OS-kollen - Ludwig: ” När man lyckas blir man väldigt glad!”

OS 2012

Välkommen till Hippsons sajt för London-OS 2012. Här hittar du resultat, bakom kulisserna, bildspel och mycket mer.


JUL
28

Ludwig: ” När man lyckas blir man väldigt glad!”

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

  
Hippsons Anki Yngve fick en pratstund med Ludwig Svennerstål, bara någon timme efter hans superfina ritt i fälttävlansdressyren.
  
Ludwig är riktigt nöjd med sin häst, även om han inte kan låta bli att gräma sig över missarna.
- Min häst kändes väldigt fin och var avspänd i programmet. Travdelen gick fantastiskt bra, sedan tappade jag ganska mycket i galoppen där han behöver bli starkare. Tyvärr blev bytena dåliga, synd att det hände just här. Men över lag är jag väldigt nöjd!
  
Efter ritten sträckte du båda nävarna i luften...
- (Skratt.) Det var väldigt skönt att ha det gjort. Vi har ett bra lag och då vill man ju göra bra ifrån sig, för laget skull. När man lyckas med det blir man väldigt glad!
  
Just nu har du bara toppryttare som Ingrid Klimke, Mary King och Andrew Hoy framför dig i resultatlistan. Känns inte det häftigt?
- Fast jag hade gärna slagit dem! Nu vet jag ju att jag är med där uppe och slåss, och då känns det lite som "nu jäklar".
  
Vad är ditt mål för OS?
- Självklart är det att även få till en bra terräng och en bra banhoppning. Förhoppningsvis kan det i så fall räcka till en topp 20-placering. Det är väldigt många bra ryttare med här, men om allt stämmer så...
  
Berätta om din häst! 
- Han är tio år gammal och ganska "fullblodig" i typen. Shamwari är en trevlig individ, jag har ridit honom i över fyra år och vi litar verkligen på varandra. Hans allra bästa gren är nog terrängen, han är väldigt snabb. Lite svagare är han kanske i banhoppningen eftersom galoppen inte är så stark. Men det har förbättrats rejält på senare tid.
  
Hur många gånger har du hunnit gå terrängbanan ännu?
- Bara två än så länge, det blir nog tre gånger till. Första gången tog det en och en halv timme, men det brukar gå fortare för varje gång. Här i parken handlar det mycket om att ha koll på var alla träd finns, så att man inte måste styra bort från ett sådant och tappar tempo. Sedan tror jag även att det kan bli tufft att hålla tiden.
  
Strategin för terrängen, hur ser den ut?
- Självklart ska jag gå ut och rida så fort jag kan. Samtidigt måste man tänka på att första delen av banan är väldigt backig och svängig, medan andra delen är mer platt. Det kan vara idé att ta det lite coolt i början för att ha krafter kvar och kunna rida ifatt tiden mot slutet.
 
Vad gör Shamwari i morgon?
- Han ska bara få hoppa några lätta språng, så att han inte har glömt bort hur man gör. Sedan kommer han att få gå ut och gå mycket.
  
Och vad gör ni ryttare? Det måste vara mer tid än vanligt eftersom ni bara har en häst att rida.

- Vi har helt sjukt mycket tid mot i vanliga fall! Men nu när tävlingen är igång stöttar och peppar vi varandra, och i kväll är det gemensam middag.
  
Hur är det att bo i OS-byn?
- Det är riktigt coolt och väldigt speciellt. Vi ryttare är ganska avslappnade, men bland de andra idrottarna kan man känna den spända stämningen. Det är en upplevelse.
  
Har du sett några världsstjärnor?
- Det värsta är att jag inte känner igen någon! Jag tror att jag skulle kunna springa in i självaste Usain Bolt utan att fatta det. En person visade en bild han hade tagit igår och frågade om jag såg vem det var. Det gjorde jag förstås inte, men det var visst Serena Williams...
 
Text: Anki Yngve
Foto: Tomas Holcbecher (www.holcbecher.com)
   
FOTNOT: Missa inte bildspelet i toppen av sidan!


Läst 26591 ggr


Fler inlägg

NOV
30

Kristians och teamets tårar efter Biggles sista start



Kristian von Krusenstierna gav Biggles en puss efter ritten.
  
Söndag red Kristian von Krusenstierna sin sista start på Biggles 1015 – efter framträdandet i världscupen fick ekipaget stående ovationer av publiken. Vilket rörde hela teamet kring hästen till tårar.

Text: Annelie Lundkvist
Foto: Annelie Lundkvist och Anki Yngve
  
Som den tävlingsmänniska Kristian är blev han besviken över domarsiffrorna, han tyckte att de var värda lite mer. Men samtidigt var detta sekundärt, känslorna till Biggles – att få pussa honom på mulen och krama om hästskötaren Karin och hustrun Linda var det som verkligen betydde något denna dag.
  
Känslosamt direkt efter ritten
När FEI-veterinären hade gjort den obligatoriska bettkontrollen direkt efter start hoppade Kristian av och torkade tårarna. Även hästskötaren Karin blinkade ordentligt i ett försök att hålla gråten inne, men när chefen kom för att ge henne en kram gick det inte längre.
– Det är väldigt skönt att sista starten gick så bra, jag har knappt kunnat prata om att det är hans sista tävling, berättar hon för Hippson när vi promenerar med Biggles.

Kom till stallet nästan samtidigt
Karin utsågs till Årets hästskötare på Ryttargalan i onsdags och har arbetat hos Kristian i drygt fem år, nästan lika länge som Biggles har varit en del av teamet.
– Han kom till stallet 20 dagar efter att jag hade börjat, för alla dessa år sedan. Biggles är den arbetskamrat jag kommer att sakna mest, säger Karin med tårar i ögonen.
Direkt när Biggles hade fått skritta av var det dags att promenera ner till stallet, där det serverades morötter i stora mängder och där många kramar delades ut.
  

Hingsten visade att han fortfarande kan!


Karin tävlingsfilmar ekipaget för sista gången.
  
Planerna är ännu inte klara
Att publiken gav stående ovationer, och överöste ekipaget med applåder, blev för Kristian en perfekt avslutning på en lång karriär tillsammans. När han fick Biggles till sitt stall visste han att Briar-sonen skulle kunna hjälpa honom med hans egen svaghet.
– Jag var dålig på piaff och passage när jag tog över honom från Jan Brink. Biggles har hjälpt mig väldigt mycket i karriären, säger ryttaren.
Kristian berättar att Biggles kommer att bo kvar i stallet på Ågesta ridskola ett tag till, några beslut om vart han ska ta vägen sedan har ännu inte tagits. Kanske flyttar han hem till sin uppfödare och ägare, familjen Lundberg Persson, för att gå i pension. Men Kristian vet samtidigt att Biggles inte är en häst som kommer att trivas med att bara gå i en hage hela dagarna.
– Det kan bli så att han får flytta till en yngre ryttare som han kan hjälpa i de lättare klasserna.
  
Fortfarande fräsch och motiverad
Beslutet om framtiden kommer inte att stressas fram, men en sak är säker. Kristian ville sluta när Biggles fortfarande var på topp.
– Jag har lyckats hålla honom motiverad för den högsta nivån i fem år, nu vill jag sluta medan han fortfarande tycker att det är roligt och är fräsch i kroppen, avslutar han.
  

Puss och kram direkt efter ritten.


Kristian applåderar sin fina häst...


... och de får stående ovationer av publiken.


Tack för allt, fina Biggles!


Läst 44251 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
30

Bildspel: Balans + kommunikation = Lorenzo


Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Lorenzos hästshow bygger på ett unikt samspel mellan hästar och människa.
I de natursköna omgivningarna i Camargue i södra Frankrike lever och tränar han med sina hästar. Lorenzo lever mitt ibland dem i ett litet hus omgärdat av en rad boxar med konstant öppna dörrar. Hästarna går ut och in som de vill och Lorenzo är alltid närvarande.
Under tävlingarna i Friends Arena har hästartisten gjort ett antal framträdanden. Upplev ett av dem i bildspelet ovan!
  
Läs mer om Lorenzo på SIHS:s sajt
  
Foto: Anki Yngve


Läst 47237 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
29

Publiken hyllade Filur under prisutdelningen



  
I söndagens världscup valde Axel Olin att ta in reservhästen Wittstein 2, för att ersätta avlidne Filur. Ett beslut han tog tillsammans med sitt team och med stöd av de andra kuskarna. Vi träffade honom efter tävlingen.
  
Text och foto: Annelie Lundkvist
  
Vid presskonferensen är Axel tystlåten och ser stundtals ut att bli berörd av stunden. I hans tankar finns fortfarande fredagens händelse, där Filur föll ihop efter målgång.
– Jag valde att köra för att hedra "Fille" och för att visa publiken att man måste gå vidare. Hur jobbigt det än är, säger Axel efter att den internationella presskåren har lämnat rummet.
  
Har fått stort stöd i stallet 
När olyckan var framme i helgen fick han genast stöd på plats av veterinärer, funktionärer, de andra kuskarnas hästskötare och förstås av kuskarna själva. Direkt efter olyckan visste Axels motståndare i världscupen att det handlade om en sak, att komma upp i vagnen igen och att inte låta sorgen ta över.
– Samtliga kuskar kom fram och frågade om jag ville låna någon av deras reservhästar till söndagens tävling, berättar Olin.
Han säger att han inte skulle ha varit kvar på tävlingen utan stödet från sitt team. Under fredagen såg han inte publikens hyllning med lamporna, men han fick den återberättad för sig i efterhand. När det var dags för dagens prisutdelning fick Axel dock se hyllningen med egna ögon.
– Jag fick bita mig i tungan när vi skrittade in på banan och såg alla lampor, säger han om publikens tribut.

   

Publikens hyllning under söndagskvällen.


Läst 67549 ggr Kommentarer Kommentera




taggar


liknande webbartiklar



Hippsons senaste