Hej hej allihop, det börjar bli mer och mer spänd stämning i Göteborg ju längre in i världscupfinalen man kommer. Stewards promenerar runt i stallarna i 5-minuters intervaller, hästarna kollas av veterinärer och alla är lite mer på tårna än vanligt. Vi andra som inte har något med finalen att göra tar det rätt lugnt. 
  

Vi har dock hunnit med att hoppa också, första klassen i morse och ponnyn var superduktig och vann, vilket så klart var väldigt roligt!

Ganska givet så innebar ju det att han fick miljarder morötter och massa pussar, vilket jag lite grann fick ångra.
  

I skrivande stund sitter jag på läktaren och spanar in världscupklassen. Vi skulle egentligen ha åkt hem, jag och ponnyn, men han behöver ställa upp på en H&M-grej ikväll så vi åker hem i morgon bitti istället. Så under eftermiddagen har vi hängt, lekt med sand och snackat med några av våra teammates.
 


Sandig och fin.


Med Linn som groomar för Olivier Philippaerts och Malin som jobbar hos Peder.
  
Och för att ge er en liten sneakpeak på hur det ser ut nere i vårt stall så kommer här lite blandade bilder. :-)
  

Galen täckessituation vid framridningen när gymkhana-ponnyerna anlänt.
  

Nightcheck i VÄLDIGT glittriga skor.

Hotellfrukost. <3
  

Nästa gång vi hörs är jag hemma i Norrköping igen, eller i belgiska Lanaken. Sånt som återstår att se helt enkelt, så tills dess en trevlig påsk från mig och gullehästen!
  

Mrs & Mr Grey i Paris.
  
Nu är klockan efter 9.00 och det är dags att presentera vinnarna i min lilla bloggtävling! Jag är otroligt glad över att ni var så många som ville tävla, att jag skulle få in över 100 svar trodde jag inte. :)

Ni har full koll på att hästarna som jag åkte till Paris med går under smeknamnet Mr & Mrs Grey, och som ni lagt till själva, Cue Channa kallas även för "Gullan". Vilken koll ni har!

Följande personer är välkomna till Gothenburg Horse Show med en vän:
  
Lördag:
Ylva Haglund
Alexandra Jarmyr
Maria Fohlin
Linda Gustafson
Magdalena Wolgast
  
Söndag:
Bettina Nordström
Malin Santonen
    
Grattis! Ett mail kommer där ni får instruktioner om hur ni hämtar biljetterna.
  
/Natalie

Jag & min favoritkille, H&M Cassius Clay (kallas kort och gott för Ponnyn) kom hit igår vid lunch, lite på målsnöret för att hinna till vetchecken. Men med min eviga hjälte Sara så hann vi med det också. På kvällen gjorde vi bara en liten träningsklass, man får 90 sekunder inne i arenan som man får spendera lite hur man vill. Rida runt, eller hoppa några hinder/hela banan så dom får chansen att se sig omkring därinne när det är lite lugnare.

Imorse började hans klass redan vid 10, så efter en promenad och en lång hotellfrukost (det absolut bästa med Göteborg!) var det dags. Han hade 4 fel men var snabb som blixten! Resten av dagen har varit ledig, vi har rena rama semestern här vilket är fantastiskt skönt och samtidigt otroligt långtråkigt, haha. Jag har massor av vänner här i alla fall, så roligt att se dom alla igen!
  

Eneas, Musse & jag, den enda bild i det här inlägget som inte innehåller en viss Ponny. Förbered er på en sockerchock – han är nästan sötare än man står ut med.

Vill ha mat.

Hittat godis helt själv.

Ignorerar påskkycklingen jag köpt till honom.

Skaffar nya vänner.

Med finkläderna på!
  
Imorgon börjar inte klassen förrän kl 21.15 så det blir en sen kväll. Jag har däremot massor av tid på dagen, så passa på att ställ någon fråga om ni undrar något, och så ska jag försöka ta bild på något mer än bara min bruna lilla vän ;-). Glöm inte vara med att tävla om biljetter hit, sista chansen nu!

H&M Cue Channa och H&M Corporal har tillbringat helgen ihop i Paris.

Vad säger ni om en tävling i all enkelhet, men med riktigt fina priser? Jag har fått äran att dela ut fjorton biljetter till helgens Gothenburg Horse Show och tänkte genast på er bloggläsare! Vore det inte roligt att ta med en vän och se tävlingarna?

Det handlar om tio biljetter på lördagen och fyra biljetter på söndagen. Allt du behöver göra för att ha chans att vinna är att vara rätt på frågan:

Vilket smeknamn har H&M Cue Channa och H&M Corporal hemma i stallet?

Maila svaret, namn och telefonnummer till Hippson-kollegan Annelie (annelie@hippson.se), så återkommer vi på fredag klockan 09.00 med 7 vinnare.

/Natalie

Godmorgon från oss :-). Vi är just nu på färjan till Danmark, sista etappen hem idag och det ska bli så skönt att komma hem, om än bara för några timmar. I morgon bitti åker jag och min bruna lilla vän till Göteborg, vilket ska bli jätteroligt!

Något som också är väldigt roligt är att världens bästa Gullis var 6:a i Grand Prixen i Paris! Det var den största klass Malin och hon gjort tillsammans hittills och vi är väldigt glada. Det gjorde den tunga resan hem lite lättare i alla fall!
  

 
Man var tvungen att lämna stallen redan på kvällen, och med tanke på att bara en lastbil kan packas och lastas i taget så hann klockan bli 22 innan jag ens kommit iväg från Paris. Lastbilarna var ju dessutom parkerade sådär snitsigt vid en å, som ni kanske såg i förra inlägget, och för att komma dit måste du köra under en bro som är för låg för att vi egentligen ska kunna köra där – men om man sänker lastbilen så går det precis. 

För att göra saken värre så är det ett valv som du måste köra prick i mitten på för annars skrapar du sidan på taket. Och för att göra saken ÄNNU värre så är det farthinder båda sidor om bron vilket innebär att du inte kan ha lastbilen sänkt för då kommer du skrapa hela underdelen istället. Det är alltså i stort sett omöjligt att ta sig under den här bron utan någon som står på utsidan och skriker.
När vi anlände till tävlingen så fick vi någon med oss som gjorde just det, men nu var vi helt lämnade till vårt öde. Tack och lov var det ju kö att få lämna parkeringen så alla groomar hjälptes åt att få lastbil efter lastbil igenom valvet... Vilken pärs! Både jag och lastbilen överlevde i alla fall.

Jag var framme på första uppstallningen vid 5, stupade sen i säng strax efter att mitt vanliga vakna-alarm ringt. Att köra natt första sträckan förstör lite hela resan, så det är tur att jag bara har en häst i Göteborg så jag kan sova ikapp lite. Jag är dessutom väldigt lyckligt lottad som har så fantastiska tjejer hemma i stallet som klippt, badat och packat så att jag i stort sett bara kan organisera om det som måste med från den här lastbilen när jag kommer hem. Alltid roligt att komma hem till dom två och jag hinner verkligen sakna dom när jag är borta.

Iza & Bea!

Och vilken tur att det finns wi-fi lite här och där så man kan få snapchats på dom andra filurerna hemma, hinner sakna även dom väldigt mycket. Kommer bli ett stort puss & kram-kalas i eftermiddag, var så säkra på det. Nu ska jag utnyttja mina sista minuter av blunda-tid, så hörs vi igen i Götet!
  
Ps. Förresten, spana in bloggen i morgon, då kommer en liten tävling! :)

Hej mina vänner och välkomna till den nya Hästskötarbloggen!
  
Jag heter Natalie, är 22 år och jobbar hos Malin Baryard Johnsson. I den här bloggen kommer ni att få följa med mig och hästarna på alla möjliga spektakel i alla möjliga länder (och få se bilder på när dom är gulliga i alla möjliga vinklar), och jag hoppas ni kommer tycka det är kul.

Just nu befinner vi oss i Paris, och då menar jag verkligen i Paris. Hästarna står uppstallade på Champs Elyssée (väldigt oklart hur det stavas, ingen ens Google vet) och arenan är självaste Grand Palais. För er som tänker steget längre nu förstår ju att det också innebär att man fick köra lastbil i centrala Paris för att ta sig hit. Heja mig! När Malin pratade om att vi skulle åka hit så sa hon "Låt oss fira in våren i Paris", vilket visat sig vara en katastrofalt dålig vår och hon har erkänt sitt misstag. Det är väldigt kallt här! Men det är ju ändå Paris, och en fantastiskt fin tävling så det är väl synd att klaga.

Med mig hit har jag Corporal och Cue Channa, även kallade Mr & Mrs Grey, som är på honeymoon. Jag fick följa med som tredje hjulet kan man säga. Två skimlar brukar normalt innebära en väldans massa badande, MEN dom har varit världens bästa på att hålla sig rena så jag tycker extra mycket om dom just nu. Cue Channa, som normalt går under namnet Gullan, ska hoppa Grand Prix i eftermiddag och sen ska vi börja vår resa hem igen. Nästa vecka är det dags för Göteborg, så det blir gasen i botten så jag hinner hem i tid. Hoppas ni kikar in igen då, och att ni tycker att det ska bli kul att följa med på mina äventyr.

Vad sägs om lite bilder från Paris? :)
  


Sista rödljuset innan helvetesrondellen. När du gett dig in där är det djungelns lag som gäller.

Gullan på vet-check.

Den fantastiskt fina arenan!

En hälsosam fransk frukost...

En lite mer fancy lastbilsparkering än normalt (men också extremt mycket jobbigare att ta sig till).

Grand Palais.

Mr Grey väntar på sin ryttare.

Eiffeltornet!

På romantisk promenad.

Gullan hittade det enda riktiga gräset.

Obligatoriskt möte groomar emellan.

Gullan <3  

Tillbaka i ett kallt Europa.
  
Hej!
  
Jag har återigen tagit mig över Atlanten, denna gång till Liége och Gregory Wathelets nybyggda stall. Där vi nu ska ha vår nya bas och träna och tävla tillsammans med honom. 
Vårt stall är ännu inte färdigt, så just nu står vi tillsammans med de andra. Men när allt är klart kommer vi att ha eget stall och allt därtill, och lägenheter till oss ovanpå. Just nu bor jag i en jättefin lägenhet ovanpå det stall där vi nu ska ha hästarna. 
  
Jag har bara med mig en häst just nu, två andra kommer nästa vecka och sen resten av gänget i april. Jag har bara kommit över nu för att Catherine fick inbjudan att rida U25 i Paris i helgen med Z Canta. Jättekul på alla sätt att få träffa alla på den här sidan vattnet och att vara i samma tidzon som familjen. 
Jag och Kitty flög över i torsdags. Denna gång var det bara fem hästar med på planet och vi vara fyra groomar, så jag hade bara Kitty att ta hand om. Flygresan gick ganska smidigt, även om allt tar sin lilla tid.
  
Att lämna Florida lite tidigare än vanligt gör inte så mycket, om det inte hade varit för att det är så himla kallt. Jag tyckte alla berättade så fint för mig att det snart är vår och inte alls är så kallt längre!?  Det är konstigt hur fort man vänjer sig vid värme, men hur lång tid det tar att vänja sig vid kyla. Eller så kanske jag bara pratar för mig själv.
  
Något annat som är jättekul är att vi har fått nya svenska sponsorer till vårt team. I form av det svenska företaget K9. K9 har olika sorters schampo beroende på vilken färg du har på din häst. Det funkar superbra och det ska bli jättekul att samarbeta med dem.  Snygga saker har de också. 
  
Som ni märkt har jag varit dålig på att blogga på senaste tiden, svårt när man inte alltid har wifi. Och med bästa hästen skadad har det inte varit så mycket roliga tävlingar på sistone. Jag kommer nu, efter lite mer än fem år i Hippson-gänget, att lämna över stafettpinnen till en yngre förmåga. Vem det är får ni snart se, jag lovar att ni inte blir besvikna. Det har varit en superrolig och lärorik tid för mig, men också för er får jag hoppas. 
  
Tänk att allt började i början av september 2010 strax innan VM i Kentucky, med min 25-årsdag och med fantastiska underbara Isaac. Mycket har hänt sedan dess, men med minnen som man bär med sig hela livet. 
Ett av mina bästa minnen är så klart Grand Prix-segern i Falsterbo 2014 med Cafino, den dagen kan jag nog nästan minnas utantill. Jag minns till och med att jag hade min lycko-t-shirt på mig, skrock eller inte – vi vann. :) 
  
Ta nu hand om er och på återseende!
  
Med vänligaste hälsningar
Ida Lövgren 
  

Isaac och jag i karantänen i Kentucky.
  

  

Bästa Isaac.
  

GP i Falsterbo.
  

K9-gänget med vår häst Catara, när de var över till oss i Amerika.
  

Z Canta.
  

Jag har dragit ut lite på att skriva ihop det här inlägget. För så fort det finns på papper så blir det helt plötsligt på riktigt, dessutom är det så svårt att sätta ord på allt jag känner!

Jag har tagit beslutet att sluta grooma och därmed även sluta blogga här på Hippson. Jag börjar känna att det är dags för ett nytt kapitel i mitt liv med nya utmaningar! I 6 år har jag jobbat med det här nu, 6 fantastiska år, och i 3 av dom har jag bloggat här på Hippson! Jag har så många underbara minnen från dom här åren tillsammans med alla underbara hästar jag fått äran att resa tillsammans med. Men jag har även fått tvåbenta vänner för livet vilka jag är minst lika tacksam över!
  

EM-medaljen i Herning!

Underbara uteritter på tävlingshästarna.

Alla fantastiska människor jag mött genom åren.

Och hästarna, dessa underbara hästar.
  
Nu ska jag alltså påbörja ett nytt kapitel och det är faktiskt lite läskigt, det måste jag erkänna! En av mina bästa vänner sa till mig: "Normalt sett tycker människor det är läskigt att ge sig ut i världen som du har gjort, inte att flytta hem." Men för mig har det varit mitt hem. Att ständigt ha en väska packad, beredd att åka till nästa tävling. Tidiga mornar och sena kvällar i stallet, året om, i med och motgång – och som jag har älskat det!
  

Uncanto di Villagana på Bruksprovet.




Älskade Lunatic!




Många mil i lastbilar har det blivit.








Något gymkort behövs inte som groom. ;)
  
Jag började redan förra året tänka tanken att sluta, i samband med att jag kände att jag inte ville göra tävlingar längre. Så det är ett beslut som växt fram! Jag kommer inte kunna sluta med hästar helt, det är nog omöjligt. Och jag tror att jag kommer sakna det här livet en hel del. Men jag är supertaggad på vad framtiden har att erbjuda och det ska bli jättehärligt att få flytta hem och bo nära familjen igen!
  

Så jag säger tack Hippson och alla ni läsare som följt mig här under åren!
Tack och på återseende!

/My

Rubriken på det här inlägget summerar faktiskt den senaste tiden här i Florida ganska bra. :) Fortsätt att läsa så ska jag förklara!
  
Majonnäs
För cirka en vecka sedan kom Catherine fram till mig i stallet och frågade hur jag kände inför majonnäs. Lite märklig fråga att få så där mitt i stallgången, men jag svarade att jag inte har några jätteproblem med just majonnäs, lite beroende på sammanhanget. Catherine drog på smilbanden och gick lite lurigt iväg.

Dagen efter kommer hon in i stallet med två stora (!) burkar majonnäs, ställer dom vid spolplatsen och antecknar "mayobath" på tavlan bakom en av hästarnas namn. Tanken var alltså att hästarna skulle få sig ett majonnäsbad!
  

Här i Florida blir hästarna lätt torra i hud och päls, och nu hade hon alltså fått tips om att just majonnäs skulle hjälpa till att motverka detta.

När jag jobbade hos Jens hade jag ofta, framför allt vintertid, i en skvätt babyolja i hästarnas badvatten just för att hjälpa till att ge huden lite extra fukt och därmed också pälsen lite extra glans. Lunatic tex, som väldigt lätt fick/får skav och blev torr i huden januari-mars, mådde väldigt bra av detta när han klipptes och badades som mest inför olika tävlingar!

Att bada dom i majonnäs skulle alltså ha en liknande effekt :)
  

Vår elev Schuyler fick den stora äran ;) Hon började med att toffsa upp manen ordentligt för att undvika att få majonnäsen där. Ida hade nog inte blivit så glad nästa gång hon skulle fläta om manen också fått sig ett majonnäsbad... 
  

Sedan täcktes hela hästen i ett lätt lager av majonnäsen! Här har även Catherines mamma kommit för att hjälpa till :) Vi lät sedan majonnäsen sitta på i cirka 2 timmar innan vi spolade av den igen.
  

Och det här är resultatet två dagar senare! Om det är någon som läser det här som funderar på att ge sin häst samma behandling rekommenderar jag er att göra det ett par dagar innan tävling/träning eller liknande, då dom är ganska flottiga i pälsen ett par dagar efter badet ;) 
  

Cirque du Soleil
Vi försöker även när vi är här att komma iväg på icke hästiga aktiviteter, så när vi såg att Cirque du Soleil skulle komma till Miami tvekade vi inte att fixa biljetter! Och vilken häftig upplevelse, något jag verkligen kan rekommendera till gammal som ung! :) 
  

Solbränna
Ja, igår fick jag även in första ordentliga solbrännan sedan jag kom till Florida faktiskt... Jag och Mikaela, en annan svensk tjej som jobbar här i Florida, bestämde oss för en dag i lugn och ro på stranden när vi var lediga och solen sken. Så vi packade in oss i bilen och åkte till Peanut Island. En liten liten ö som ligger ca 30 minuter från Wellington! En fantastiskt härlig dag, om man räknar bort dom 2 timmar vi somnade i solen, som fick oss att börja inse att det bara är några veckor kvar nu! 
  

Att ha det här som utsikt på sin lediga dag kommer man ju att sakna....
  

På båten över till ön. Jag och Milla hade faktiskt häst i samma stall när jag gick på gymnasiet. Vi har inte haft kontakt sen dess men hittade varandra i Holland i somras när hon flyttade dit :) Världen är så liten ändå! 
  

Den här härliga bilden får avsluta det här inlägget. Från majonnäs till sandstränder! 

Om fyra veckor är det slut på lediga dagar på stranden och tillbaka till kalla Europa igen. Ni kan väl försöka värma upp det lite till oss tills dess är ni gulliga? :) Kram!