Hästskötarbloggen
JUN
15
2020

Efter sju år på Lövsta har det blivit dags för mig att testa vingarna och ge mig ut på nya äventyr. Det här är med andra ord mitt sista blogginlägg på Hästskötarbloggen. Jag hade hoppats på fler inlägg än vad det har blivit men – hästarna kommer alltid först som ni vet och tiden har helt enkelt inte riktigt räckt till.
Istället för att skriva ett långt inlägg om min tid på Lövsta och försöka förklara allt jag lärt mig och fått uppleva har jag dock bestämt mig för att göra en "Best of" med lite highlights från mina år på Lövsta Stuteri i kronologisk ordning. Mycket nöje!

PRAKTIK LÖVSTA STUTERI - 2012
När jag läste Unghäst på Flyinge gjorde ja en av mina praktikperioder på Lövsta. Tack vare min mamma som tyckte att Tyskland var lite väl långt bort. Det var första gången jag satte min fot på Lövsta och föll pladask. Tack mamma.


LÖVSTA SOUTH, WELLINGTON - 2014 – 2020
Årsskiftet 2014–2015 spenderades min första säsong på det som kom att bli mitt andra hem – Lövsta South i Wellington, Florida. Många roliga minnen, nya vänner och tävlingar jag aldrig kommer att glömma därifrån.

UVM BL.A. 2015 – 2016
Efter min första vistelse i Wellington så fick jag hänga på Carro och hennes hästar på tävling vilket var väldigt roligt och lärorikt. Det var allt ifrån mindre tävlingar med någon häst som skulle vidareutbildas, till Unghäst-VM och Breeders med Van Vivaldi & Sankt Erik II och internationella starter med Paridon Magi.
 

CENTRAL PARK HORSE SHOW – 2016
Min första internationella tävling med Tinne och Paridon Magi. En riktigt rivstart inser jag nu när jag kollar i backspegeln men det väldigt roligt och lärorikt! En tävlingsplats i den miljön och med den logistiken, egentligen allt runt omkring, har jag aldrig upplevt efter det och kommer nog inte att göra det heller... 
 

EM I GÖTEBORG – 2017
Första mästerskapet! Väldigt spännande och pirrigt såklart. Såpass pirrigt att jag satte FEL nummer på nummerlappen vid vet-check (jag hade vänt 6an mot en 9a)! Sånt jag kan komma och tänka på när jag inte kan somna om nätterna. Tur vi tog medalj med laget! ;) 
 

ROTTERDAM – 2018
Min första tävling med Anton. Midsommar i lastbilen med laget och många skratt. 

1:A HELGEN I DECEMBER – 2018
Vilken helg! Jag vann årets hästskötare på Ryttargalan och senare under helgen visade Tinne & Anton upp deras fantastiska kür i Top 10-finalen. 

VM I TRYON – 2018
Väldigt häftig upplevelse med minnen och erfarenheter för livet. Blod, svett & tårar tillsammans med bästa teamet.
  

WC-FINALEN I GÖTEBORG – 2019
Finalen kom att bli Antons allra sista tävling. En fantastisk sista ritt, varken jag eller Tinne kunde hålla oss för tårar. 
 

VÄRLDENS BÄSTA KOLLEGOR 2012 – 2020 
Från start till mål har jag varit så extremt bortskämd med världens bästa kollegor, chefer och arbetsgivare. Det är absolut ett företag, ett jobb men också – min familj. 

PEACE OUT! 
JOE 


Läst 48117 ggr Kommentarer Kommentera
Så var både sommar och höst över, soltimmarna blir färre och kanske hinner till och med ett tunt snötäcke lägga sig över Lövsta Stuteri. Då är det dags att börja planera och packa för flytten till sydligare breddgrader.
Även fast att flygresan inte är mer än 9 timmar lång från Frankfurts flygplats är det många fler timmar som läggs ner för att få över en del av våra hästar till vårt andra hem på andra sidan Atlanten.
  
Först på Florida-checklistan hittar vi kontorsjobbet som bl.a. innefattar bokning av veterinär för hälsopapper som intygar att alla hästar som reser är vid god hälsa och har allt som krävs för tullarna här i Europa men även för governmentet i USA.
Efter de följer packlistor som behöver fyllas i där både storlek och uppskattad vikt måste anges per enskilt kolli som ska deklareras för tull och flygbolaget.
  
Sedan följer ett Tetris som hette duga. 7 sadlar, 7 kandar och 7 träns är bara början. Det staplas i vår gamla trotjänare som funnits med under hela min tid på Lövsta och långt innan jag började också. Lite extra packning har tillkommit i år då Lövsta Future Challenge kommer att arrangeras i Wellington för första gången.
  
4 dagar innan flyget lyfter är det dags för avfärd från Upplands-Väsby med packning, hästar och hundar. I år var det jag, mina två kollegor Alicia och Lovisa samt Åsa som kör lastbil åt oss ibland. Från Väsby till Skåne, från Skåne till Münster och från Münster till Frankfurt.
  
Vid varje stopp leds och longeras alla hästar, tempas, får ordentligt med vatten och uppblöt foder så att de får i sig ordentligt med vätska. Hundarna Molly och Vega som är med får bestämma själva om de är med ute i stallarna eller ligger i lastbilen och sover, men innan avfärd får även de en långpromenad.
Väl framme lastas hästarna på sina containrar där de reser två och två, som sedan lyfts upp och in i flygplanet och sedan är vi iväg.
  
De flesta av våra hästar är vana vid både lastbilsfärderna och flygningarna. De hästar som aldrig flugit tidigare får en rutinerad kompis bredvid sig i sin container. I containern har de varsitt hönät, tillgång till vatten lite mash och såklart morötter. Efter pålastning kan de vara lite spända, men väl uppe i luften brukar det se ut som att de flyger första klass med extra allt.
  
Och som flygvärdinna i första klass, som vi ju faktiskt är, gäller det att tillfredsställa varenda passagerares önskemål. Någon vill girigt ha mashen fort och skulle gärna äta 1 kilo morötter om han fick. Medan andra snällt väntar på sin tur och inte vill vara till besvär. Sedan har vi barnen. Och vi vet väl alla hur det är att ha ett barn ombord på flyget?
Ofta första gången de flyger, är kanske lite rastlösa och vill ha ett ritblock eller något annat att pyssla med, men väldigt gulliga och somnar ofta fort efter första timmen – trötta av alla intryck.
     
Och jag tror att våra resvana passagerare som år efter år gjort denna resa under vintern drömmer om gräshagarna som väntar.
   
  
/Josefine

Läst 61617 ggr Kommentarer Kommentera
NOV
18
2019

Bättre sent än aldrig, här kommer den tredje och sista delen av grooming serien. Knoppning. Enjoy! 

Josefine 


Läst 58137 ggr Kommentarer Kommentera

Antonia & Lövsta har fått två jättefina märken utav Svenska Ridsportsförbundet "Hästar i Världsklass"! Detta är bästa Anton & Magi tilldelade. Hur lyckligt lottad är jag som har hand om dessa fantastiska hästar? (Pinsen ser ni på Antonia & Tinnes bröst, ett i guld och ett i silver!)

Josefine 


Läst 48537 ggr Kommentarer Kommentera
SEP
30
2019

Här kommer del nr 2! 

Josefine 


Läst 22436 ggr Kommentarer Kommentera
SEP
27
2019

Hippson har varit ute hos oss på Lövsta och tillsammans med mig & Van Vivaldi gjort en grooming serie i 3 delar. Med tanke på efterfrågan på tutorials här i bloggen tänkte jag slå två flugor i en smäll och lägga ut dom även här i bloggen! Här kommer det första: 

Josefine 


Läst 19629 ggr Kommentarer Kommentera

Enligt önskemål har jag tänkt berätta om en tävling vi gjorde för tre år sedan i Central Park, New York. Riktigt häftigt, jag är så glad i efterhand att få ha varit med på en sån resa. 

Paridon Magi fick följa med och skulle starta Grand Prixen med Tinne. 

För alla er som besökt USA är det ingen nyhet att det ibland inte är det enklaste landet att ta sig in i. En kritisk tull (customs), formulär som ska fyllas i med mera, krävs för att du ska få komma in.  
För hästarna är det inte någon större skillnad. Blodprov, papper och dokument måste allt vara inom ramarna för governmentets bestämmelser. Detta tar såklart en del tid innan man har allt iordning efter konstens alla regler, för man vill INTE stå på flygplatsen, med eller utan häst, och inse att man inte får åka med. När alla papper väl är iordning är det dags att börja packa!
   


Magi på bilen.
  
Först och främst brukar jag utgå från min "vanliga" packlista jag har i anteckningar på mobilen. Den innehåller standard-grejer såsom tävlingsschabrak, träningsschabrak, lindor, paddar, borstar, täcken etc. Utöver det vanliga måste jag även ha packning för resan ner till flygplatsen – i det här fallet Schipol, Amsterdam. Från Upplands-Väsby till Amsterdam med två stopp på vägen blir det tre resdagar. Ledskydd, longeringsgrejer, mash, hö, tillskott och vattenhinkar har jag alltid lättillgängligt under färden. 
  


Cargo-planet vi åker med.
  
Väl framme behövs ett stort hönät till flyget, vattenhink, mash och mashhink. Med i containern har vi alltid: balsnören, sax, vetwrap, temp, borstar, hovkrats, extra grimma och extra grimskaft. Även ett tunnare täcke, men eftersom att temperaturen i planet oftast anpassas helt åt hästarna så brukar det sällan behövas. (Olika från gång till gång men du som flyger med ska alltid ha med jodphurs med stålhätta samt reflexväst för att få vistas vid på- samt avlastning av planet.)
  
Väl framme väntar en kort karantän för hästarna som kommit in i landet. Efter det fick vi komma till ett stall i Gladstone där hästarna tränades och fick förbereda sig inför tävlingarna. 
  


Tinne och Magi tränar i Gladstone.
  
Magi är en väldigt egen och personlig häst, men också väldigt snäll och enkel att hantera. Flyget tar han med ro. Sedan vändorna till vårt vinterhem, Wellington i Florida, så är han knappast längre imponerad av allt som har med containrar och flyg att göra. Vilket är väldigt skönt.
I containrarna åker de oftast två och två. Magi är också väldigt beroende utav sällskap hela tiden. Sen spelar det inte så stor roll oftast vem det är utan bara att det är någon. Så när Magi fick en snäll valacks sällskap på planet var det inga som helst problem. 
  


Magi nöjd på planet.
  
Jag bodde på ett hotell 15 minuter från stallet Magi stod i, men kunde med min hyrbil lätt ta mig dit. Efter dagarna i Gladstone var det till helgen äntligen dags att ta oss in till Central Park för tävlingen. Eftersom att Central Park, eller nej, New York i största allmänhet är extremt fullt med både trafik och människor överallt är det i princip omöjligt att ta sig in mitt på dagen med stora lastbilar fulla med tävlingshästar. Därför lastade vi mitt i natten och körde sedan in i Central Park.
  
Trots att det var mitt i natten vi rullade in med hästarna var det knappast dött i staden. De stora bildskärmarna spelade för fullt när vi rullade förbi och vi stod alla och klappade på våra hästar som stod med stora ögon och kollade ut genom de små fönstren som fanns i lastbilen. Alla hästar var konstigt lugna. Det var som att de var lika fascinerade som vi var. Väl framme vid tältstallarna som var uppbygga en 10 minuter från själva arenan så lastade vi ur och stallade in.
  


På plats i Central Park.
  
Som tur var fanns det som en liten egen stall-del med tältstallarna och alla hästar, för om någon hade berättat för Magi att han var mitt i stora Central Park hade han nog krävt att jag skulle sovit med honom i boxen om nätterna.

Magi var superfin på träningarna. Jag minns att Tinnes tränare Lussan inte var med vid denna tävling och det måste vara bland de första tävlingar jag gjorde tillsammans med Tinne. En riktig rivstart kan man säga att jag fick med Tinne – med hela resan och att vara ett öga på framridningen och agera bollplank. Jag sov nog väldigt gott när jag kom hem.

Vägen till tävlingsbanan var inte direkt kort och inte heller enkel. Cyklister, mopedister och allt annat som kan försiggå i Central Park en vanlig dag. Halvvägs till banan gick vägen under en bro. Vid ett tillfälle, jag tror det var på väg till küren, så var det ett ekipage med häst och vagn som kom travandes, på asfalt, på bron, just ovanför oss, som vi kunde se – för det var ingen hög bro. Och de passerade bron just när vi gick under den. Samtidigt var det en rockkonsert minns jag i andra delen av Central Park som vi också kunde höra basen ifrån. Miljöträning? 

Magi var verkligen en stjärna under hela tävlingen både prestationsmässigt men även hur han tog omgivningarna och hanterade hela New York-miljön. 

Banan var helt fantastisk, omgiven av läktare och med alla skyskrapor i bakgrunden. Som att någon har åkt med en jättehelikopter över New York och bara droppat en dressyrbana mitt i. 
  


Magi nöjd på promenad med täcke från andraplaceringen.
  
I Grand Prixen på fredagen fick de 73,140 procent och placerade sig på en andra plats. I küren 76,650 procent och återigen på en andraplats. Fantastiska lilla häst. 


Tinne på prispallen på den mäktiga arenan bredvid Judy Reynolds och Mikala Gundersen. Kolla bakgrunden!
  
När tävlingen var avklarad så var det samma resa hem igen – fast bakvänd ordning såklart. Tillbaka till Gladstone – till flygplatsen – flyg till Schipol – bil hem med två stopp på vägen. Noggranna koller utförs utav veterinärer på hästarna för att de ska få resa vidare och vi hästskötare som knappt lämnar hästarna ur sikte under dessa resor har koll så att hästarna är redo för resan som väntar. 
  
Väl hemma på stuteriet väntar hemmaboxen med lite extra halm och den efterlängtade gräshagen. 
  
Josefine 


Läst 22609 ggr Kommentarer Kommentera
JUL
31
2019

Hej bloggen! Här kommer ett inlägg som jag inte hunnit trycka iväg ännu, men bättre sent än aldrig - right?

Veckan efter midsommar arrangerade Överby Nationella tävlingar med klasser upp till Grand Prix vilket blev Tinne & Van Vivladis första start tillsammans och Etoines Grand Prix debut! Väldigt skönt att slippa resa i flera dagar för att komma fram till tävlingsplasten utan istället, 20 minuter efter vi lastat vara framme! 

Båda två gick Int 2:an Lördagen och Etoine startade Grand Prixen på Söndagen. 

Tinne & "Valdi" påväg från banan.

Tinne & "Mio" påväg till banan. 

Mio fick ta brorsans segerrosett in på ärevarvet på lördagen... 

Men Mio ville inte vara sämre än sin halvbror och knep åt sig första platsen i sin Grand Prix debut! Fantastiska priser med hotellövernattningar, kryssning och den här fantastiska tavlan! 

På tävlingsplatsen satt även några tjejer och tillverkade olika armband så jag passade på att köpa ett helt gäng, en för varje häst. Så fina! Alla pengar för armbanden gick sedan till välgörenhet. Bra initiativ! 

Josefine 


Läst 26569 ggr Kommentarer Kommentera
JUN
12
2019

Förra veckan anordnade vi ,stalltjejerna, en AW för hela team Lövsta (trägård, Stjärnborg, verkstad, etc.). Tanken är att varje arbetslag ska anordna en varsin, men vi var alltså först ut! Såklart ville vi lägga ribban högst och bestämde oss därför för att arrangera AWn med temat "Fångarna i Stallet". Inspirerat av fångarna på fortet. Vi hade t o m vår egen Fader Fouras - i form av Jenny!) med gåtor! Vi började med att dela in alla deltagare i fyra olika lag som sedan slöts upp i ridhuset där vi började med lekar. Bl.a. skottkärre-race tävlades det i där föraren var blind och personen i kärran (såklart iförd hjälm) skulle guida föraren genom banan. Det var blandad utdelning på övningen. 

Efter lekarna samlades alla nere vid stallet för middag. Det är inte speciellt svårt för oss att bestämma vilka som ska göra vad när vi delar upp oss inför en sån här uppgift. Jag ska exempelvis inte ansvara för någon form av förtäring. Däremot fixar jag gärna med det andra! Jag & Lovis var därför ansvariga för lekarna medan Tinne, Carro & Linnea fixade käket. Ca. 30 personer skulle äta middag ink efterrätt. I ett stall. Man får inte vara dum! En tacos-variant i mjuka båt-skal vart lösningen för en (nästan)diskfri middag! Efterrätten då? Jo det var rabarberpaj som man putsade ner i glasstrutar! Enkelt! 

Efter AWn packade vi det sista i lastbilen för dagen efter så åkte jag, Tinne & Alicia till Borås för att tävla. Tinne på Sigge & Mio och Alicia på Fille. Det var Mios tävlingsdebut vilket var extra spännande! Vid Onsdag lunch rullade vi. Som färdkost: leftovers från gårdagens AW. Supergott även dagen efter & inte helt dum lastbilsmat då besticken inte är ett måste. Väl framme installerades hästarna i sina boxar & bilen pluggades in vid sin elplats. Hästarna fick känna lite på banan när de fått landa lite i boxen och dagen efter var första start. Fille var först ut och var jätteduktig. Mio klarade debuten med bravur och gick upp i ledning. Sigge ville inte vara sämre han och knep åt sig första platsen. På kvällen började det blåsa upp så det blev frågesportsspel i lastbilen. Tinne vann. Igen. Dagen efter var det sista starten för Sigge & Mio med samma placeringar som dagen innan! Riktigt bra dag på jobbet! Senare rullade vi hem med våra kämpar mot Lövsta.

Men, hur kommer det sig att så fort man varit på tävling med en häst så skruvar den sig lite, lite längre in i hjärtat? Vi är ju med dom hemma hela tiden, ryktar, rider ut, åker till veterinären, tar h om. Är det verkligen en så stor skillnad att vara ute med dom på tävling? Är det kanske för att vi på en tävlingsplats någonstans blir mer utsatta? Hemma är allt anpassat för att träning, vardag, utevistelse, etc, ska passa hästen så bra som möjligt. På tävling är det lite mer som det är. En boxgranne som tar för mycket plats, till en orolig häst i stallet, till en framridning som inte är optimal för just din häst eller bara helt enkelt - en uppstallning i tältstallar när det blåser storm och spöregnar så att ALLT är dyngsurt. Det är klart det är tufft för arrangör/ryttare/hästskötare/funktionär eller vem du nu än är. Men hästarna. Hur ska dom veta eller förstå? Iväg på okänd plats, med kanske inte optimala förutsättningar och ändock ger de allt. Inte någonting man vanligtvis tänker på kanske men det slog mig när vi tävlade för först gången med Mio, vad skulle vi göra utan våra älskade hästar? 

Josefine


Läst 23164 ggr Kommentarer Kommentera

Jag tänkte fortsätta att ta upp ämnen ni önskat att jag ska skriva om. Så skönt att slippa hitta på något själv! Därför tänkte jag gå igenom lite hur vår vardag här på Stuteriet ser ut, vilka rutiner vi har, etc. Hoppas att det blir rolig läsning och kommentera gärna inlägget om du har några frågor!

Vi börjar varje dag med att 07.00 utfodra alla hästar hö. Inte så komplicerat. Alla får lite olika mängd beroende på vad de behöver. Ex. En hingst som tappas får en lite större mängd för att tillgodose just hans behov.

Efter höfodringen utfodras krafft i form av havre, müsli eller pellets. Vi mockar sedan stallet och lindar av ev nattskydd eller nattlindor. Vi mockar med bädd i boxarna och tar bara bort de översta lagret kiss. De flesta står på spån och vissa med lite halm. När vi mockat en box sopar vi in ev spån som kommit ut i stallgången under mockning. Innan vi tar ut en häst från boxen kratsar vi alltid hovarna, var box har sin hovkrats som sitter med magnet mot boxdörren. Boxdörrarna står alltid vidöppna när boxen är tom och om det ligger en hög kvar i boxen efter hästen är uttagen mockar vi alltid bort den och sopar in. Sopa, sopa, sopa. 


Sedan har var häst ett eget schema för dagen. Vissa ska gå ut en sväng i hagen direkt efter frukost, vissa ska tränas eller ridas ut. Vi rider under förmiddagarna (8.30-12.00) om någon inte hinns med under förmiddagen kan den arbetas under eller efter lunchen. Vi har tre olika hagsläpp under dagen. Det första klockan 8.00, det andra 10.00 och de sista 12.00. Vi har både grushagar som är våra allväders-hagar och gräshagar. Gräshagarna används enbart vid fint & torrt väder.  Det har ju varit lite svajigt väder på sistone med både kalla grader och regn men nu äntligen kan man börja ha ut fler i gräs, ett riktigt sommartecken om du frågar mig! Alla våra hästar får möjlighet till att gå i gräshage, vilket dom flesta uppskattar! 

På tavlan i sadelkammaren hittar man all information om dagen som man behöver. Alla ryttare har en varsin kolumn med vilka hästar de ska rida för dagen samt ett hagschema för vilka hästar som ska ut i vilka hagar vid vilket hagsläpp. Jag brukar se till att ha gjort hagschemat eftermiddagen innan för att inte bli stående hela morgonen med att göra det. Det kan ta sin lilla tid, för man vill inte göra fel, då blir det dålig stämning hela dagen. ;) 

Alla hästar blir ordentligt framskrittade. Beroende på dagens tempo kan nån gå i skrittmaskinen medan vi äter frukost och går igenom dagen. Andra skrittar vi ut innan vi rider. Jag skrittar fram alla Tinnes hästar, gärna i skogen, innan hon rider. Ibland om hon inte ska tävla just då kan jag rida fram lite. Annars hjälps vi alla åt att få förmiddagarna att flyta så smidigt som möjligt, vissa rider fram, visa skrittar ut etc, etc. 

Två gånger i veckan kommer vår hästmassör ut och går igenom en del av våra hästar. På Torsdagar rids alla hästar ut i skogen eller på vår galoppbana. 

När förmiddagen är klar fodrar vi lunch i samma anda som morgonfodringen. Först hö och sedan krafftfodret, men denna fordring med en mash- och betforblandning som vi sätter i blöt efter morgonfodringen. Även vitaminer, mineraler och övriga tillskott utfodras till lunchen. Efter fordringen ska sista gänget släppas ut i sina hagar och vi äter själva lunch. 

Under eftermiddagen så mockar vi boxarna, igen, och varje häst får omvårdnad utifrån behov. Dom ryktas och pysslas om. De flesta föredrar att stå i våra magnettäcken. Vi har två olika sorter, ett som är ett rent magnettäcke och ett som är ett kombinerat massage- och magnettäcke. Det är såklart inte något alla hästar tycker om, men man märker ganska snabbt. Även de mest rastlösa kan stå i 30min (ett program) och bara njuta. Vi har även en kall-laser som vi använder. Ofta får man bra råd av vår hästmassör om områden på hästen att vara uppmärksam på. Vissa går en sväng i skrittmaskinen, dom som inte klarar av det får gå en promenad för hand i skogen. Jag tänkte senare göra en knopp- och groom tutorial och lägga upp för mer detaljerad inblick i skötseln, om ni vill? ;)

Vi eftermiddagsfodrar 16.00 och efter det får de kvällshö 21.00. 

Idag är vi ett härligt gäng på 8 personer som jobbar i stallet, var person har sina uppgifter så att dagarna flyter så smidigt som möjligt och så att hästarna får bästa möjliga omvårdnad. Ibland har vi praktikanter hos oss i perioder, om du är intresserad av att söka praktik hos oss så kontakta min kollega Alicia på mail: alicia@lovstastuteri.com

Josefine 


Läst 28080 ggr Kommentarer Kommentera
Sida: 1 2 nästa » sista » 

Här hittar du alla våra husbloggare




Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist

Kundtjänst: info@hippson.se

Adress: Gamla Brogatan 11, 111 20 Stockholm

Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.