dressyrhäst kommer inte ta i maximalt och dra iväg i en fin välbalanserad ökad trav om inte grundstyrkan finns där.

Jag vet att det kan kännas jobbigt och motigt att åka ut till stallet och träna sin häst mitt i vintern i kylan, men tänk på vad som står i artikeln. Det är nu ni hinner träna upp styrkan och konditonen inför säsongen, så på med pannlampan och ut och rid!=) Ps. Självklart behöver ryttaren även vara vältränad för att orka utföra uppgiften. Pepp pepp!

/Izabella


Läst 29847 ggr Kommentarer Kommentera

JAN
24
2016

 Hallå!
 
 På senare år har bilddiagnostik på häst och ffa nya och bättre röntgenbilder revolutionerat diagnostiken. Man kan se mer och man kan också gå vidare med MRI och CT där röntgen inte räcker till.
 
 Men är detta alltid sunt?
 
 När man letar fel för att lösa ett bekymmer är röntgen fantastiskt.
 
 MEN från ett veterinärperspektiv så innebär den ökade frekvensen av röntgen, och ffa inför försäljning också en del problem.
 
 Många hästar som röntgas och där man hittar lösa benbitar opereras trots att de "kanske" aldrig skulle fått problem av det. Men vem vågar chansa?
 
 Det finns också hästar som inte går att sälja, försäkras in fullt ut eller sjunker drastiskt i pris efter att en röntgenundersökning utförts, fast hästen i fråga är till synes frisk.
 
 Från veterinärens perspektiv har det också blivit svårare. Man blir överlag bättre på att läsa röntgenbilder, bättre teknik gör det möjligt för oss att se mer, men hur mycket ska man kommentera?
 
 Detta är ett aktuellt problem inom veterinärmedicinen, och den som säger något annat tror jag inte på. Jag som veterinär måste beskriva vad jag ser på en bild vid tex försäljningsröntgen. Om jag missar något eller inte noterar allt jag ser, kan jag bli stämd. Men, om jag noterar minsta lilla ojämnhet i benytan (som kanske inte påverkar hästen idag - kanske aldrig - eller kanske om 10 år) så kan en fullt frisk häst råka ut för exakt det som jag beskrivit ovan. Dvs, sjunka i pris, få reservation på försäkringen etc. I vissa fall har man därför ibland gått över till att direkt skicka bilderna till aktuellt försäkringsbolag så att deras veterinär får göra en bedömning av om de vill försäkra in hästen eller inte. Ffa när förändringar på röntgen har oklar klinisk betydelse för hästen.
 
 Dvs - röntgen kan skapa onödiga problem fast det egentligen inte är någons som handlat fel.
 
 Kanske är framtidens lösning är att vi går över till att enbart undersöka hästen.
 
 Eller att man vid röntgen börjar fundera noggrant över vilka bilder man ska ta - om man ska ta några. Kanske bör man fokusera mer på hästen och inte lika mycket på bilderna och tom införa ridprov som standard om hästen ska säljas som ridhäst.
 
 Fast, vad händer då om man missar en röntgenförändring som senare skapar ett problem? Ni ser - det finns inte ett enda bra sätt.
 
 För några är sedan kom en mycket bra bok/guide till hästveterinärer angående besiktning av häst i Sverige. Den var toppen. Kanske borde man lyfta ämnet kring röntgen ytterligare och gå ut med mer standardiserade rekommendationer?
 
 Jag är själv splittrad i frågan.
 
 Kanske borde man försöka gradera röntgenförändringar efter någon form av standard mall - men då gäller det att veterinärerna som läser bilderna har extra utbildning i ämnet. Och att det finns ett tydligare system för graden av förändringar. Det tror jag hade underlättat.
 
 På många intyg från utlandet så finns en sådan typ av gradering. Både på böjprov och på röntgenförändringar på tex strålben. På de svenska besiktningsintygen finns olika rutor där man som veterinär ska kryssa i huruvida man tror att anmärkningar man hittat påverkar hästen eller inte, men jag saknar ett tydligare system för gradering av röntgen.
 
 Vad är er upplevelse som hästägare? Har ni hamnat i problem pga röntgenundersökning eller har ni bara goda erfarenheter? Vad vore den gyllene lösningen tycker ni?
 
 /Izabella
 
 


Läst 40230 ggr Kommentarer Kommentera

JAN
12
2016

Till att börja med vill jag säga TACK SNÄLLA till Anne-Marie och Stjärna som är trogna läsare i bloggen och har skickat mig en present. Anne-Marie - dina ord värmde otroligt! Tänk vilka människor det finns! TACK! Kolla in de snygga örhängena nedan, nya favoritrerna.

Sen tänkte jag ge er en update om mina hästar. Eftersom jag bestämt mig för att sälja en av dem pga tidsbrist så har lotten fallit på Venus, då Zsa Zsa och jag kommit längre tillsammans. Jag bestämde mig för någon månad sedan att lämna Venus på tillridning och försäljning till Madelene Johansson utanför Linköping som jobbar professionellt med islandshästar och dressyrhästar på Ödegårdens ridanläggning.

Venus har på bara några veckor utvecklats otroligt. Hon är nu en stadig 4-gångs häst och rör sig riktigt flott. Kolla in bilderna nedan:
 
 

 
 

Zsa Zsa går mycket bra på träning och vi får proffsig hjälp av Ninni Grande. Zsa Zsa har också fått ny utrustning - ett träns från PS of Sweden och en ny sadel. Sadeln som jag hade till min förra häst passar inte helt optimalt längre men som tur är fick jag snabb hjälp och hittade en annan begagnad men mycket fin Childeric i gott skick.

                                                                    Zsa Zsa med sitt nya träns:

Något som jag blivit bättre på senaste åren är att ta proffsig hjälp, och framförallt att TA HJÄLP och använda bra grejjer. Om man ska hålla på och rida och lägga ner tid och pengar så är det värt att prioritera träning och bra basutrustning, dvs sadel och träns. Hur många benlindor, paddar eller ländtäcken jag har, är för mig inte längre lika intressant. Jag rider vanligtvis med benskydd numera. Och sanningen är att professionella ryttare som jobbar med att rida, blir bättre på det än ryttare som rider en häst per dag. Därför valde jag också att skicka Venus på vidare utbildning och framförallt till någon som har erfarenhet av islandshästar och jobbar med det professionellt. Bra träning och rätt anpassad utrustning minskar också risken för skador. Hästar behöver vara i balans både i sin kropp och mentalt för att prestera bra och leverera det vi vill. Då gäller det att vi ger dem förutsättningarna.

God kväll!

/Izabella


Läst 34043 ggr Kommentarer Kommentera

JAN
09
2016

Hej!

Så här års är det många som gör så kallade hälsokontroller på sina hästar. Det inkluderar ofta att veterinären noggrant känner igenom hästens muskler, leder, ben, rygg och hals. Man gör en så kallad klinisk undersökning och lyssnar på hjärtat och kollar slemhinnor, samt kollar på hästens rörelser.

I veckan var bloggaren och duktiga dressyrryttaren Nina Rademaekers inne på kontroll hos mig med sin fina Bizet. Jag lärde känna Nina och Bizet när jag stod uppstallad på fina Högdalens Gård med min förra häst, så jag har känt ekipaget ett tag. Det är just sådant som jag tycker är bra - att känna till ekipaget. Om man sett hästen några ggr och kanske också på träning och tävling så märker man snabbt om något inte skulle stå rätt till. Eftersom Nina är noggran med att Bizet kontrolleras med jämna mellanrum ligger man hela tiden steget före i att förebygga skador.

Nina spelade in en film under kontrollen och jag fick även lov att publicera den i min blogg. Så om någon är nyfiken på hur det kan gå till - kolla in filmen.

Besök även ninas blogg www.ninasrader.se om ni vill läsa en bra och detaljerad dressyrblogg!


Läst 36114 ggr Kommentarer Kommentera



Veterinärbloggen

Izabella jobbar som hästveterinär och har som mål att bli hästspecialist.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Hästliv Välj
Hästliv Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen
Gästbloggen Välj

stäng

Izabella Granswed arbetar som hästveterinär. I bloggen får ni följa hennes vardag på kliniken och ta del av ny och gammal kunskap kring hästvård. Hon är även en återkommande skribent i kunskapsmagasinet Hippson.

Till bloggen




Arkiv