Hej,
  
Det är väldigt lätt att känna att det är en för stor apparat att själv packa ihop tre ungar – varav en är en bebis med blöjor, flarror, välling, burkmat och barnvagn – färskpotatis till midsommarfirande med mera, gå upp tidigt och köra, flyga, missa tåg, ta tåg, gå, plåstra om skoskav, rulla väskor, glömma smörgåsar någonstans, byta blöja stående i ett packat tåg, svettas…
Alltså lätt att vara bekväm när man vet att man har sådant här framför sig och i stället bestämma sig för "nä, fy det är en för stor apparat för några dagar i ett troligtvis blött Rotterdam, och att dessutom hoppa över midsommar hemma".
  
Ja, det är det, för allt detta är ju ganska jobbigt och om man tänker för mycket på allt fix med mera så blir det ju inga resor av. Och jag har sagt till mig själv för länge sedan att det aldrig får vara en anledning att inte komma iväg, för då kommer vi aldrig iväg. Speciellt nu, när det är sommarlov och vi kan vara tillsammans hela familjen, kör jag alltid med att jag har bestämt mig för att resan börjar när man åker.
  
Så klart, tänker ni! Alla resor börjar väl med att man just reser. Nej, men jag menar alltså att jag liksom njuter av själva resan och det finns inget mål – typ, åh nu är vi äntligen framme! Nu börjar det. Nej nej nej, vi är aldrig framme, vårt äventyr börjar när vi stänger dörren hemma.
  
Eftersom vi reser så mycket tycker jag att det är kanon att liksom njuta mig genom resorna. Detta är ju ibland enklare när jag reser utan barn, för då kan jag äntligen läsa något eller se en film eller bara vara. Fast med barn är det aldrig tråkigt, det är ofta helt galet och mina barn är det bästa resesällskapet jag kan tänka mig – trots alla jäkla väskor och babyselar.
  
"Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen, som är mödan värd."
Karin Boye
 

Ni som följer mig på Instagram ser kanske de bilder jag ibland bloggar. Som denna. Det bästa med Starbucks är att man kan vara vem man vill, så vi är ofta Markus Rosenberg (spelare i MFF) eller Superman. Mamma är skitpinsam, men ändå rätt bra.
 

Tågresenärer.
  

Framme i Rotterdam. Dum mamma som frågar om vi kan få kramar av tävlingens maskot.
  

Jag och Bill går nationshoppningsbanan. Fokuserad bebis.  
  

Nationshoppningen var mycket spännande. Lagen kastades runt i resultatlistan under tävlingens gång och svenskarna var riktigt bra. Peder lagdebuterade nioåriga H&M All In, dubbelt felfri kan man säga om man bortser från tidsfelet i första rundan. Tiden var snävt mätt som det nästan alltid är nuförtiden. Vilken häst han är lille Allan. Laget slutade trea!
 

Allan och Malin.
  

Jag ser ju Peders loggor han har gjort överallt, här är en – Bitspecislists...
 

Hann dra runt barnen i Rotterdam också, det här var en favoritplats. Saluhallen. Häftig mat och cool arkitektur.
  

Happy cupcakes.
  

Holländska ostar.
 

Tävlingen gick i övrigt mycket bra. Zaloubet, åtta år, var felfri i alla sina starter och fick två pris – till exempel var han trea i sixbar. Sparven, nio år, var placerad i en 1,55-hoppning och debuterade 1,60-Grand Prix med 8 fel.
  

Hemfärd. Peder är med tillbaka några dagar, på onsdag åker han igen på tävling.
 

Bill och molnen. Nu hemma igen. Fortsätter vår resa härifrån. :-)
  
/Lisen

Hej!

Lite stiltje på bloggen. Sorry. Haft lite mycket att styra upp innan och efter våra tävlingar. Här kommer en bild-bonanza från Grevlunda Grand Prix!

Banderoller ska inte hänga utan vara sträckta så här, som ridklubbens Karina och hennes stab kan. :-)
 

Och så kom vädret. Vår bästa sponsor!
 

Malin Baryard in action, hon flyttade in i vårt stall och hus med barn och allt. Kul att ha jämnåriga barn som leker kanonbra med varandra. Trevliga kvällar blev det också. Speciellt på ryttarfesten då vi drog ett litet specialnummer. Inga bilder på det... :-)
 

En av våra utställare, Brattpets, kan detta med proffs-grooming på hög nivå. Bästa klippmaskinerna och specialsaxar. Vi använder dessa och de är så bra. Nu även knopp-sprayen.
  

Litovet på plats och träffade många kunder.
  

Vår grannbutik från Lunnarp var också på plats. Liksom Rytteriet från Sjöbo. Tyvärr ingen bild!
 

Barpersonal tatuerad med vår logga. OBS! Riktig.
 

Framhoppning.
 

Uncle Blue, 7 år, är klar för Falsterbo.
 

Dessa hinder gick varma. Vi hade 989 starter på vår bana, men denna bana hade betydligt fler.
 

Jörgen Larsson är en flitig ryttare med många starter, men här hann han med att sitta ner lite. Bredvid Mattias Gårdlund som var speaker (speciellt på söndagen) och vår banbyggare Jonas Holmberg.
 

Chill:

Utanför tävlingsstallarna:

 

Horse 1 på plats, de sänder alla 7-Star-tävlingar. Här intervjuar Sara Johansson Niklas Haking som var expertkommentator i första klassen.
 

Jacob Hellström vann 7-stars finalklass H&M Grand Prix – och vinner man en klass som H&M har, då vet man att man får ett coolt täcke.
 

Publiken gillar våra tävlingar:

 

Banbyggare med stil. Jonas Holmberg sätter på finkavajen när det vankas tävling.
  

Dansarna river av en seger-dance då Victor Victory Shumeier vinner.
  

En parkeringsvakt med stil. Erik van der Heeg är så omtyckt eftersom han parkerar med kärlek och omsorg!
 

Trötta och glada är vi nu när tävlingarna är slut. Avslutar med att tacka vår bästa sponsor – SOLEN – och bästa bästa klubben Österlens Ridklubb. Vilka härliga eldsjälar det finns där! Denna lilla pärla till ridklubb och ridskola i Borrby som verkligen skulle behöva mer bidrag från Simrishamns kommun. Ridskolan behövs speciellt för barn och ungdomar! Tack till er, ni är fantastiska.

Måste ge en extra eloge till Kattiz som sitter med startlistor och organisation och gör det så bra. Vi är till för ryttarna! Det är hennes inställning. Mer Kattiz till folket.

Nu är jag i Rotterdam eftersom det är nationshoppning i morgon. Jag och alla mina killar! Förresten jag har träningsvärk, hoppade i förrgår!!! Har inte hoppat på nästan två år! Det var så kul. Jag ska nog börja med det här mer! ;-)

Glad midsommar-hälsningar,
Lisen
 

Vad säger ni, detta kanske är något att börja med?

 
Häromdagen åkte Main Road (7 år, e. Heartbeat - Irco Marco - Crown Point xx). Det är verkligen med blandade känslor han lämnar oss. Vi köpte honom redan som föl av uppfödaren Marina Björkman så det känns lite extra jobbigt. Men han kommer till Shane Sweetnam som är en fantastiskt duktig ryttare, irländare som bor i USA. Det var verkligen en perfect match, så jag ser ändå fram emot att följa dem i framtiden.

  
  

  
Main Road har verkligen gått från klarhet till klarhet och vi har tränat och matchat honom perfekt måste jag säga. Det har varit mycket markarbete och träning på att få honom genomsläpplig, loss och avspänd. Han är inte så stor men har en stor galopp och mycket power i sig, så det har tagit lite tid. Stor eloge till Stephanie som har ridit honom de två sista åren.
  

  
Sista tävlingen gjorde de i belgiska Lummen, där gick han två helger med åtta rundor inklusive omhoppningar och hade inte ner ett hinder på vägen. Kvar i stallet står Main Roads syster Main Hillary, 6 år e. Clinton, som vi äger tillsammans med uppfödaren Marina. Också en häst med stor förmåga, men även här krävs mycket jobb framöver.
  

  
Hemma doftar syrenen underbart och vi fixar mycket inför www.grevlundagrandprix.se som är nästa helg! 11-14 juni. Vi brukar ha mycket publik, både hästfolk och lokala, så det blir ofta bra stämning! Kom hit.
  
/Lisen 

Hej! Äntligen ett nytt kontor och jag kan äntligen få lite ro och blogga lite. Kör några olika grejer i dag, mer "catching up".
  
Eva-Karin Oscarsson har varit här, denna gång två dagar i rad. Peder rider här sjuårige Carat Desire. Steffi och Carl rider också för henne:

  
Inte bara hästarna ska knådas, så även ryttaren. Här har jag smygtagit en bild på Peder och Henrik, som är mental coach från SOK (Sveriges olympiska kommitté). De har träffats ett par gånger nu och det är väldigt intressant att höra hur man på olika sätt kan höja sin egen mentala nivå, för att kunna prestera ännu bättre.
Det kommer även en fyskille som heter Jesper, som plågar Peder några gånger i månaden och gör fysprogram. Tyvärr ingen bild. ;-)
  

  
Här är det Sparven som blir genomgången av Fredrik, som masserar och har koll på eventuella förändringar hos hästarna.
 

  
Vi hörs snart igen!
/Lisen