Hästskötarbloggen

På plats i Lexington, Kentucky.  Resan från karantänen till tävlingsplatsen var en upplevelse i sig vill jag lova. Lastbilarna här är inte det vi är vana med hemma i Europa och nu så här i efterhand måste jag säga att vi i svenska laget är väldigt glada över att vi hade en hästskötare på varje häst under karantänen - och på resan hit också.<
 
Resan tog cirka 1 timme och 15 minuter och vi stod inne med hästarna i lastbilen hela tiden. Hästarna står uppbundna, men utan någonting framför sig och bara ett litet mellanrum till hästen framför - som står mitt emot. Vi hade svenska lagets hästar i en lastbil vilket då blir fem stycken, men dom berättade för oss att man kan få plats med 12! Vi frågar oss HUR?

 


Isaac och jag.


Isaac och Erbblume.

 


Alla var lika glada över att äntligen få lämna karantänen.

 

Väl framme fick vi lastat av hästarna och våra saker, och hästarna fick komma in i sina boxar som så snällt Jonas, Kattis och Annika ströat upp åt oss. Vi gav hästarna lunch, packade upp våra saker och försökte komma i ordning. Som tur är har vi hästskötare fått en golfbil att köra runt i då ALLT ligger väldigt långt bort. Det är verkligen stort här och att bara gå från stallet till vårt matställe, där vi äter frukost, lunch och middag, skulle ta oss cirka 15 minuter. På eftermiddagen tog vi ut hästarna på en ridtur eller longerade. Jag red Isaac, för han var så himla pigg och blir ännu vildare när man longerar, man vill ju inte ta några risker.
 
Så när vi var klara på kvällen skulle vi ta oss till vårt boende. För det första är det ännu längre bort, 10 minuter med lilla golfbilen och minst 30 minuters gångavstånd.
Men i alla fall, vi fick våra nycklar och våra kit med täcke och filt, vi skulle få bo i några trailers. (Vi visste som tur var från rykten att boendet inte alls skulle vara bra, men man försöker ju alltid att tänka positivt.)
 
Nu hjälpte inte längre det positiva tänkandet, som vi bor är det hemskt. Intryckta 3-4 stycken i en liten trailer utan vatten är inte så kul under två veckors tid. Som tur är fick vi i det svenska hopplaget i alla fall bo tillsammans, så vi känner i alla fall varandra. Så i min lilla trailer är det jag, Sara och Malin.
Nu är det inte så att vi är kräsna på något sätt, men kom igen - detta är ett VM och varför ska vi hästskötare bli behandlade som något andrahandsval? Det är verkligen inte okej. Dock ett stort tack till svenska förbundet och Annika, som i alla fall gör allt hon kan för att vi hästskötare ska ha det så bra som möjligt.

 


Infarten.

 

Nej, nu börjar det svalna av lite och det är dags att gå till stallet, kolla till hästarna och lägga på mer täcken - för det är verkligen ingen sommarväme här på natten eller morgonen. Riktigt kallt, bara sju grader i morse. 
 
Så vi hörs säkert imorgon igen nu när vi fått i gång internet!
 
Ida Lövgren


Läst 28022 ggr Kommentarer Kommentera
SEP
28
2010

 
Sista dagen i karantänen innan vi imorgon får åka ut till "horseparken" på eftermiddagen. Planen från början var att vi skulle åka redan på morgonen, men på grund av att alla lastbilar är upptagna då - för att hämta hästar på flyget - får vi vänta.
Det ska bli mycket skönt att få komma iväg, hästarna börjar bli lite uttråkade av att bara får gå runt, runt på led runt stallet. Isaac är jättepigg och tycker nog själv att det är han som är ute och går med mig. 
 


Här går vi runt och runt,  ni kan se ryggen på Severine och Seacoast Silvana.
(Kevin Stauts VM-häst och groom.)
  
I karantänen är det regler uppsatta för allt du får göra och när du ska göra det.
En vanlig dag på karantänen ser ut ungefär så här:
 
08 00 - 08 30: Fodra och ta tempen (alla hästar måste ha godkänd temp för att vi ska få lämna karantänen).
08 30 - 10 30: Mocka, sopa och byta vattenhinken.
10 30 - 12 00: Hand Walking (ledas).
12 00 - 12 30: Fodra, mocka, byta vatten.
12 30 - 14 00: Lunch, stallet stängt.
14 00 - 15 00: Hand walking.
15 00 - 17 00: Idag var det FEI-kontroll. Dom kollade alla hästars pass och att alla var okej. Med andra ord en total genomgång av alla hästar.
17 00 - 18 00: Hand walking.
18 00 - 19 00: Fodra, mocka, byta vatten och natta dem.
19 00 - 08 00: Stallet stängt, det är bara dom som jobbar här som får vara där inne under dessa timmar. Men dom håller koll på alla hästar och fyller upp vatten.
(Rykta och borsta på hästarna kan du göra vilken tid du vill, för då är du i alla fall inte ute i gången och är i vägen för någon. Gångarna är ganska så smala, som ni kan se.)
  


Två av arbetarna i karantänen.
 

Visst är vi snygga i våra kläder? Vi kallar oss Mars-människorna...
 


Lite av en paus i det svenska lägret. Här är Tanja (Helenas groom) och Sara (Malins groom).
 


Sluss på väg in i karantänen.
  

Nu är klockan halv åtta här och det börjar bli dags för middag. Vem vet, kanske lite tårta? Vi är ett gäng som ska samlas nere i hotellets restaurang för att äta lite, det ska bli trevligt med en liten födelsedagsmiddag =).
 
Avslutar detta inlägg med en fin bild på Isaac när han bugar (stretchar).
 
Ida Lövgren
 


Läst 31669 ggr Kommentarer Kommentera

Hej igen allihop!
 
Jag är ledsen över min frånvaro, men det har vartit fullt upp. Nu är vi i alla fall på plats i Cincinatti både jag och Isaac - och resten av de svenska hopphästarna och deras groomar.
Isaac flög imorse (läs söndag morgon) vid 06:00, men vi var tvugna att vara på Liege flygplats senast kl 20:00 på lördagskvällen. Det beror dels på att man måste hinna checka in och väga all packning, alla hönät och alla saker man har med till hästarna.
 
Jag lämnade Henk Noorens stall vid kvart i sju-tiden då jag visste att de andra från svenska teamet skulle vara på flygplatsen runt 19:00. Jag hade ju bara 20 minuters körning dit, så det var perfekt både för mig och Isaac. När vi först kom dit fick vi vänta i cirka fem minuter, för det var ganska många som kom på samma gång och det var väldigt trångt i stallarna och på avlastningsplatsen. Sedan fick man reda på sitt boxnummer - Isaac fick 46 - och sedan var det bara att ställa in honom.
 
Man får en flygpåse som man ska skriva hästens namn, ryttarens namn, nationalitet och hästskötarens namn och nummer på. I den lägger du alla de saker hästen behöver ha med på flyget. I Isaacs bag kunde du hitta ett vintertäcke, en vattenhink, klippers och balsnöre att hänga upp den med, extra grimma och grimskaft, ett träns att lasta med (det är regler på att man ska lasta i träns för allas säkerhet) och färdiggjorda påsar med mash i - och så klart massor av morötter. 
 

Isaac on tour.
 
 
Runt tvåtiden var det dags igen och då var det genomgång där alla regler togs upp. Dom som skulle flyga med hästarna fick sin reflexväst och första containern kördes fram. Isaac skulle få flyga ihop med Ninja, de fick nummer 5 och var alltså några av de första.
Isaac har som sagt aldrig flugit innan, så man var ju lite spänd över hela situationen. Men han skötte sig utmärkt och gick rakt in och tyckte mest att detta skulle bli ett spännande äventyr. Cilia som är hästskötare åt Ninja och Rolf-Göran stannade kvar inne hos hästarna medan jag hoppade ut och sa hejdå till dom andra innan jag kunde köra tillbaka till Henks stall igen. Då var klockan redan halv 5.
Som vanligt hade jag organiserat allt för Isaac och packat alla hans saker, men mina egna dom var fortfarande inte packade - så det var ju vad jag fick ställa mig och göra då. Sedan, klockan 06:30, skulle Anna vara så snäll att köra mig till flygplatsen i Bryssel där mitt flyg gick.
 
 


Cilia och Sara redo med passen i handen och västarna på.
 
  
Så nu är vi i alla fall framme i Cincinatti och har fått rum på Holiday Inn för två nätter, under den tiden hästarna står i karantänen som enbart ligger fem minuter från hotellet.
Alla de svenska hästarna har tagit resan bra och hittills ser allt mycket bra ut.
 
I karantänen måste alla bära vita skyddsdräkter och följa den tidsplan som finns.
Så när jag kom var tiden för "hand walk" redan ute, men vår svenska landslagsveterinär Jonas Tornell - som kom och mötte hästarna på karantänen för att se så att allt såg bra ut - var snäll och tog ut Isaac för en promenad när jag inte kunde komma. 
 
Isaac hade tydligen varit jättepigg och bockat och busat, så Jonas bara skrattade åt honom. Det känns ju bra i alla fall, alltid skönt när det är åt det hållet.
 
Jag hade egentligen tänkt visa er ett bildspel med lite bilder från Lieges flygplats i ett bildspel, men det är inte altid så att jag är bästa vän med teknikens under - så jag lyckades inte med det.
 

 
 
Tidigare i veckan:
Som jag skrev i senaste inlägget så skulle jag och Alex åka över till Holland och Hans Hoorns ställe för att möta upp de andra i laget, och hämta våra och Isaacs VM-saker.
Alla hade redan ridit klart för dagen när vi kom, så jag hjälpte dom andra hästskötarna lite i stallet på eftermiddagen och vi hade lite uppvisning av kläderna och så vidare.
 
Lite senare på kvällen kom Rolf, så vi hjälpte Cilia att packa av de saker hon skulle behöva för de få dagarna innan avfärd. Ssedan gick vi igenom lite saker inför resan.
Senare på kvällen blev det en trevlig lagmiddag på ett närliggande hotell som var superfint.
 

Lite olika bilder från Hans Hoorns ställe.
 

Isaac visar upp ett av dom nya Sverige-täckena.
 
 
Nej, nu är klockan så mycket som 22:30 här, och hemma hos er i Sverige så mycket som 04:30. Det har varit en lång dag med tanke på tidsskillnaden, nu är jag verkligen trött och ska genast lägga mig att sova. Imorgon är en annan dag och inte vilken dag som helst för mig - för imorgon fyller jag 25 år.
 
Ida Lövgren


Läst 26937 ggr Kommentarer Kommentera

GODMORGON.
 
Igår onsdag var det dressyrträning på schemat, så Alex och Isaac fick drillas av en dressyrtränare under 45 minuter. Isaac var helt superfin och tränaren mycket nöjd.
Det är ju faktiskt så att dressyr/markarbete är väldigt viktig för hoppryttaren. Funkar det inte på marken så funkar det förmodligen inte över hinder!


Alex och Isaac redo för träning samtidigt som Julie och "My Lord"  kommer och tittar förbi.
"My Lord" är för övrigt Penelope Leprevosts VM-häst och Julie är hennes groom.

 


Efter dressyrpasset får Isaac ett välförtjänt bad.

 


Isaac ute i det fina höstvädret. 

 

När Alex hade ridit klart Isaac undrade Henk om in han kunde rida en av deras hästar. Det blev Donni, det finns en dressyrhäst här bland alla hopphästar och det är Donni. Sagt och gjort - upp med Alex i sadeln. Och jag måste säga, jag tror faktiskt att han tyckte det var skoj att testa på piaff och passage =).

 



 

 

Just nu är Alex ute och rider på Isaac, idag tror jag det är galoppbanan på schemat. När vi är klara med det blir det en tur över till Holland och till Hans Horn, där alla dom andra svenskarna också är. Men på vägen dit måste vi göra ett stopp, för jag måste till tandläkaren och fixa det sista.


Isaac och jag.


Läst 30000 ggr Kommentarer Kommentera
SEP
21
2010

Hej hej... 
 
Som jag sa i mitt förra inlägg hade vi ju som sagt fullt upp igår med att packa om och så vidare, men inte nog med det så var jag tvungen att mitt upp i allt köra till Maastericht akut - till tanläkaren. Så bara detta tog ju hela eftermiddagen och jag själv såg ut som en boxare. ;)
 
Hur kommer detta sig då? Jo, för länge sedan fick jag en smäll på ena framtanden och tänkte inte mer på det men nu i söndags fick jag en sådan smärta att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Det gick liksom inte över och det värkte hela tiden så jag, med min stora tandläkarskräck, fick ta tjuren vid hornen och ringa Tandläkaren på måndag morgon, och fick en tid samma dag. Det visade sig att roten hade gått av och att jag hade fått en inflammation, så nu måste jag tillbaka på torsdag igen för att fixa det sista. Det var ju i alla fall tur att det hände nu och inte när vi är på andra sidan Atlanten. Det sista jag vill få där är tandvärk.

 


 
Idag har Isaac flyttat upp och in i Henk Noorens stall. Så att han slipper stå ensam kvar uppe hos grannarna som bor 10 minuter bort. 
Vi stod där innan, när vi hade för många hästar för att få plats här. 
Det här stallet är superfint och Isaac har fått en jättefin fönsterbox, så att han kan stå och titta på vad som händer på utebanan. 
 

Hjälpsamma grannar som hjälper till med att köra in halm och hö.
 
Ikväll ska Alex rida Isaac i spotlights, det blir bra träning inför VM. Idag ska han bara trimma honom i det för att vänja honom vid det lite ovanliga ljuset. Jag hoppas väl på att jag ska kunna fånga dom på någon bild så ni får se hur det ser ut.
 
Både stall och natur är jättefint här hos Henk, stallet är luftigt och prydligt, skrittmaskin och longeringsvolt i matchande färger och material. En stor fin utebana med vit sand med fin grön natur runt om. Dom har också en galoppbana runt stora fina gräshagar, där man kan passa på att konditionsträna hästarna.
 


Stallet hos Henk.
 


Skrittmaskinen.
  
Alla som är utomlands och jobbar, tränar eller på grund av någon annan anledning vet att så fort man kan få tag på något svenskt så blir man väldigt glad. Det kan vara allt från vår svenska chocklad, bröd, karamellkungen eller en svensk tidning. Okej vi gillar det som finns här, men vår svenska kultur är väl det vi är vana vid så det är väl därför.
 


Så här glada blir Vickis och Anna för Hippson-tidningen jag fick nerskickad.
 
Nu klockan 20.00 börjar träningarna, kanske lite senare då det fortfarande är ljust ute.
Det har varit väldigt fint väder här idag, över 20 grader varmt, och alla har jobbat i T-shirt så det har varit väldigt härligt. Jag var ute med Issac i över en halvtimma och bara betade gräs. Han var jättelycklig över att stå i solen och njuta. Så nu ska jag också gå och titta när alla ska träna, för att sedan göra i ordning Isaac. 
 


Tycker detta är en härlig bild på Kingen.
 
Ida Lövgren


Läst 29998 ggr Kommentarer Kommentera

Hej igen.

Nu är vi tillbaka från tävlingarna i Donaueschingen och allt gick finfint, Isaac visade att han var i form genom att vara 3:a i första gp-kvalet och dagen efter fick han 4 fel, men var bland dom snabbaste så han fick i alla fall världsrankingpoäng. Måste säga att det var ett hårt startfält, många av dom bästa var där och Isaac kvalade in som nummer 3 till söndagens GP.

Det var en fin tävling och vi hade superfint väder hela helgen, tyvärr hade jag ingen kamera med mig så det finns inga bilder, men däremot har jag tagit massor av bilder idag. (Då jag fick min nya kamera nerskickad idag.)
 

Finast i världen, vår kung.

Idag har vi haft fullt upp med att packa om och fixa. Allt som skulle åka hem in i stora lastbilen och allt som vi behöver nu innan VM och under VM ska vara kvar i stallet. Så det fanns att stå i. Samtidigt som hästarna skulle få komma ut i skritten och få äta lite gräs, ryktas och bandageras. Vi har ju som sagt haft tre hästar med oss nu under tävlingarna, men idag åkte Yummy och Philema hem. Dom ska få en liten välförtjänt vila nu innan inomhussäsongen sätter igång.


Så nu är det bara jag, Isaac och Alex kvar här i Belgien. Om Isaac var bortskämd innan - vad ska han bli nu? Eller ja, själva och själva kan jag inte påstå att vi är heller, för nu har hela det franska laget kommit hit för sin precamp. Henk Nooren är som sagt tränare för deras lag, så det passar alldeles perfekt för dom att komma hit innan dom åker - då flygplatsen ligger 15 minuter bort från stallet.

Isaac säger hej då till kompisarna.
 
Här kommer ändå lite fler bilder, med allt från lastning till packning.
 

     

   


När allt var klart så åkte jag och Anna och Victoria till Mac Donalds för en välförtjänt middag, ha ha. Trevligt hade vi i lla fall, och tänk att någon kan bli så glad över en ballong som Vickis.
 


Nej nu börjar klockan bli mycket, så det är väl dags att gå och lägga sig. Men jag lovar att skriva mer imorgon. Ta hand om er tills vi hörs nästa gång.
 
Ida Lövgren
 


Läst 29384 ggr Kommentarer Kommentera

Något jag funderat över ett tag är att vi i Sverige är väldigt kritiska, istället för att stötta och supporta våra ryttare. Eller har jag fel...???
 
Jag tänker till exempel på hur många som tycker att det är onödigt att skicka ett lag till VM, i stället för att bara skicka Rolf som individuell. Min fråga är då VARFÖR? Vi har ju fem ryttare med fullständig kompetens att klara av detta uppdrag och om vi inte försöker kommer vi ju absolut inte att ha någon chans att kvala till OS. Jag menar - på en bra dag är vi absolut med och fajtas om topp 5.
 
Så nu tycker jag att vi tar fram vår positiva sida, sätter på oss våra gulblåa kläder och hejar fram våra svenska ryttare. För med ett positivt tänkande kommer man alltid lite längre. =) 
 
Jag menar, nu är det inte länge kvar tills dressyren startar och vi ska väl heja fram alla våra svenskar i alla olika grenar?

Nu är jag i alla fall klar med packningen och lastbilen står halvt klar för avfärd... Det är bara hästarna som fattas.
Isaac uppskattade verkligen sin lilla promenad och ännu mer när han fick äta gräs... Det är något han verkligen gillar.
 
Nej, nu ska jag ta och ge hästarna lite hö och sedan försöka sova några timmar innan det är dags att köra. Önska oss lycka till och håll alla tummar!
 
Ida Lövgren


Läst 26345 ggr Kommentarer Kommentera

I natt runt 01.00 styr vi lastbilen mot södra Tyskland och Donaueschingen, där vi ska tävla under helgen. Med på resan är Isaac, High Yummy och Philema. Det blir sista tävlingen innan VM. De flesta som ska tävla där har nog redan anlänt, men då vi inte hoppar under torsdagen och det finns besiktning också på kvällen, finns ingen anledning för oss att stressa i väg tidigare. Skönt för hästarna att hinna vila någon extra dag i alla fall.
 

 
Ungefär så här ser vår lastbil ut, enda skillnaden är att vår är vit. Den har plats för fem hästar och ett skåp. Det är väldigt skönt att vi har en vinsch som drar upp skåpet på bilen, så man slipper lyfta och dra. Man kan ju försöka spara på ryggen så gott det går.
 
Nu har jag faktiskt hunnit förbereda en hel del, så spånet, fodret och alla täcken har jag redan packat. Det enda jag har kvar nu på eftermiddagen är att få upp skåpet och de sista sakerna som vattenhinkar, krubbor, saltstenar, skottkärra, grep, sopborste och lite andra småplock. Ska även fylla upp vattnet i lastbilen så att vi kan duscha och diska med mera under helgen.
 
Nu på morgonen har Alex ridit alla tre hästarna och de verkar pigga och glada, och redo för nya uppgifter. Efter det fick de alla ett välförtjänt bad, så nu är de är rena och fina. Nu ska jag bara ge dem varsin rykt, låta dem beta lite gräs och ledas för hand. De får slippa skrittmaskinen idag, det tror jag uppskattas, framförallt från Yummy.
 

Yummy älskar att sova.
 
Så om ni inte hör något från mig under helgen beror det på att jag är på tävlingen och inte har någon möjlghet till internetuppkoppling.
 
Till Donaueschingen kommer också Rolf-Göran Bengtsson och Helena Lundbäck, så det blir halva VM-laget på plats. Många andra kommer också att vara där - speciellt alla tyskar. Hörde något om att hela tyska VM-laget kommer att komma dit. Blir spännande!
 
Nej nu måste jag kila och ta hand om hästarna - kanske hör av mig ikväll...
 
Ida Lövgren


Läst 26156 ggr Kommentarer Kommentera

Hej!
 
Det är jag som är Ida Lövgren, jag är (snart) 25 år och jag jobbar som sagt som tävlingshästskötare åt Alexander Zetterman och tar hand om hans fina häst Isaac, bland annat. Ett drömjobb! Jag får arbeta med det jag älskar allra mest nämligen HÄSTAR.
 

Isaac och Alex i nationshoppningen i Lummen.
 
Jag själv kommer ursprungligen från en liten stad i östra Värmland som heter Filipstad, som nog är mest känt för Wasa bröd skulle jag kunna tro. Jag började med hästar redan som liten och som mina föräldrar alltid säger - jag näst intill bodde på Filipstads RK, ett tag var jag där så mycket att min pappa övervägde att flytta min säng dit.
 
Gymnasiet blev så klart Hästhållning och jag gick inriktningen Ridning/Hoppning på Naturbruksgymnasiet Lillerud, som också ligger i Värmland. Två månader efter studenten flyttade jag ner till Skåne och där har jag blivit kvar sedan dess.
 
I februari 2008 började jag jobba på Springfield farm. Springfield farm ligger i mellersta Skåne i ett samhälle som heter Linderöd. Det ligger vackert beläget med fin natur och härliga ridvägar. (Se mer på www.springfieldfarm.se.) Mina uppgifter här är att ta hand om Alex tävlingshästar, det gäller allt från att klippa, putsa, borsta, mocka, fodra, köra lastbilen, vara med på tävlingar och en väldans massa mer.
 
Just nu är vi nere i Belgien och tränar lite, dels för att slippa köra ända till Sverige mellan tävlingarna, dels för att det är bra träning. Så för tillfället ligger ansvaret för hästarna Isaac, Philema och High Yummy i mina händer. Det kanske tycks vara lite, men jag kan lova dig att vi har fullt upp i alla fall...!
 

Här ovanför är en bild på High Yummy från La Baule i år.
 

Isaac i Göteborg 2009.
 
Så vem är egentligen vår VM-häst ISAAC nu då? Jo han är en valack född 1996,  svenskt halvblod efter Feliciano - Ralme Z. Han är en häst som jag själv tycker har megamycket personlighet. Han är som sagt 14 år nu, men ibland tror han själv att han är tre.
 
Alex tog över Isaac efter pappa Royne på hösten 2008. Då hade Royne haft en fantastik karriär med honom och avslutade den med en vinst i Grandprixen i Falsterbo. I september -08 gjorde Alex och Isaac sin första start tillsammans i Franska Chantilly, och bara ett halvår senare gjorde de sin första femstjärninga tävling under Göterborg Horse Show, men fler skulle det bli.
Under sommarhalvåret  2009 gjorde de nämligen debut i Super Leauge med bravur och i första starten hjälpte de laget till en andraplats i franska La Baule. 
 
Jag kommer aldrig glömma känslan av hur glad jag var när de med enbart 1 tidsfel kom runt banan i Falsterbo förra året, även där blev laget två. Tack vare alla dessa resultat tog vi oss till EM i Windsor. Resultaten forsatte och nu har vi som sagt tagit oss till VM i Kentucky - som femte ryttare.
 
Så vad kan man mer säga om Isaac än att han är en fantastisk häst som tagit två generationer Zetterman till toppen. Nu är i alla fall tanken att jag ska försöka att guida er så gott jag kan genom vår resa till Amerika, våra förberedelser och allt som hör där till. Nu börjar klockan bli mycket och jag har massor att göra imorgon, men jag lovar att skriva mer då. Nu vet ni i alla fall lite om vilka vi är!
 
Ida Lövgren


Läst 30812 ggr Kommentarer Kommentera

Hästskötarbloggen

Madelen jobbar som hästskötare åt Douglas Lindelöw. I denna blogg berättar hon om sin innehållsrika vardag – under och mellan tävlingarna.

Till bloggen

Här hittar du alla våra husbloggare




Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist

Kundtjänst: info@hippson.se

Adress: Gamla Brogatan 11, 111 20 Stockholm

Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.