Portugal-bloggen
JAN
06

Slut på semestern

Det är härligt att vara tillbaka till mina kära hästar. Igår blev det longering då de tagit det lugnt och jag ville låta de springa av sig lite. Red några av dem idag och det kändes väldigt bra. Var till naprapaten innan jag åkte från Sverige och jag var rätt så sne i mitt bäcken så jag känner skillnad i sadeln nu. Man är ofta bra på att ta hand om hästarna, men mindre bra på att ta hand om sig själv. Stretching får bli ett nyårslöfte!

Jag har funderat rätt mycket på ridning och framförallt att instruera och lösa problem på nya hästar. Något som jag har sett mycket både på elever och hästar jag ridit har haft mycket att göra med framåtbjudningen och kontakten. Först och främst vill jag säga att för att kunna rida framåt bör man också kunna kontrollera sin sits och sina händer. Men många ryttare tror jag blir alldeles för fokuserad på vart hästen har sitt huvud. Jag skrev lite om detta för ett tag sedan, men det är nog vanligare än man tror och tål att tas upp igen. Trots att många säkert kan i teorin hur det ska fungera, att hästen ska gå fram till kontakten och inte att ryttaren tar kontakt eller försöker få ner huvudet med händerna. Jag tror i många fall att man kan lösa problemet genom att rida på framåt med en mjuk och elastisk hand tills hästen börjar "suga" på bettet och så småningom kommer huvudet att hamna i rätt position. Det är kanske inte helt så enkelt som det låter. Vissa hästar kan behöva mer korrigering, jobba på böjt spår i böjning (ej rollkur) eller att ryttaren måste korrigera sin sits.

Min mamma hade fått ett bra tips på Bobo, att man tänker att han ska ta i. Då är han tillräckligt framme. Jag har applicerat det tänket på mina hästar idag och alla jobbade på finfint. Något jag också tycker är bra att ha i bakhuvudet är att händerna ska "tänka" framåt. Alltså inte att man jobbar bakåt med handen utan kan lätta av och gå framåt. Detta innebär inte att man ska sitta och rida omkring på långa tyglar. När jag rider vill jag känna att hästen suger på bettet. För att jag ska få ett sug måste mina händer vara tillräckligt känsliga för att känna och bibehålla det suget. Det betyder också att hästen måste pumpa på framåt med ärlig bjudning. Man pratar ofta om en elastisk kontakt. Det för mig betyder att om jag tex vill att hästen länger på steget går mina händer fram cirka 1 centimeter. Då vill jag att hästen suger på bettet och pumpar på mera framåt och länger sig. Om jag inte får den reaktionen då kanske jag måste driva med skänkel eller peta med spöet. Om jag vill samla hästen kan jag först använda min sits (genom att sitta mer upprät, ner och bak med skänklarna, lite starkare i mellandelen för att sitta mer stilla) och krama mjukt i tygeln. Då vill jag få känslan av att hästen kommer mot mig samtidigt som den böjer mer på sina bakben och tar mer vikt på bakdelen. Jag tänker också att tyglarna ska fungera lite som ett cykelstyre. Svänger jag till vänster i tex ett hörn så styr jag hästen med innertygeln, händerna kan vara ihop fortfarande. Ytter tygel tillåter hästen att böja sig i svängen. För att detta ska fungera måste även axlarna vridas inåt med armbågarna nära kroppen. Ytterskänkel och höft kan gå något bakåt och innerskänkel trampar ner i inner stigbygel. Det blir alltså en rotation i midjan hos ryttaren där axlarna går innåt och höfterna vrids utåt.

Jag sätter punkt här för detta inlägg, men testa nästa gång ni rider att bara tänka på er sits och position i sadeln. Håll händerna ihop och stilla, tänk att ni håller tygeln mellan tummen och pekfingret, de andra fingrarna bara mjukt slutna. Rid på i ett friskt tempo i lättridning och tänk att ni ska kunna gå framåt med handen, inte bakåt och inget joxande. Jag tror att era hästar så småningom kommer börja söka sig till en mjuk kontakt med huvudet på rätt ställe. Givetvis är detta ingen trolldryck som fungerar på allt och alla, men en ganska stor del och iallafall checka av om hästen är ärligt på tygeln.

Här kommer en liten video på mig och Bobo då vi rider omkring. Jag och mamma gjorde också en demo om handställning som jag ska göra klar så snart som möjligt.

Kram,

Astrid


Läst 37536 ggr Kommentarer Kommentera

DEC
30

Viktigt med bra tränare

Jag fick en helt fantastisk jul med min älskade familj. Nu är jag uppe i min gamla hemstad Piteå i norrbotten. Jag har hunnit med att ha en 2-dagarskurs på ridskolan i working equitation. Det var 6-7 ryttare på olika nivåer. Jag hade några ridskoleryttare som red på Piteå Ridklubbs hästar. Jag blev så otroligt glad i själen av att se dessa ryttare. Jättefin sits, bra balans och bäst av allt var deras inställning till hästen. Det var aldrig något om att hästen inte gjorde si eller så utan direkt det inte gick så tog ryttarna ansvar och försökte korrigera sig själva. Andra dagen fick deltagarna rida och träna på en bana jag hade ställt upp. En av dem var lite yngre och jag frågade om hon ville lägga upp hindret till ett räcke då det bara var ett kryss. Jag kommer ihåg hur jag var i min ålder, då ville man helst galoppera och hoppa hela tiden. Men tjejen (som jag valt att inte skriva namn på) sa till mig att ridskoleponnyn hon red hade haft ett problem med hovarna och inte skulle hoppa så mycket. Man kan lätt tänka sig att någon i den åldern skulle ha "glömt" att berätta om det för att få hoppa 60 cm i galopp, men hon tänkte på hästens bästa. Jag vill ge massor med beröm till PRK för deras elever och deras attityd till hästarna.

Även de ryttare som kom utifrån skötte sig toppen och jag tror alla var nöjda med kursen. WE är så roligt när alla kan vara med, oavsett nivå och hästras. Jag är fortfarande väldigt oerfaren när det gäller att träna andra, men det är en rolig utmaning då alla är olika och man får pröva sig fram till bra lösningar.

Igår satt jag hela förmiddagen (japp, jag är en hästnörd) och tittade på träningar för Eva Holmgren som lotsade ekipage i dressyrens konst igår. Eva tränar ekipage i hela norrbotten och har själv många framgångar i sadeln i både hoppning och dressyr. Hon är en god vän och en förespråkare för hästens bästa. Det var väldigt inspirerande att lyssna på hennes instruktioner till dessa ryttare på lite olika nivåer. Hon har massor med erfarenhet och kan snabbt sortera ut var fokus ska ligga på under dagens pass. Hon förklarar på ett sätt som passar varje ryttare och har alltid svar på varför vilket jag tycker är viktigt för att ryttaren verkligen ska kunna ta det till sig. Sitsen var hela tiden återkommande hos alla ryttarna och hon ser till att det händer, inte bara säger till två gånger och sedan går vidare. Alla ryttare fick rida framåt och att hästarna skulle söka kontakten, inte ryttaren som drar ihop halsen och säger att hästen går på tygeln. Jag hoppas att jag någon gång ska kunna bli lika bra på att träna ekipage som Eva! Tränarna är så otroligt viktiga och jag tror återigen att Piteå Ridklubb verkligen har lyckats samla tränare som bidrar till bra ridning och inställning till hästarna.

Ibland behövs det bara en tränare som har tuffare attityd och inte följer boken. Kanske tar genvägar i utbildningen och har fokus på hästen så ryttaren inte behöver ta någon kritik eller ändra sin ridning. Börjar många följa den strömmen och gå efter resultat på tävlingsbanorna blir det lätt en ond spiral. Jag hoppas att alla ni som tränar för någon är nöjda och gör framsteg tillsammans med era hästar. Men jag tror det är viktigt att ibland analysera och tänka efter hur man rider och tränar. Har tränaren fokus på mig som ryttare och min sits? Stämmer det min tränare säger med vad som står i tex ridhandboken? Är min häst avspänd och harmonisk när jag tränar? Får jag mycket motstånd från min häst under passet? Måste jag jobba hårt eller kan jag rida med lättare hjälper? Blir min häst bättre i kroppen med muskler på rätt ställe eller blir den fulare?

Vi rider på levande djur utan en egen röst. Det gäller att vi tar ansvar och söker kunskap hos kunniga människor med bra hästsyn.

Gott nytt år på er <3

Astrid

Våran lilla familj :)

Eva och mamma när de hälsade på mig våren 2015.

Hittade en härlig bild på mig och Franja. Eva bad ibland sina elever att göra en överstrykning för att kontrollera att de inte håller i för hårt i tygeln och att hästen kan gå kvar i balans. Testa det ibland! Denna bild finns också på mitt instagram där ni kan följa mig på astridhedman .


Läst 25137 ggr Kommentarer Kommentera

DEC
23

God jul på er!

I tisdags anlände jag med flyg till huvudstaden och blev upphämtad på Arlanda av mina föräldrar som bilat ner. Vi hade en dag i Stockholm och umgicks med min faster och min kusin. Mysigt! Torsdag körde vi vidare till Leksand där vi är nu och ska fira julen med min farbrors familj. Älskar att vara här, dalarna är så himla mysigt och jag har så många underbara minnen härifrån. Jag blir alltid väldigt trött första dagarna på min semester så jag har inte gjort många knop. Men det är skönt att inte ha så många planer utan vill man lägga sig och vila 1 h mitt på dagen så kan man göra det. Jag hoppas att mina hästar mår bra, har inte börjat längta hem ännu, men jag vet att de är i goda händer.
  
Är lite ridsugen, men kommer ha kurs tisdag och onsdag i Piteå så det ska bli roligt. Är det någon som vill komma och titta är ni välkomna :)
  
Såg dokumentären på SVT idag om Peder Fredricson. Blev så otroligt imponerad och inspirerad. Snacka om fokus! Att inte lämna saker åt slumpen utan att planera och förbereda. Jag blir helt pirrig i magen då jag tänker på hur det skulle kännas att gå in på banan i en OS-final och veta att om man gör en felfri och snabb runda har man medaljchans. Jag är en väldigt lugn person och blir sällan nervös inför tävling. Klart att man ibland kan känna press, men jag hanterar normalt det på ett bra sätt. Jag har aldrig jobbat med mental träning, det är bara så jag är. Det skulle vara intressant att lägga tid på detta och se om jag kan bli ännu bättre om jag jobbar aktivt med det. Ska kolla efter bra böcker om mental träning för att beställa hem. Tips mottages tacksamt :)

Jag tror något som Peder säger är väldigt viktigt, att inte sätta för låga mål. Man ska inte vara för blyg utan våga gå in för vinst och planera därefter. Jag ska försöka bli lite kaxigare och lägga upp en plan för både mig och hästarna. 2017 blir mitt år!

God jul och jag hoppas ni får tillbringa den med er familj.

Kram

Känslan när man vet att man vunnit är svår att beskriva. När jag har vunnit känner jag mig väldigt uppfylld. Men det dröjer inte länge förrens man vill ha den känslan igen. Fast även om det är härligt att vinna kan det vara minst lika viktigt och lärorikt att förlora ibland.


Läst 26937 ggr Kommentarer Kommentera

DEC
14

Flättips

I söndags gjorde jag och Nuno en liten film. Nuno har nämligen kommit på ett supersmart sätt att göra knoppar på lång man! Det är mycket lättare att göra än den traditionella flätan och man slipper klippa och rycka för att göra få "knoppman". Det sitter väldigt bra så man riskerar inte att få "berg-och-dalbana-fläta".

Har kommit på massor med bra saker jag vill skriva om, tänker ta med mig datorn när jag åker till Sverige om 1 vecka. Då kommer jag ha massor med tid att sitta och skriva utan att somna :) Just nu är det väldigt nära då jag sitter i soffan och har brasan igång. Har noll julstämning dock. Portugiser är otroligt smaklösa när det kommer till julpynt (om de ens pyntar). När man kör genom byarna är det nära att man blir blindad av alla blinkande ljus i grönt, rött och blått. Förstår verkligen inte varför de måste ha blinkande ljus! Mycket finare att ha vanligt vitt ljus som är på konstant. Lite konstigt utan snö och med palmer istället för granar.. Får jobba upp stämningen när jag kommer till Sverige, längtar!

Här är the movie:

Stor kram!

Astrid


Läst 60854 ggr Kommentarer Kommentera

DEC
07

Årets sista tävling

I söndags åkte jag och Cauteloso på årets sista tävling. Det var regional dressyr på min gamla arbetsplats i Freamunde. Jag bestämde mig för att rida samma klass som jag har ridit de andra 2 gångerna. Jag hade kunnat rida ett snäpp svårare nivå, men det är rätt kul att jämföra procenten från varje tävling. Tänker också att Cauteloso är i mer behov av att få komma ut och få erfarenhet än att visa upp svårare rörelser. Nästa år!

Tävlingen gick jättebra, hästen kändes verkligen superfin och helt med mig. Han har varit lite markskygg tidigare och det var rätt mycket solkatter på ena långsidan. Cauteloso tittade lite när vi red runt innan startsignalen, men väl inne på banan var han 100 % koncentrerad på mig. Härlig känsla! Har film som jag ska lägga ut också. Vi fick 67 % och vann även om vi bara var 3 starter i min klass. Då har vi gått från 62 till 65 och nu 67 % :)

Har funderat på hur mycket fokus det är på vart hästen har sitt huvud. Har tittat på videon med Cauteloso där han momentalt kommer lite bakom lod då det fortfarande fattas styrka. Men vi måste lära oss att se skillnad på varför hästen kommer bakom lod. Är det för att ryttaren drar i tyglarna för att hästen ska gå där eller är det för att hästen inte är stark och ibland inte håller upp sig för att gå med nosen i lod eller framför. Nu vill jag inte att ni ska tro att jag kommer försvara att hästen går bakom lod. Jag menar snarare tvärtom, det gör ingenting om huvudet kommer upp ibland. Var inte rädd och få panik, du är ingen sämre ryttare för det. Fundera varför och försök rida ur det, inte genom att försöka dra ner huvudet eller sätta på graman.

När jag rider tänker jag egentligen inte så mycket på vart hästen håller sitt huvud. Jag vill att hästen ska vara lätt att styra, bjuda framåt och bromsa när jag ber om det. Den ska gå i balans och hålla upp sig själv. Jag försöker ha en lätt kontakt med hästens mun och givetvis måste man ibland ta lite mer för att hästen accepterar tyglarna. Jag ska förklara mer ingående med vad jag menar när jag säger att hästen ska acceptera tyglarna.

När jag vill bromsa upp (avsaktning, halvhalt tex) använder jag först min kropp. Jag sitter lite mindre med i rörelsen, spänner mellandelen och skänklarna går ner och lite bakåt för att sittbenen ska hamna rätt i sadeln. Låg tyngdpunkt, ej tungt och absolut förbjudet att luta bakåt med överlivet. Då blir det motstridiga signaler för när vi lutar oss bakåt skjuter vi fram sittbenen som säger till hästen att gå framåt.

Händer det ingenting när jag gör detta så kramar jag i tyglarna. Jag kramar med mer och mer tryck tills det att hästen svarar upp, då mjuknar jag omedelbart av i fingrarna utan att släppa och få glappkontakt. Här tror jag att många, i tron om att vara snälla med hästen, gör misstaget att mjukna av innan hästen faktiskt reagerat på din förhållning. Detta leder till att man aldrig blir "klar" med förhållningen och då är det lätt att det blir mer och mer i handen. Det är superviktigt att man har en elastisk kontakt, inga ryckiga tygeltag mao. Då är det också viktigt att man är tillräckligt balanserad för att kunna ha händerna oberoende från resten av kroppen. Tex när ni rider lätt, kan ni hålla händerna stilla istället för att de följer med kroppen? När ni sitter i trav, guppar händerna omkring eller klarar ni av att sitta så pass följsamt och ha den kroppskontrollen att ha en stilla hand? Sitsen är allt! Jag och andra som jobbar med detta gör fel ibland och det finns alltid saker att jobba med. Det är bara se skillnaden om en duktigare ryttare rider mina hästar, de har en bättre sits och tajming så givetvis går hästarna bättre med dem. Alltså måste jag bli bättre, känsligare och mer erfaren för det är uppenbart att det inte är hästarna det är fel på. Har otroligt svårt att höra om att hästen är si och så och den är tjurig och springer eller vad det nu kan vara för fel. Kasta upp ett riktigt proffs så ser man snabbt att det inte alls var hästen utan ryttaren som gjorde fel.

Nu tappade jag lite tråden, men poängen med detta inlägg och hästens huvudposition var:

Tänk inte så himla mycket på vart hästen håller sitt huvud! Idag galopperade jag en av de nya hästarna med huvudet rakt upp i luften nästan. Hästen är riden en del på graman och har svårt att hitta en ärlig kontakt och framåtbjudning. Så jag kortade tyglarna, gav hästen ett mjukt stöd och lät den gå på efter fyrkantsspåret i lätt sits. I början var den spänd och försökte rycka eller släppa. Jag följde med så att kontakten hela tiden var lika vad den än hittade på. Efter cirka 15 minuter började den bjuda ärligt och bli rundare och höll huvudet i lodplan. Sedan tycker jag inte det är ok att försvara alla bilder som har kretsat på internet med att det är helt normalt att hästen går bakom lod i ett par minuter. Det är skillnad på att hästen kommer 3 cm bakom lod och går med nosen i bringan. Målet ska alltid vara att hästen klarar av att gå i eller lite framför lod. Sedan kan det gå över eller lite under på vägen mot målet, men med korrekt ridning och en bra sits så kommer man dit. Det är inte omöjligt att rida hästen i lod som vissa verkar påstå.

Nog om detta, hoppas ni orkade läsa allt!

Avslutar med ett citat om just kontakt från arméns ridinstruktion 1940, moment 610:

"En jämn förbindelse mellan hästens mun och ryttarens hand är nödvändig för säkerställandet av ovillkorlig lydnad för de förhållande hjälperna. Denna förbindelse vinnes, om remonten drives framåt i naturligt fritt och livligt tempo under det att händerna hållas stilla för att mjukt uppfånga det stöd, hästen söker. Stöd på bettet får således icke eftersträvas, förrän remonten uppmärksamt reagerar för de framåtdrivande hjälperna, och stödet får aldrig åstadkommas genom handens tillbakaförande. Stegringen av av den bakifrån utvecklande drivkraften skall förmå hästen att själv söka bettet."

För er som inte vet vad remont är så är det benämningen för unghäst. Men dessa instruktioner kan man ha i åtanke på hästar i alla åldrar.

Mina nya hästar, Aquario och Fandi.

Cauteloso i söndags. Här är han väldigt fin i formen!

Natti,

Astrid


Läst 61597 ggr Kommentarer Kommentera

DEC
03

Nya hästar

Denna vecka gick inte riktigt enligt plan. Att jobba med hästar är verkligen ett varierande jobb. I början på veckan har jag och min chef jagat stoflocken som har varit ute på äventyr. Igår hade vi en portugisisk hästhandlare som såg våra ston för avel och ridning. Mikael red sitt sista pass innan han åkte tillbaka till Sverige och de 2 nya hästarna anlände. Idag var jag hos Nuno på förmiddagen och hjälpte till med unghästarna som skulle visas för hästhandlaren. När jag skulle köra tillbaka till stallet lyckades jag köra in i en annan bil. Great! Min tur var att Rento var i närheten och kom och ordnade upp allt. Det var egentligen en superklantig grej att göra. Jag kommer definitivt vara mer uppmärksam och hålla avstånd i framtiden.

Idag red jag de två nya hästarna en liten stund i ridhuset. Otroligt trevliga hästar som är totalt olika varandra. Ägarna är också helt fantastiska och så trevliga så det kan nog inte bli annat än bra :) Ska försöka ta kort på Fandi och Aquário så ni får se dem. Fandi är iallafall 6 år gammal och vacker som en dag. Gulbrun med mycket man. Han är rätt stor, ca 165 cm. Han är väldigt rörlig och mjuk. Det jag tror vi kommer jobba mycket med är att få honom lite mer framåt utan spänning. Jag skulle vilja ha lite sug på bettet vilket inte finns där just nu. Galoppen behöver gå mer framåt för att han börjar jobba med hela kroppen. Aquário är redan 11 år gammal (som Altivo) och den är liten, kompakt och musklig. Den är inte tränad så mycket senaste tiden så jag får påminna mig om att ta det lugnt. Den hästen behöver mer stretching och böjas i sidorna.

Nu  håller jag på att somna så får avsluta här.

Altivo i piaff <3 Kraftfullt!


Läst 63597 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
26

Bilder och film från Golega

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Jag har ju massor med fina bilder från we dressyren och även lite roliga bilder som jag har tagit screenshots från video. Tänkte dessutom lägga ut lite filmsnuttar så ni får en idé om hur det är i Golega :)

Jag har haft lite bloggtorka som ni kanske har märkt. Det har varit mycket på gång och jag har inte riktigt haft inspiration till att skriva om något. Om ni har något ämne eller fråga ni skulle vilja att jag tog upp får ni gärna kommentera så kan jag få lite inspiration :)

Mikael kom idag, det var längesen han kom till Portugal, men Cauteloso kände igen honom. Det var underbart att se dem två säga hej till varandra efter ca 6 månader.

Hästarna jobbar på bra. Vädret har varit riktigt dåligt ett par dagar och det känns som att hästarna helst inte vill gå ut ur stallet. För att få lite motivation i kylan ska jag rida en lektion på söndag med Ernst. Det är en dressyrtränare som min kompis Ginnie tränar för så det ska bli roligt att testa.

Jag hade ett aha-moment för någon dag sedan. Det har alltid varit svårare för mig att svänga till höger än till vänster. Som jag skrev för ett tag sedan så har jag jobbat mycket med att få ner min högersida. Jag kom ihåg något som min mamma brukar rätta mig rätt ofta med. Att min högerskänkel kommer för långt bak i högervarvet. Därför testade jag att inte bara sätta fram skänkeln utan vrida fram högerhöften. Vips så svängde alla hästarna mycket lättare till höger!

Det är så häftigt med ridning att så små saker kan göra så stor skillnad. Vi måste alltid utgå från oss själva när något inte fungerar för hästarna försöker bara göra det vi ber om. Men ibland ber vi kanske inte om rätt saker eller skickar signaler/använder vår kropp som vi inte är medvetna om. Det är väl därför det är så svårt att rida riktigt bra och att man lätt tar genvägar som kanske inte alltid är för hästens bästa. På tal om det så är jag väldigt glad att Svrf tog ställning och bjöd in till debatt igår. För mig var det rätt långt att åka men jag hoppas att det blev bra diskussion och att rätt frågor kom upp. Ska läsa Hippsons referat så fort jag bloggat klart. Något som jag tycker borde införas så snart som möjligt är kontroll av nosgrimmor. Använda sig av det redan framtagna mätinstrumentet innan ekipaget går in på banan. Men även små steg i rätt riktning räknas och är värdefullt för hästarna och dressyrens framtid.

Enjoy Golega i bilder och videos!

Golega by night

2.00 på natten.

Speed med Ernst

Ärevarv för grand prix kuren

Show med en urgullig liten tjurfäktningskille, Imponerande!

Sov gott <3


Läst 56521 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
20

Golega 2016

Jag ber så hemskt mycket om ursäkt att jag inte uppdaterat tidigare, men det har varit en späckad vecka so to say.

Tisdag eftermiddag anlände jag, Enjeitado och Xadrez till Golega. Det var redan rätt mycket folk och jag red en sväng i vad som kallas mangan. I centrum av staden finns en arena och runt den ett cirka 8-10 meter brett spår som går hela vägen runt arenan. Enjeitado var sjukt laddad då de spelade hög musik och tränade inför en av kvällarnas uppvisningar. Han var häftig att rida, men hade gärna velat ha liiite mer kontroll. Onsdag tajmade vi så vi red inne på arenan då den var öppen för alla. Då var han mycket mer avspänd men fortfarande med mycket energi. Perfekt!

Det är väldigt svårt att förklara atmosfären under feiran för någon som aldrig varit där. Det är hästar och människor överallt, man kan nog säga att alla som är hästrelaterade i Portugal åker till Golega (med eller utan häst). Tävlingsmässigt på dressyrsidan i de högsta klasserna kommer inte så många av eliten. Det är väldigt rörigt och svårt att få till en harmonisk ritt i allt stök. De senaste åren har de flyttat upp många av tävlingarna till den nya arenan en bit från centrum (ca 10 - 15 min gångavstånd) som kallas Hippos. Där är det super, två stora banor och ett kapplöpningsspår runtom. Det tråkiga är att det inte alltid kommer så mycket publik då de flesta hänger runt arenan i centrum. Men iår tyckte jag det var rätt mycket folk för att se working equitation. För den som vill shoppa är Golega rätt ställe. Massor med hästaffärer och stånd, men även mycket annat kul som skor, kläder, inredning och delikatesser.

Modell och gångartstävling i Golega skulle jag nog säga är det mest åtråvärda pris en uppfödare kan vinna med sin uppfödning. Det var cirka 30 hästar i klassen för 3-åriga hästar som visas vid hand. Nuno kom 2:a med sin chefs uppfödning så det var väldigt bra resultat.

Fredag hade jag min första start med Enjeitado i dressyrmomentet. Han kändes fin på framridningen, vi kunde behålla den känslan inne på banan, men med en del småmissar. Vi var 11 stycken i min klass och det var ett erfaret och duktigt gäng jag tävlade mot. Vi red ihop 62,83 % och då hade vi missar på två byten, en övergång med ett travsteg och en gång drog han iväg ett par steg då en häst travade på galoppbanan bakom oss. Det räckte inte längre till en 8:e plats, men jag måste påminna mig om att han fortfarande inte är så erfaren i större sammanhang. Jag var nöjd och hade en fin känsla och det är vad som räknas.

Lördag gick vi banan som var rätt snäll men med vissa klurigheter mellan hindrena. Ernst gick bra på framridningen, men när vi kom in på banan kröp han ihop något. Allt gick bra till hinder nummer 4 som var själva hoppet. Ernst brukar alltid hoppa bra och jag litade 100 % på att han skulle hoppa. Men just framför hindret väjde han åt sidan och förekom mig helt. Efter det kom jag mentalt ur balans och red på igen, han tvekade men hoppade och drog med sig nästan hela hindret. Fick en 2:a av en domare där det stod "destruction of obstacle" vilket var väldigt bra beskrivet. Resten av banan kändes som ett enda stort kaos. Jag blev irriterad och Enjeitado blev mer och mer spänd och missade typ alla byten. Jag var så himla besviken efteråt och började fundera på om det var rätt beslut att tävla med Enjeitado. Fick jättemycket support och det är ju sant att shit happens. För alla! Vi fick 58 % och näst sist i resultatlistan. Bryt ihop och kom igen var ett bra uttryck för den erfarenheten.

Söndag tog jag nya tag och bestämde mig för att satsa och rida så fort jag kunde, jag hade ingenting att förlora och ville träna hästen på att gå snabbt. Jag försökte ha lite mer tryck och ha hästen mer mellan hand och skänkel på framridningen. Jag vill att han ska lära sig att trycka på lite mer i svängarna och ut från varje hinder. Vi kom in på banan med en annan attityd och mot hindret hade jag honom väl inramad. Allt flöt på så bra och svängarna fick vi till bättre och bättre. Näst sista hindret som var att rida in mellan 3 par stolpar, ta en kopp, rygga ut i slalom och sätta koppen på sista stolpen. Jag klantade till det och stannade för långt fram, började rygga för snabbt åt sidan så Ernst trampade på stolpen och vi välta den. Då är det bara att sitta av, fixa hindret, upp och börja om från början. Iallafall glad att jag kom ihåg reglerna. Givetvis kostade det oss massor med tid så vi kom näst sist igen. Men det gjorde ingenting för jag var så nöjd med hur hästen gick inne på banan och tog för sig.

Jag åkte hem med ett leende på läpparna och ser fram emot nästa års Golega. För det är givetvis inte bara tävling. Det är så mycket mer, socialt, inspirerande, galet och alldeles underbart :) Kom nästa år vetja och se hur det är själva ;)

Kram,

Astrid

Foto av Rui Pedro Godinho


Läst 19293 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
05

Förberedelser inför Golega

Nu närmar sig Portugals största hästfeira med stormsteg. Den började faktiskt redan idag med hoppning och lite andra aktiviteter. Måndag är en lugn dag och sedan börjar dressyren tisdag och så är det igång på riktigt.

Detta år i Golega blir 6:e gången för mig!!! Galet vad tiden går. Första dagarna gick jag mest runt med öppen mun och stirrade på allt. Jag hade inte varit så länge i landet heller så allting var nytt. Jag kommer ihåg hur chockad jag var och älskade atmosfären. Så mycket rörelse och såååå långt från Sverige och alla säkerhetsregler man kan komma. När jag såg working equitation tävlingen tänkte jag att där vill jag vara med någon gång!

För 3 år sedan åkte jag med häst första gången. Det var tillsammans med Altivo som jag red runt i mangan (spåret runt huvudbanan) och kände mig så häftig. Då hade han inte tävlat we och tävlingen i Golega måste man ha kvalat till. Det är ungefär som SM fast i Portugal (PM :). Förra året var planen att starta med Altivo och jag var så taggad. Då hände det som inte fick hända, Altivo fastnade i ett hönät i boxen och drog på sig en inflammation i senan. Det blev istället Ernst som fick åka med. Han hade dock aldrig tävlat we utan vi red dressyr istället. Han var väldigt taggad men vi placerade oss med fina procent båda dagarna.

Iår hade jag laddat upp som bara den för att åka med Altivo, jag tror vi skulle kunna ha chans på topp 3. Men efter att jag ridit ett par ordentliga pass sedan skoningen då han blev öm så känner jag att han inte är helt bekväm än. Han är inte halt, men han är inte som han brukar vara i ridningen. Igår kom vår veterinär och såg på honom och hon tyckte ingenting syntes på mjukt underlag eller rakt spår. Men på liten volt på hårt underlag syns det en viss ojämnhet i det frambenet. Därför har jag tagit beslutet att åka med Enjeitado iår igen och ge Altivo en månad i skritt för att hoven ska växa till sig och inte riskera några onödiga inflammationer. Det känns skönt att ha tagit beslut och även om det känns skräpigt så vet jag iallafall orsaken och att han kommer bli bra. Hade jag ridit honom i Golega är jag säker på att han gett 110 %, den hästen skulle nog fortsätta springa även om han bröt ett ben!

Jag var besviken för jag tänkte att Enjeitado är för grön i we för att vara med i Golega. Men Nuno peppade mig och vi har ju faktiskt tillräckligt bra resultat från de regionala tävlingarna för att kvala. Så idag anmälde jag mig med Ernst. Bytena är mycket bättre sedan vi åkte ned till Pedro Torres så jag tror ändå det kan gå rätt bra. Givetvis vet man aldrig hur hästarna reagerar, nu är det andra hinder, svårare bana, stökig miljö. Allt kan hända men jag ska iallafall få tävla working equitation i Golega! Laddad :D

Här är en liten film på mig och Altivo då vi tränade hos Pedro i april. Superbra övning som går att variera, testa hemma!

Dagens citat (om den unga hästen):

Hästen ska röra sig med naturlig framåtbjudning, regelbunden fotflyttning och med fria rörelser. Detta är ett avelsresultat. Dressörens uppgift är, att under hästens vidare utbildningen tillse, att dessa egenskaper ej förstörs utan befästes och vidareutvecklas. Vid ridning gäller ständigt att inte ersätta goda strängar utan komplettera med nya meningsfyllda sådana. Just hästen är det husdjur, som kan förses med många fina strängar, som den skicklige kan spela på. 

Från Dadde Nätterqvists hemsida "http://www.jakobslund.se/dadde/kap7del1.htm".

Sov gott!

Astrid


Läst 20435 ggr Kommentarer Kommentera

OKT
28

Back on track och sits

Jajamensan nu är jag uppe på kullen igen!

Var som sagt rätt nere förra veckan (i den djupa djupa dalen), omotiverad i ridningen och ledsen över Altivo. Nu går alla hästar kanonbra och Altivo är haltfri. Har ridit lite försiktigt i veckan och han känns bra. Det var nog bara att han var öm i hoven så Golega är på kartan igen. Har skrittat ut på asfalt idag så får se hur han ser ut imorgon, men jag tror det är lugnt nu. Nu känns allting sådär lätt och roligt som det ska vara. Att det är 27 grader varmt och jag har stallet fullt med fina hästar gör inte saken sämre :)

Kom ihåg ett superbra tips jag fick av Katarina Eningsjö när jag hälsade på Falcao på Rotbrunna i somras. Hon sa att hon brukade ha en checklista när hon red med 3 saker som hon skulle tänka på. Jag har också listat 3 saker som jag jobbar med och när man fokuserar på sig själv går hästarna så mycket bättre. Vill man kan man lägga till mer, men det är svårt för hjärnan att fokusera på fler saker. Efter en vecka eller två kan man byta ut något. För ett är säkert, det finns alltid saker att bli bättre på!

Min lista är:

-Sänka och slappna av i högersidan (axel, hand och skänkel)

- In med armbågarna

-Upp med blicken

Har också tränat en hel del på min lättridning. Där har jag en annan checklista.

-Hålla lättridningen "krispig" (inte bli tung i rumpan. Detta uttryck fick jag från Maria i somras)

-Stark bål

-Stilla underskänkel

Lättridning har varit en hel del på tapeten efter Charlotte Dujardins testridning på breeders och Carls clinic. Kajsa som har tränarbloggen har också uppmärksammat lättridning i sina inlägg.

Som Kajsa skrev så handlar det mycket om att hitta sin balans i lättridningen. Att kunna rida lätt helt utan tyglar är ett bra sätt att öva sin balans. En nyttig övning från ridskolan är att sitta 2 steg, stå 1 och vice versa.

Jag är skolad som så att jag tar emot mig med insida lår. Skänkeln ska ligga om hästen och underskänkeln stilla. Kan även tänka att man håller sig lite i knäna, givetvis utan att knipa. Balansen ska ligga i foten med en lååång skänkel. Lång skänkel är inte samma sak som att rida med långa stigläder... Överlivet ska balanseras upp över sätet, det gäller att inte falla framåt eller tippa bakåt. Blicken! Jag tror det viktigaste är att man inte håller i sig i tyglarna. Tittar man på Charlotte så kan man se att hon i vilket ögonblick som helst kan lätta av helt med handen. Det går att se några av ritterna på youtube. In och studera.

Veckans citat:

“I never do sitting trot on young horses”. “When they are 4, 5 and 6, what’s most important is getting their backs strong and having them go forward equally in both reins.”

Charlotte Dujardin,

Natti,

Astrid


Läst 23177 ggr Kommentarer Kommentera
Sida: första  föregående 1 2 3 4 5 



Portugal-bloggen

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som working student.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Lisen Välj
Portugal-bloggen
Jens Fredricson Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Redaktionen Välj
Kajsa Boström Välj
Veterinärstudenten Välj
Hippologbloggen Välj
Avelsbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Hästskötarbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som working student. Hon kom till Portugal den första augusti 2011 och planerar att stanna hos de vackra lusitanohästarna på obestämd tid.

Till bloggen



Mest lästa


Arkiv



Galleriet på Hippson Market

Populärt hos Granngården

Husbloggare

Uppdatering efter gårdagen

Hippologbloggen

Lovely Ladys 2017!

Therese

Gästbloggen: ”En manifestation av kärlek till hästen”

Gästbloggen

Till Husbloggarna