Portugal-bloggen
NOV
19

Feira de Golegã del 2

Det blev rätt stor uppståndelse efter mitt förra inlägg. Glad att så många reagerar över serretas, vill bara klargöra att det hör till den traditionella spanska utrustningen, men visst  finns det någon portugis som rider med det också. Men det är inget som används i vanliga fall här. Kanske kan man samla ihop underskrifter och skicka in till Golegas organisation? Skulle kännas bra att göra något. Har ni andra förslag?

Tänkte att jag skulle berätta om hur det gick för mig och hästarna tävlingsmässigt. Fredag, lördag och söndag var det we tävling för mig och Altivo. Vi var 4 stycken i min klass varav övriga 3 portugisiska ryttare alla har ridit mästerskap. På fredagen var vädret ostabilt, men jag var taggad och kunde följa allting enligt plan. När jag gick ut och skulle börja rida fram (vi stod en bit ifrån tävlingsbanan) började det regna mer och jag insåg att de hade flyttat tävlingen in i det ridhus som finns i centrum. Det innebar att de var cirka 45 minuter sena... Typiskt! Däremot fanns det inget ridhus att rida fram i så det var bara att rida på i regnet. När det kom en värstingskur tog jag och 2 juniorryttare skydd under det enda parasoll som stod uppe på banan. 3 hingstar i rumpan på varann under ett parasoll. Det hade jag velat ha kort på! Jag valde att inte gå in i stallet igen då vi redan var blöta och 45 minuter var lite för lite för att gå in och vila. Men vi tog det lugnt och kunde rida emellan skurarna så hästen kändes fin när det var dags att gå in på banan. Jag var nöjd med programet även om det fanns ett par saker vi hade kunnat göra bättre. Min poäng var jag mindre nöjd med, 63 % och en bit ifrån de övriga 3. Många 6:or och 6,5:or som jag tycker hade kunnat bli 7:or i vissa fall. Men så är det med bedömningssporter. Bara att rida bättre nästa gång. På lördagen sken solen och det kändes häftigt att gå banan med världens bästa we-ryttare i Golega med massor av publik. Har haft en liten dröm om att tävla i centrum sedan jag var på feiran första gången för 7 år sedan.

Altivo kändes super mitt i kaoset i mangan när vi värmde upp. När vi kom in på banan taggade han till lite för mycket. Hade velat ha honom mer avspänd och kontrollerad. Stundvis fick jag en fin känsla och vi hade inga större missar. Vi red ihop 65 %. Jag var glad att vi kunde få ihop en hyfsat bra procent trots att det var långt ifrån vårt bästa. Alla övriga 3 var över 70 % så det blev sista plats igen. I speeden på söndagen var det jag som var övertaggad och gjorde ett par missar. Altivo var heeeelt otrolig och gick som en klocka. Den hästen älskar verkligen att speeda! Vi kom 3:a av 4a, men vi hamnade på sista plats totalt. Jag var trots det väldigt glad över tävlingen. Det är en speciel tävlingsplats och jag tror om vi kan göra bra ifrån oss där kan vi tävla överallt! Jag måste också komma ihåg vilka jag tävlar emot, men nästa år har jag sagt att jag ska vinna!

Foto taget av Equine By Vidal Photography

Laddad ryttare för speeden!

Måndag var vilodag och jag kunde fokusera mer på Invictus som skulle tävla tisdag och onsdag. Han älskade Golega, han hade nog helst velat utforska feiran på egen hand och ha party. Den hästen har så rolig attityd. Han tycker verkligen han är helt fantastisk och det är sällan jag träffat hästar med så mycket självförtroende. På tisdagen tävlade vi preliminario, vilket motsvarar svensk LC fast med mycket lättridning. Han busade till det ett par gånger då han gärna ville springa till kompisarna på framridningen och förstod inte alls varför vi var tvungna att vara så himla ordentliga. Det blev 58 % men jag oroar mig inte över poäng i detta stadie. Onsdagen tog vi revansch och denna gång skötte han sig nästan hela tiden. Det blev 62 %, men en bit bort från placering då det var tuff konkurrens. Jag är väldigt stolt över honom och man blir verkligen glad av att rida honom. Livet är en fest måste vara hans motto.

Första ritten i Golega

Tävlingsbilder tagna av Hanna Larsson

Foton tagna av Eurico Moreira.

Resten av dagarna red jag hästarna och de skötte sig utmärkt. De jag bodde med i huset var helt fantastiska och vi hade många roliga stunder. Längtar redan till nästa år!

Gänget utanför en bar och dricker abufado.

Fantastisk bild på Catarina och Fandi. Catarina är nog den snällaste människa jag vet <3

Däremot fick feiran ett tråkigt avslut. Altivo fick kolik fredag eftermiddag! Det fanns en veterinär på feiran, men jag måste säga att jag inte var så nöjd med honom och det hela slutade med att vi fick köra hästen till universitetet i Lissabon. Vi var oroliga att han skulle behöva buköppnas, men tack och lov släppte det vid 5-tiden på lördagmorgon. Han fick sova kvar där medans vi körde tillbaka till Golega. Min chef Renato var med mig så det var skönt att ha honom där för jag var i chock. Vi sov några timmar och på eftermiddagen hämtade jag honom. Det var ovant att se honom i det stadiet då han normalt är en kaxig och livlig kille. Nu var han trött och slö i ögat. Men han mådde bra och det var det viktigaste. Jag red Invictus söndag morgon och sedan körde jag hem med mina pojkar.

Jag tyckte det var otroligt jobbigt att vara i en så utsatt situation och att inte kunna hjälpa sin bästa vän. Hade jag haft vår veterinär på plats hade jag inte blivit så orolig, men att ha en helt främmande människa som man inte känner att man litar på och ska sätta hästens hälsa i dennes händer är inget roligt. På universitet var de väldigt proffsiga och trevliga så direkt vi kom fram kände jag mig lugn igen. Fy för kolik säger jag bara! Det jag var så glad över i denna hemska situation var att se hur många fantastiska människor jag har runt omkring mig. Alla var så stöttande och gulliga, man inser hur stark kärlek är när man får så stora doser <3

Nu är Altivo helt återställd så nu är vi laddade för nya äventyr i Paris nästa helg. Mer om det till veckan ;)


Ha en fortsatt bra söndag!

Instagram: astridhedman

Mitt och Altivos speedtest. Filmat av Hanna Larsson.


Läst 953 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
15

Feira de Golegã

För er som gillar lusitanos och ännu inte varit i Golega borde verkligen boka en resa till nästa år. Det är något alldeles speciellt med denna feira (festival) som är så långt från Sverige man kan komma när det gäller det mesta. Säkerhetstänk existerar inte, men på något vänster så fungerar det ändå. Det är hästar, vagnar, människor, salustånd, barnvagnar och lite mer hästar mixat i en liten stad (som resten av året är död). Det finns något att se för alla, alltså alla som gillar hästar! Givetvis finns det vissa saker som kan vara tråkigt att se. Tex ryttare som sitter på sina hästar i timmar och rider från bar till bar. Eller en ponny med vagn som får dra 5 vuxna män. Spanjorer som rider med serreta. Det är en metalldel som fästs på insidan av nosgrimman med taggar. Kan också fästas med tyglar och den ska vara till för att ha mer kontroll på hästarna. Jag avskyr det och tycker det borde förbjudas!!! En spanjor kom in där vi hade Invictus och bad mig hålla hans häst medans han sprang på toaletten. Givetvis hade han serreta på sin fina häst och nosgrimman var rejält åtdragen. Jag spände snabbt upp 3 hål och det märktes att hästen hade ont av det för den ryckte till så fort jag började med nosgrimman. Ryttaren märkte ingenting när han tog tillbaka sin häst och jag ångrar bara att jag inte tog av den helt. Ryttaren var nämligen ganska rund under fötterna och hade förmodligen inte märkt något förrens dagen efter.

Nåja, det var inget bra sätt att marknadsföra Golega på! Men jag tror det är bra att vara förberedd på dessa saker. Jag vet vissa som åkt dit och inte kunnat njuta, utan bara fokuserat på den lilla del som inte är bra. Det blir dock en hel del förbättringar. För några år sedan var det inte ovanligt att ryttare red runt på alldeles för magra hästar, hästar som blödde från sporrar och annat otrevligt. Nu när det är så många turister som kommer har organisationen skärpt sig och tillåter inte vad som helst. Jättebra för hästarna då deras ryttare förhoppningsvis tänker till en extra gång hur man behandlar sin häst. Iår tyckte jag det var väldigt många fina hästar så det var roligt att se. Inte alla som var jättebra ridna, men jag såg en hel del trevlig ridning. Det är alltid så inspirerande att se de bästa ryttarna i Portugal sitta och jobba hästarna som om de vore hemma. Bara att suga åt sig och försöka se så mycket som möjligt. Det är även ett bra tillfälle att knyta kontakter. Jag träffade väldigt många svenskar, både gamla och nya bekantskaper. Givetvis mina älskade vänner Ginnie, Hanna och Rebecka. Jag är väldigt glad att jag lärt känna dessa underbara människor som jag förmodligen inte träffat hemma i Sverige <3 Det var även en hel del we-människor där. Uppfödaren och sponsorn till mitt föl kom ut en dag så det var roligt att prata lite framtid med henne. Jag träffade många fler, men ingen nämn, ingen glömd :)

I huset jag bodde under ferian var vi ca 20 stycken som mest, bara portugiser och jag. Alla kände varann sen långt tillbaka och är som en stor familj. Jag måste erkänna att jag var lite nervös att komma in där och hoppades att de skulle gilla mig. Lite som att gå till skolan första dagen. Men det var verkligen ingenting att vara nervös över, alla var helt underbara! Jag har aldrig varit så länge i Golega som detta år. Eftersom we-tävlingen var lagd första helgen så blev det nästan 10 dagar. Jag trodde jag skulle vara less när jag åkte hem, men nästa år blir det nog lika många dagar om jag får bo med samma gäng. Så roligt vi hade, även om det blev väldigt dramatiskt sista helgen. Det hade jag gärna kunnat slippa, men får nog skriva om det i ett annat inlägg. Deta har redan blivit för långt! I del 2 får ni veta hur det gick för mig, Altivo och Invictus.

Kram,

Astrid

Instagram: astridhedman

En del av "La Familia"

Jag och bästa Ginnie <3 Måste få skryta om Ginnie som debuterade i St Georg på godkända procent i Golega. Rätt imponerande på en fd tjurfäktningshäst som gick lättaste klassen för drygt ett år sedan. Hon har gjort ett otroligt jobb med denna lilla häst!

Kungen <3 Uppvärmning inför tekniken.


Läst 10864 ggr Kommentarer Kommentera

OKT
30

Hem och ladda om!

Det var några intensiva dagar i Sverige, men nu är jag tillbaka i Portugal. Det var väldigt roligt att se Falcao och Cauteloso som gick väldigt fint och ryttarna hade gjort framsteg sen vi sågs sist. Fick rida lite på Falcao och han har verkligen utvecklats både i knopp och kropp. Riktigt fin häst! Fredag kväll sov jag över hos min kusin och fick träffa mitt gulliga kusinbarn Alice. Har planer på att försöka göra en hästtjej av henne ;) Lördag bar det av till Örebro där jag höll träningar i dagarna två. Det var blandad nivå på ekipagen, men en sak hade alla gemensamt och det var en bra attityd. Så roligt när alla verkligen försöker och tar åt sig av instruktionerna. Det var Linnea Lycke som anordnade träningen och de flesta som var med och red var elever till henne. Kul att se att alla satt bra och var schyssta mot sina hästar. Keep up the good job!

Lördag jobbade vi mest med lydnad och fokusera mycket på sits och övergångar. Söndag värmde vi upp på parallellslalomen med övergångar emellan och sedan var det bana. Jag tycker det är viktigt att rida bana då och då. Viktigt att inte tappa fokus och komma ihåg att planera övergångarna.

Det är lite skillnad i väder mellan Portugal och Sverige. Söndag var det runt 30 grader där jag bor och i Örebro runt 4. Tack och lov hade Linnea bunkrat upp med mycket kläder som jag fick låna. Söndag var det kallast, då stod jag i två tröjor, en väst, två jackor, mössa, halsduk, handskar med värmepåsar i, ridbyxor, täckbyxor och skor med värmesulor. Men frös gjorde jag inte!

Söndag kväll åkte jag tåg tillbaka till Stockholm och en annan kusin plus faster. Vi fick inte så mycket tid tillsammans, men bättre det än ingenting.

Denna vecka dra vi till Golega på torsdag. Ska bli så spännande och ser fram emot att tävla we på Altivo. Håll tummarna!

Kram,

Astrid

Instagram: astridhedman

4 duktiga grabbar! Mikael och Cauteloso / Dan och Falcao :)

Glatt gäng efter lyckade lektioner!


Läst 20563 ggr Kommentarer Kommentera

OKT
27

Working equitation i Örebro

Denna helg byter jag nästan 30 grader och sol mot svensk höst i Örebro. Det blir en träningshelg med helt nya elever så det ska bli väldigt spännande och roligt. Jag är verkligen laddad! Det är Linnea Lycke som har ordnat detta. Ska även förbi en sväng imorgon em på Rotbrunna häst och kursgård där "mina" gamla hästar, Falcao och Cauteloso, bor. Jag ska ha lektion med Dan och Mikael som är ägare vilket jag tycker ska bli jättekul. Ska även passa på att hälsa på några av mina kusiner som bor i området så det blir en intensiv helg.

Igår fick jag veta att jag har kommit med och är anmäld till min första internationella tävling. Jag och Altivo ska åka till Paris sista helgen i november och tävla i working equitation. Ska bli såååå roligt! Altivo känns i fin form så nu har vi först tävling i Golega innan Paris. Tror det blir perfekt uppladdning och ingen tävling kan vara mer stökig än Golega. Är det någon av mina läsare som kommer att vara där får ni gärna skriva en kommentar eller skriva till mig på instagram kanske vi kan ses :)

En annan rolig nyhet är att Dakar har fått en ny ägare. Sara Ståhlnacke är den lyckliga ägaren, tror att de kommer passa perfekt för varann. Dakar blir kvar här några veckor medans Sara flyttar in på sin nya gård. Jag har inget emot det alls för han är så trevlig att rida och hålla på med.

Jag och Altivo kommer ladda!

Dakar såld <3

Ha en bra helg allihopa,

Kram

Instagram: astridhedman


Läst 25347 ggr Kommentarer Kommentera

OKT
22

Piaff och vägen dit

Vill börja detta inlägg med att säga att jag absolut inte är expert på att lära hästar piaff eller att detta är det enda sättet. Alla hästar är olika och kan behöva olika metoder. Men tänkte att jag skulle skriva lite om piaffen och hur jag brukar träna.
  
Först och främst så ska piaffen komma av att hästen är tillräckligt stark och väl förberedd för att utföra rörelsen. Inte för att den har lärt sig att rycka upp fötterna från marken. Det är visserligen också ett sätt, men det blir mer cirkus än dressyr.
Första steget mot en korrekt piaff är så enkelt som en övergång från trav till skritt eller skritt till trav. En korrekt utförd övergång från trav till skritt ska ske via ryttarens sits med en bibehållen lätt kontakt. Kan man göra den övergången utan att behöva använda sig av en förhållande tygel har man kommit en bit.
Givetvis får man korrigera med tygeln och ta en förhållning om hästen inte svarar för sitsen. Hästen ska hålla sin balans och mjukt bjuda ner till skritten. Vissa hästar har en tendens att "skena iväg" i skritten och andra "dör". Man kan ha samma "flödestänk" från skritt in i trav. Hästen ska bjuda, inte häva sig iväg in i traven, men samtidigt komma igång aktivt bakifrån.
När man har en bra balans och bjudning i övergångarna kan man börja jobba med stegförändringar i traven. Att man enkelt kan korta upp och länga steget. Det behöver inte vara så stor skillnad i början, det kommer när hästen blir starkare och får lättare för att visa mer skillnad.
  
Till slut, efter år av träning, ska man förhoppningsvis kunna samla traven ner till piaff på stället. Man kan givetvis också träna detta från skritt. Att sätta igång hästen in i en väldigt samlad trav som så småningom ska bli på stället.
Det är när man börjar närma sig att kunna trampa hästen på stället som det kan vara bra att ha någon på marken. Någon som hjälper till att få hästen att förstå att den ska fortsätta trampa och inte gå ner till skritt. Då är det bra om man har jobbat den en del vid hand så att den inte spänner sig. Jag brukar börja med mina unghästar att de får vänja sig vid att man petar på benen och på baken.
Det brukar vara många ryttare som vill hjälpa till lite extra när man börjar komma ner mot piaff. De sitter och trycker med sätet och använder mycket skänkel för att hålla igång. Målet är att ha hästen så mycket framåt att ryttaren bara kan trampa ner och bak skänkeln, sätta sig lite mer på frammen av triangeln (sittbenen och pubisbenet) och eventuellt ge en impuls ibland med skänkeln eller spöet för att hästen ska piaffera.
  
I denna rörelse brukar lusitanon ha fördel då de normalt är byggda på ett sätt som gör att de har lätt att "sätta sig" (vinkla sitt bäcken och bakben). Dessutom är de oftast väldigt kvicka och känsliga. Halvbloden kan lätt bli lite långsamma, men givetvis finns det undantag på båda sidorna.
Men det jag ville fokusera på i detta inlägg är alltså att piaffen ska komma från en väl förberedd och stark häst. Är grundjobbet väl utfört blir det ofta en riktigt bra piaff. Sedan kan det alltså vara så som jag skrev att vissa hästar har svårare än andra och kan därför bli mer spända, långsamma, svårare att sätta sig osv.
Jag kommer inte ihåg vart jag läste denna jämförelse, men jag tyckte den var så bra att jag skriver det igen även om jag redan haft med det i ett annat inlägg. Det var en artikel om dressyr för två år sedan tror jag där man jämförde balettdansöser med dressyrhästar. Att om en ballerina inte skulle vara tillräckligt stark, smidig och balanserad för att utföra en svår rörelse skulle det inte tjäna något till då rörelsen inte skulle bli vacker att se på, vilket syftet med balett är. Att det ska se lätt, vackert och harmoniskt ut.
Det går att applicera direkt på dressyr. Är hästen inte tillräckligt tränad för att utföra något kommer det aldrig att bli vackert. Det är inte heller alla som har fysiska förutsättningar för att bli balettdansöser (dressyrhästar). Men man kan dansa ändå och göra så gott man kan med det man har (och ha väldigt roligt på vägen), även om man aldrig kommer att vara med i Svansjön (GP). 
  
Nuno Olivieira skrev också i sin bok att om hästen är spänd i piaffen kommer utförandet aldrig att bli vackert.
  
Ha en fortsatt bra söndag.
/Hästnörden
  
Instagram: astridhedman
 


Läst 31935 ggr Kommentarer Kommentera

OKT
21

Hästägare!

Jag har gått på moln hela gårdagen då jag blev hästägare igen efter många år utan egen häst. Det är en fölis som heter Renoir TH. Han är uppfödd i Sverige av Christian Hansson och Ulrika Hübinette. Pappa är St Schufro och mamma är Rascalita från Romancero H - Donnerhall - Pik Bube. Att detta överhuvudtaget är möjligt beror på Ulrika som har valt att sponsra mig med hennes halva av fölet. Jag har inte ens ord för hur tacksam jag är över att hon har valt att satsa på mig och ge mig chansen att få utbilda och tävla en riktigt bra häst. Jag är nämligen övertygad om att Renoir TH kommer att bli något alldeles extra <3

Det känns lite som ett nytt kapitel i min hästkarriär. Spännande även om det är ett tag kvar innan det är dags för R att börja arbeta. Han ska få gå kvar hos Christian tills han är 2,5 år. Då ska han komma hit. Tur att tiden går fort ;)

Här kommer lite bilder på honom och som ni kan se så gör han redan piaff!

Tänkte skriva ett längre inlägg om just piaff på söndag.

Instagram astridhedman
 

Trevlig helg alla <3

/Astrid


Läst 22136 ggr Kommentarer Kommentera

OKT
14

Maria och mammabesök

En vecka går fort när man har roligt. Förra måndagen fick jag hämta upp världens bästa Maria Eriksson på flyget i Porto. Träningsläger! Världens bästa mamma kom tisdag em så det var härligt att ha två av mina favoritpersoner på plats.

Två av mina förebilder, superwomen med känslor <3

Maria var faktiskt väldigt nöjd med mig och hästarna. Phew! Någonting rätt har man gjort i sommar. Jag fick inte alltför många korrigeringar på min sits vilket kändes toppen. Behövde bara påminnas om högeraxeln 2 gånger. De hästar vi fokuserade mest på var Altivo, Enjeitado, Fandi och Giesta. Red även Horus ett par dagar och Maria tror han kan bli riktigt bra i framtiden.

Maria red ganska mycket på hästarna. Jag tänkte stolpa upp vad jag fick jobba med på varje häst. Det är en bra reminder för mig också att tänka igenom vad vi höll på med.

Altivo - Första dagarna fick vi jobba rätt mycket samling. Att han ska gå lite mer av sig själv och att jag kan samla honom utan att behöva förhålla i tyglarna. Hade riktigt härlig känsla i galoppen andra dagen då vi kunde typ galoppera på stället enbart med mitt säte och samlande skänkel. Kul!

I traven har han tendens att kasta fram sitt högra framben och vill inte riktigt böja höger bak. Jag fick tänka att han skulle ha lite mer vikt på höger bogen då jag har förböjt honom till vänster. Jag ska fortfarande ha honom ställd till vänster men tänka att halsen inte ska komma för mycket över vä bog. Fick även jobba med att aktivera höger bak för att få mer böjning i det. Han har varit högre på höger sida i ryggen och känts lite tom under vänster sittben. När han började böja mer i höger bakben kändes det som att han släppte ner den sidan. Jag fick också vara mer om honom med min vänstervad och tänka att jag skulle pumpa upp den sidan. Sista dagen var han ganska trött så då jobbade vi med stretchingen. Han är för stilla i ryggen, speciellt i traven. Jag fick låta honom gå lång och låg och känna att han svingade i ryggen, därifrån kan jag plocka upp honom utan att tappa svinget. Fick även variera att gå från öppna till sluta till förvänd öppna osv för att få igång ryggen. Även där att han ska forma sig efter mina sittben och position. Fick fin känsla så nu ska vi travarbeta lite mer. Blir lätt att jag slarvar med traven eftersom det mest är galopp i we.


Enjeitado - Mjuk som en yllesocka och het som en ugn! Makes sense eller? Det är en ganska bra sammanfattning av vad vi fick jobba med. Även om jag kanske inte tycker yllesockor är så mjuka men om Maria säger att det är så... då är det så ;)

Vi fick göra många "tråkiga" tempoväxlingar på volt i både trav och galopp. Att han ska bli lättare i tyglarna och svara upp lättare när jag vill samla honom utan att förhålla i tyglarna (mjuk som en yllesocka). Att jag är noga med att alltid börja med att gå fram med handen när jag vill länga på steget och känner att han suger på bettet (het som en ugn). Dessa övergångar ska vi nöta så att det blir väldigt lätt och enkelt. Därifrån kan vi utveckla och göra mer skillnad i steglängden. I bytena fick jag hålla kvar min högerskänkel så att han inte kastar ut med baken till höger. Vi jobbade också att han inte ska backa av för mycket i galoppen utan behålla suget även när jag rider bytena. Det var lite samma tänk i piaffen som vi jobbade med sista dagen. Han vill gärna bromsa upp så att jag tappar suget och då kompenserar jag med att dra upp mina skänklar och lätta i rumpan. Nu fick jag verkligen sitta i honom med långa ben medans Maria hjälpte mig från marken. Han ryggade några gånger och då fick jag bara sitta kvar och fortsätta rygga tills han inte ville rygga med, då ryggade vi några steg till och sedan in i piaffen igen. Ur piaffen fick vi träna på att trava ur den, men det behöver vi slipa på. När jag har gjort det i veckan har han hävt sig på så vi ska försöka hitta ett mellanläge. En annan hemläxa vi fick var att korta upp tyglarna i skritt. När jag ska ta tyglarna i den fria skritten så får jag alltid motstånd och han gnisslar tänder. Detta har han gjort sedan jag började rida honom och jag har kanske inte lagt så mycket tid på det. Nu ska jag träna stenhårt och konsekvent med att plocka upp tyglarna mjukt, börja med innertygel och kanske svänga honom samtidigt och lite undan innerskänkel. Så fort han mjuknar och går på tygeln ska jag släppa ifrån mig tyglarna och berömma. Nöta nöta nöta.

Fandi - Unghästridning. I sommar har vi ridit honom mer "in the box". Nu ska han lära sig att hålla sin egen balans och "hitta" kontakten utan att vi tar den. En miljard övergångar med lösa tyglar. Bara hålla honom mjuk, i samma takt och sitta balanserat på honom. Simple as that! Jag gillar verkligen denna häst och jag vet när han har kommit ur sina gamla vanor och grunderna sitter bättre så kommer resten vara plättlätt. Han har massor med kvalité så det blir kul när vi kan börja tävla.

Giesta - Har haft lite problem i galoppen då hon ibland slagit om till korsgalopp och varit rätt spänd i ryggen och lite tittig. Maria red henne 2 dagar och då var det som en annan häst. Jag tror jag har varit lite för ivrig, pushat med nya saker och ridit henne i en för statisk form istället för att variera. När hon har spänt till för något har jag "knölat" dit henne. Nu fick vi lägga massor med volter för att använda böjningen tills hon slappnar av. Lösa tyglar och hitta svinget i ryggen. Ingen korsgalopp när vi var klara med henne. Jag måste komma ihåg att hon bara är riden 1 år även om hon är 6 år. Back to basics och få henne riktigt lydig för skänklarna. Jag tror att jag kommer känna på henne när jag kan börja ställa lite mer krav igen.


Nu blev det ett monsterlångt inlägg. Men summan av detta är nog att förra gången hade jag förböjt och hade för dålig styrsel på både mig själv och hästarna. Då fick jag fokusera på min sits och att sitta mer stilla. Rida hästarna lite rakare och på yttertygeln och vi jobbade en hel del med samling. Det blev kanske lite för mycket utav det arbetet så nu fick jag lösgöra, få hästarna lite lättare och mer självgående. Det jag känner efter att ha ridit en vecka på egen hand är att jag får passa min sits så jag inte blir för yvig igen eller tappar fokus från det. En god sits är A och O! Men väldigt glad att Maria var så nöjd med hästarna och att de kändes fina. Hon är helt galet bra dendär kvinnan <3

Världsmästarhäst och världsmästartränare <3

Mamma var kvar några dagar extra så vi åkte iväg på äventyr i Spanien över helgen.

Vi åkte till Santiago de Compostela och spenderade en eftermiddag där. Häftig stad och vilka byggen. Amazing!

Lördagnatt spenderade vi i Vigo och söndag drog vi till playan. 30 grader varmt. Jag brände mig nästan ingenting (ni kan ju se hur vit jag är) och mamma var en riktig hårding och badade i Atlanten.

Nu är det tomt i huset men mamma kommer snart igen i november då vi ska iväg på nya äventyr om allt går som det ska. På tal om äventyr så har jag ett jättespännande projekt på G. Snart får ni veta ;)

Kram,

Astrid

Instagram: astridhedman


Läst 25949 ggr Kommentarer Kommentera

OKT
02

Barbro gästbloggar: En vecka i Astrids hästbubbla

I dag låter jag min kära vän Barbro gästblogga. Jag blev väldigt rörd över att hon skrivit så fint om mig <3. Du är välkommen tillbaka när du vill :).
   
Hej, jag heter Barbro och jag har varit i Portugal i nästan två år.
I Sverige drev jag en stor anläggning på Österlen med hästar, hotell och restaurang men efter skilsmässa och att ha gått in i väggen så bestämde jag mig för att prova något nytt och jag åkte till Portugal på vinst och förlust. (Mycket på grund av deras fina hästar förstås och drömmen om att få lära mig mer om dressyr.)
När jag kom till Portugal köpte jag en Lusitanohingst som heter Eneias, numera är han valack och är 8 år. Jag försörjer mig på att skriva ridhandböcker tillsammans med en kollega och är grafisk formgivare och gör fortfarande en del jobb åt svenska kunder. Nu har jag dessutom köpt ett hus i en liten charmig by i Sintra utanför Lisbon där jag också hyr ut rum.
 
Astrid var den första personen jag kom i kontakt med innan jag gav mig iväg till Portugal och vi har blivit riktigt fina vänner sedan dess. Vi bor 40 mil ifrån varandra men så fort Astrid har tävlat åt mitt håll så har jag kommit och varit publik och hejat. 
 
Nu bestämde vi att jag skulle komma och vara working student åt henne i en vecka och ta med mig min häst, sagt och gjort, jag stoppade in Eneias i släpet och körde norrut.
 
Jag har ridit och hållt på med hästar sen jag var liten men då mest ridit ut i skogen och hoppat lite, men jag har alltid haft drömmen om att tävla i dressyr.
Så nu 55 år gammal har jag bestämt mig för att gå ALL IN för att nå den drömmen. Att komma till Astrid var ett viktigt steg på vägen för att checka var jag befinner mig.
Jag har under den här veckan fått möjlighet att följa Astrid i hennes arbete med de elva hästarna på Quinta do Bacelo.  Allt från gröna unghästar till arbetet med Enjeitado och Altivo som hon tävlar WE i på hög nivå. Solen har oavbrutet skinit från en klarblå himmel och vi har levt i en riktig hästbubbla och pratat och levt häst 24/7.
Varje dag har varit en tolvtimmars arbetsdag, fodra, borsta, rida, longera, smörja träns..…Vi har också ridit ut hästarna vilket Astrid alltid gör minst en dag i veckan.
Astrid har ett noggrant system där hästarna från att de är unga lär sig att arbeta med kroppen liksidigt och blir därigenom välbalanserade. 
För att kortfattat summera veckans alla ridpass kan man säga att jag gick från klarhet till klarhet. Astrid har systematiskt rättat till min sits och lärt mig att få Eneias att bli rakriktad och mer välbalanserad vilket ju är A och O i all ridning.
Vi har tränat på övergångar, vägar, fattningar, halter och en massa annat och sista dagen fick jag rida ett Lätt A program. Under veckan har jag dessutom fått möjlighet att rida fler av Astrids fina hästar och genom det har jag kunnat ta med mig den känslan upp på min egen häst, Astrid har också vid ett par tillfällen ridit Eneias vilket varit en fröjd att se.
Tack Astrid för att jag fick komma och vara hos dig. Ett minne för livet och en unik möjlighet att få en helhetssyn på ditt fina arbete med dina hästar. Jag är djupt imponerad över ditt lugna och metodiska arbete med hästarna och din målmedvetenhet över att nå dina mål… jag håller tummarna för att det blir en internationell start för dig och Altivo i Paris i höst. 
Barbro och hennes vackra lusitano Eneias.
Vi hann med lite massage också där Barbro fick hjälp med sina spända axlar.
Skrittar av bland vinrankorna.
Eneias
Barbro och Altivo
Uteritt med Ernst och Dakar
Vinskördning!

Läst 29128 ggr Kommentarer Kommentera

SEP
25

Besök :)

I veckan har jag besök av bästa Barbro, mirakelhunden Humlan och lusitanon Eneias som är på träningsläger (mest Barbro och Eneias, Humlan myser). Jättekul att ha någon att surra häst med och jag känner att inspirationen börjar komma tillbaka. Barbro har tillsammans med Lina Zacha gett ut triologin Kreativ Ridning (Roligt bommar och koner, Inspiration på ridbanan och Ett med hästen i naturen. Finns att köpa deras hemsida www.brightmare.se

Väldigt bra böcker med roliga övningar för alla nivåer.


Hon kom i lördags och det var lite halvkaos på gården då rond 1 av vinskördningen pågick. Man känner sig som en riktig lantis vilket är helt underbart. Denna lördag kommer det ännu fler folk som ska ta resterande druvor. Väldigt härlig stämning.

Jag har haft våra ettåringar inne en vecka så de inte ska förvandlas till vildhästar. De har varit så duktiga och kan nu gå fint i grimma, gå på volt och lyfta på hovarna. Supermysiga killar som jag tror kommer bli riktigt fina hästar i framtiden. Däremot så har en av dem varit en rymmare. Jag har inte sett vart han har kommit ut, men jag och Barbro gick ett varv i hagen (eltråd) i eftermiddag och jag blev inte förvånad när jag såg hur det såg ut. Jag vet att min praktikant Maja Forsell pratade om att skriva en handbok till portugiserna hur man bygger hage. Dags för en sådan! Barbro var tvungen att föreviga med en bild och vi skrattade en hel del åt detta..

Renato är en affärsman och förra veckan gjorde han ett byte med några körsaker som vi har haft liggandes mot en ettårig lusitanohingst som ser fin ut. Den är inte alls hanterad så han får bo inne och tämjas några dagar innan han går ut med de andra.

Idag bokade jag resa till Örebro i slutet av oktober där jag ska ha träningar. Känns väldigt roligt och ska även göra ett besök hos "mina" gamla hästar Falcao och Cauteloso. Längtar!

Ha en bra vecka allihopa!

Instagram: astridhedman

Vinskördning, vindima på portugisiska.

This is how we do it...

Småpojkarna <3

Vackra Altivo

Alla bilder tagna av Barbro :)


Läst 29597 ggr Kommentarer Kommentera

SEP
21

Dålig motivation

Efter förra tävlingen har jag känt mig väldigt trött och omotiverad. Jag rider på, men känner mig lite lost då jag inte riktigt har någon tävling att träna till. Det har varit väldigt högt tempo under en lång tid så jag antar att det har kommit ikapp mig. Har försökt hitta på roliga övningar och ridit ut mycket. Altivo har fått ett par lugna veckor och nu är han barfota igen. Vill att han ska få nöta hovarna så som han har dem naturligt och nästa tävling är inte förrens i november så vi har tid. Dessutom jobbar han obekymrat utan skor så vi kan fortsätta träna som vanligt.

Jag och Ernst hade ett fantastiskt pass mellan vinrankorna i fredags. Ni vet ett sånt pass som man kan leva på i veckor. Han fick så fin framåtbjudning och vinrankorna hjälpte till med rakriktningen. Där jag brukar rida sluttar det lätt så de får dessutom lite backträning. En vända släppte på när det gick uppför och Luke var med mig förstås. Luke och Ernst började kapplöpa i backen, riktigt härligt! När jag sedan kom på rakt spår med vinrankor på båda sidorna gjorde vi seriebyten och han var sååå fin. När det sluttade lätt nerför gick vi in i passage och vi fick ett härligt häng. Ska försöka behålla den känslan och sträva efter att hitta den igen!

Jag har lite färre hästar nu vilket är väldigt skönt. 9 istället för 12. Aquario är ju hos sina nya ägare i Sverige och Hospedeiro har fått åka tillbaka till sin ägare. Tänkte att jag skulle göra en kort presentation av mina fina arbetskollegor någon dag framöver. Nu när jag har lite mindre att göra har jag bestämt mig för att börja yoga på morgonen igen. Hoppas kunna få mer energi av det. Något jag ser fram emot otroligt mycket är att både mamma och bästa Maria Eriksson kommer och hälsar på mig i början på oktober. Då kommer jag garanterat att få motivation :)

Kram på er,

Astrid

Instagram: astridhedman

Fighting face på både mig och Altivo

Tjohooo!


Läst 27341 ggr Kommentarer Kommentera
Sida: 1 2 3 4 5 nästa  sista  



Portugal-bloggen

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som working student.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Lisen Välj
Portugal-bloggen
Jens Fredricson Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Redaktionen Välj
Kajsa Boström Välj
Veterinärstudenten Välj
Hippologbloggen Välj
Avelsbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Hästskötarbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som working student. Hon kom till Portugal den första augusti 2011 och planerar att stanna hos de vackra lusitanohästarna på obestämd tid.

Till bloggen



Mest lästa


Arkiv



Galleriet på Hippson Market

Populärt hos Granngården

Husbloggare

Feira de Golegã del 2

Portugal-bloggen

Inner till ytter?

Kajsa Boström

Träningar, återbesök och tävling

Saras vardag

Till Husbloggarna