Portugal-bloggen
JUN
16
2020

Hej på er!

Det är så mycket spännande saker som händer nu. Jag har varit iväg och tittat på många hästar både här i norr och två dagar förra veckan spenderades i centrala/södra Portugal. Man får tyvärr se en del tråkig ridning, men jag har även fått sitta på helt fantastiska hästar. Jag kommer nog att få hem några stycken i olika tidsperioder. Nu när Já Vi har åkt vill ägaren fortsätta sammarbeta och det kan råka bli så att jag får två hästar denna gång. Får passa på att slappna av nu när jag har det rätt lugnt med jobb. Jag har lagt mycket tid på min egen träning. Yoga på morgonen och promenad på 3 km till stallet har gett resultat. Försöker äta bra mat när vi är ute på restaurang och undvika efterrätt. Man får tänka lite när man inte har lika många hästar som vanligt att rida. Idag ska vi åka och hämta Manne från betet. Han har fått en månads semester, så nu tänkte vi köra på och förhoppningvis hinna starta innan augusti då han ska till Sverige. Latina ligger ute på annons på bästa Hippsonmarket förstås. Hon går så himla bra nu och vem som än köper henne kommer få en fantastiskt fin häst. Hon börjar verkligen biffa på sig och kommer nog bli väldigt lik sin pappa Altivo (SQT, alltså inte den Altivo jag red och tävlade hos Renato).

Som sagt har jag sett en hel del tråkig ridning. Det är så lätt att glömma bort hur det ser ut utanför sin egna bubbla. Portugiserna ligger ju lite efter i tiden, även om det finns många bra saker med deras ridning så borde många göra en uppdatering. Till exempel en så enkel sak som att skritta fram på långa tyglar. Inte så många som gör det. På ett ställe där vi var började killen att rida och efter 10 minuter satt han och samlade, bytte och gjorde piruetter. Uppvärmning existerar knappt. Rida rakt fram är en annan grej som verkar helt ointressant. Rumpan ska hit och dit, skänkelvikning i alla möjliga former och sedan går det inte att rida en rak linje eller få hästen att spåra på volten. Jag har fått säga till ALLA att jag vill se hästen på vanligt tränsbett då de varit på väg att slänga på ett kandar eller pelham. Även på unghästar. En ryttare skröt om att han sålt flera hästar till Sverige och då svarade jag att han borde veta bättre än att visa en 5-åring på kandar. Han blev tyst, men demonstrerade genom att ta 10 minuter på sig att passa in tränset på hästen. Den manliga stoltheten var sårad.

Det är skrämmande hur många som inte alls har hängt med att allsidig träning är viktigt för att producera hållbara hästar. Flera sitter fortfarande i ridhus som är 25*18 och nöter runt runt. Det går kanske an om man har en ponny, men har du en unghäst på 165 behöver de få plats att gå framåt och åtminstone gå ut i skogen ibland. Hagar ska vi inte ens prata om. Finns så otroligt många trevliga hästar, men få som är korrekt tränade och hyfsat välridna. Känner mer och mer att det bästa alternativet är att köpa unghästar och göra det själv, även om det tar låååång tid att utbilda en häst. Det är klart att det finns bra hästar också, så jag ska inte skrämma er för att köpa en lusitano. Det är samma problematik i hela världen med hästar som har alla förutsättningar, men pushas alltför hårt i ung ålder och brakar ihop senare. Här känns det mer som okunskap, men vi håller tummarna att Portugal börjar öppna ögonen och förstå vikten av att producera glada och friska hästar. Tur att lusitanon är en resistent ras, men nu när fler och fler avlar på storlek behöver man anpassa ridhusmåtten.

Nog om detta, ni kanske märker att det är ett ämne jag lätt kan grotta ner mig i.

Jag har äntligen fått tävla! Det blev en lokal dressyrtävling förra lördagen med Indio och Fandi. Det var så härligt att äntligen komma ut med hästarna och se att det jobb vi lagt ner denna period har gett resultat. Indio gick en C1 vilket motsvarar MSVB. Skolor, förvänd galopp, byten, skrittpiruetter bl.a. Han var på hugget, men jag var så nöjd över att han bibehöll sin koncentration på mig. Han var på väg att tappa den stundvis, men det räckte med en halvhalt så var han tillbaka med mig. Jag var väldigt glad och även om det alltid finns saker som kunde varit bättre red vi ihop 66 %. Vi var ensamma i klassen, men spelar det ingen roll i Portugal och vi fick motta ett fint förstapris. Härligt tycker jag! Fandi gick en St George för första gången i sitt 10-åriga liv. Han var nog mest exalterad av oss alla att vara tillbaka på tävlingsbanan. Första 15 minuterna på uppvärmning undrade nog folk om vi anmält oss till rätt klass och inte skulle rida LB. Men sen jäklar gick han, vi hittade en helt ny växel i traven och efter det trodde de nog att vi värmde för rätt klass. Inne på banan var han för taggad och spänd första travdelen, men när det släppte satt jag bara och njöt. En liten överreaktion i skritten, men det kan jag acceptera när han skötte sig så bra i övrigt. 7,5 på båda bytesserierna och 7 på en piruett. Det blev 66,6 % och i den klassen var vi några starter. Därför var jag extra glad när jag fick hämta ännu ett förstapris. Nästa start blir nu på söndag då vi ska vi tävla working equitation. Är så taggad!

Ha en fortsatt bra vecka allihopa!

Instagram astridhedman


Läst 130421 ggr Kommentarer Kommentera

JUN
04
2020

Hej på er,

Från en ett år äldre tjej!

29 år firades den 22:a maj. Hade en underbar födelsedag med massor av kärlek och en mysig tjejmiddag. Den helgen var det fullt ös med födelsedagsfirande. Jag fyllde år fredag, David som jobbar i stallet blev 25 år på söndag och min kompis Ginnie firade 30 år på måndag.

Nu börjar det röra på sig igen! Lördag är det äntligen dags för första tävlingen efter corona-uppehållet. Det är en mindre dressyrtävling och jag kommer tävla med Fandi och Indio. Fandi ska få debutera St Georges så det blir spännande. Det kommer även vara en tävling i working equitation den 21a juni. Känns så roligt att få komma ut med hästarna igen, även om det är lite mindre tävlingar tills vidare. Det bästa eventet på året är inställt, Ponte de Lima, men vi får hitta andra saker att se fram emot.

Det har varit väldigt kul med de träningstävlingar i hoppning som har anordnats på anläggningen. Sist kom det en femstjärnig banbyggare som brukar bygga i Olympia och på massor av andra internationella tävlingar. Han äger en häst som är i träning här, så han fick jobba när han kom för att se sin häst hoppa. Även om vi hoppar 80-90 cm kändes det extra lyxigt att vara med. Tycker jag får ut väldigt mycket av hoppningen då det blir tydligt om hästarna är framför skänkeln och i balans.

Jag är på jakt efter hästar till olika klienter. Mitt nya koncept att åka och provrida har gått bra. Jag har haft ett par uppdrag, en av hästarna gick igenom besiktningen igår och ska bli kalixbo. Jag har ett par kunder som jag letar häst åt, det ska vara en investering och hästarna ska vara i träning med mig för att senare säljas vidare. Så nu när jag är lite mitt emellan hästar har jag passat på att njuta av att ha fritid första gången i mitt liv. Förra veckan var vädret magiskt, jag hakade på Anna till stallet för att börja rida kl 7 och på eftermiddagen kunde vi chilla på stranden. Förra året var vi på stranden två gånger. Två! Vi har redan slagit det och jag är brunare än jag någonsin varit i början på juni. Det har varit väldigt avslappnande att inte spendera 12 timmar i stallet 6 dagar i veckan.

Trevlig valack som jag provred åt en klient och var med veterinären på besiktningen för att se att allt går rätt till. Det blev affär!

Härliga eftermiddagar på stranden med Anna och hundarna.

Min fina häst Renoir TH (i Sverige) gick treårstestet förra lördagen. Han fick klass 1 och fina lovord från domarna. Ska bli så spännande när han kommer hit i september!

Uppfödare Christian Hansson med min grabb. Vill även passa på att tacka Ulrika Hübinette som också fött upp denna fina häst och gjort det möjligt med treårs. Även tack till Camilla Öberg som ridit in honom och visat.

Avslutningsvis tänkte jag visa ett par bilder på Latina. Det har nu gått fem månader sedan jag fick hem henne efter att ha köpt osett tillsammans med min vän Cecilia Fendin. Nu är det dags att lägga ut henne för försäljning, film kommer! Det har varit en otrolig givande resa, vilken häst det visade sig att vara! När hon kom var hon mager, ovårdad, oriden och väldigt introvert. Nu har hon blommat ut, är superfin att rida och vacker att titta på. Det är verkligen fula ankungen. Att hon dessutom visat sig ha superstam som sportlusitano gjorde henne ännu mer värdefull. Nu när jag varit ute och tittat på hästar utanför min egna bubbla gör att jag vill köpa fler hästar och "fixa till". Otroligt många fina hästar som är missförstådda och skulle behöva lite mer uppmärksamhet för att blomma ut. Synd (eller tur) att man inte är miljonär!

När hon kom...

5 månader efter!

Hoppas ni får en fortsatt bra vecka!

Kram,

Astrid

Instagram astridhedman


Läst 113915 ggr Kommentarer Kommentera



Portugal-bloggen

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som beridare och tävlar dressyr samt WE.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som beridare och tävlar dressyr samt WE.

Till bloggen




Arkiv