Hej igen! Nu har utomhussäsongen i Europa dragit igång på allvar och vi är mitt uppe i en fullspäckad tävlingsperiod. I skrivande stund sitter jag dock hemma och följer Roms grand prix från tv-soffan, vi brukar normalt sett vara där med irländska laget men i år har fokuset varit lite annorlunda eftersom vi inte har något riktigt stort mästerskap att sikta mot under året. Det gick ju dock bra för killarna i gröna kavajer även utan oss; de tog Irlands första seger någonsin i Roms nationshoppning! Jag höll så klart lite extra på dem eftersom jag har flera vänner både bland hästskötarna och ryttarna, så det var otroligt kul att de gick hela vägen!

För egen del har vi som sagt en liten andningspaus mellan tävlingar den här veckan. Med undantag för att vi åkte till vår "granne" Marcus Ehning och hoppade en nationell klass igår med ett par nya hästar har vi bara varit hemma. Det var faktiskt min första nationella tävling med Bertram sedan jag började här för 2,5 år sedan, och det blev faktiskt seger direkt, så det var en lyckad dag. Nästa vecka väntar Riesenbecks 2* tävlingar med Emmylou och Cassie och därefter lite större uppdrag för Buddy och Caprisco som har ett par veckors semester med långa dagar i hagen efter ett par lyckade tävlingsveckor.

Semester-Emmy!

För två veckor sedan styrde jag lastbilen med just Buddy och Caprisco mot engelska Windsor, vilket var min första gång i England utan chaufför. Nervöst! Jag brukar annars vara rätt bra på att hålla nerverna i styr men när det gäller helt nya grejer som allt fruktansvärt pappersarbete som det innebär att åka till länder utanför EU (älskade verkligen Brexit, som ni hör) eller som att köra på världens smalaste tåg med en stor lastbil, ja, då får även jag kaninpuls! Pappersarbetet gick dock smärtfritt och jag lyckades ta mig både på och av tåget som tar oss under engelska kanalen utan att repa lastbilen, så det var en lyckad resa trots allt. Nästan i alla fall... Väl framme i Windsor hamnade jag, av någon anledning, på den nationella parkeringen i stället för den internationella, och behövdes bärgas av två enorma traktorer för att ta mig ut! Vid sådana tillfällen är man väldigt glad att man är i ett land där alla är naturligt hjälpsamma och trevliga, och inte i typ... *host* Frankrike *host*. Till slut kom vi i alla fall till rätt parkering, även om vi fick bli bärgade ännu en gång på grund av att veckans tidigare skyfall gjort vackra Windsor till ett gyttjebad. 

EuroTunnel mellan Frankrike och England, inte många centimeter till godo på sidorna i en lastbil!

För min del var det första gången i Windsor, som är en otroligt vacker och klassisk engelsk tävling. Som bakgrund till tävlingsbanan och stallarna har man det kungliga slottet och allting är lite som taget ur en engelsk film. En kväll lyckades jag och min kompis Julia, som jobbar för Abdel Said, ta oss in till Windsor/Eton vilket är otroligt mysigt, med en massa fina restauranger och charmiga pubar, så har ni vägarna förbi London kan jag varmt rekommendera en tur ut dit. Hästarna verkade också trivas; boxarna är stora och gräs finns överallt. Caprisco hoppade 145, 155 och 150 med ett ner varje dag, medan Buddy gjorde sin tävlingsdebut efter Florida och hoppade en 150 som uppvärmningsklass med ett ner och några tidsfel. Under söndagens GP bjöd han på en av sina absolut bästa rundor någonsin, dubbelt felfri och tredjeplacerad bakom Martin Fuchs/Conner Jei och Ben Maher/Explosion efter en riktigt tight omhoppning med många absoluta världsekipage. Var så himla, himla glad, dels för placeringen, så klart, men kanske framför allt för hur bra och enkelt han gjorde det. Han är en väldigt stor häst med massor av scope, men han är lite "handikappad" och ridbarheten är långt ifrån den bästa. Det ser ofta lite vilt ut och han springer och genar med huvudet utåt i svängarna, men den här klassen såg han så fin och avslappnad ut, och även Bertram var otroligt nöjd med honom, så det var nog min absoluta höjdpunkt med helgen. Kul också att det är hans tredje tredjeplacering i en Rolex-GP sedan augusti!

Bästa Budda och jag efter Windsors GP

Lät hästarna vila i sina boxar i några timmar innan jag lastade och körde hemåt under småtimmarna mot måndagen. Överlevde både tåg och tullpapper även den här gången och anlände hemma i Tyskland måndag eftermiddag. Bara dygnet senare lastade jag på Buddy och Caprisco igen och styrde mot Hamburg. Även detta en tävling där jag inte varit innan, och jag var positivt överraskad även den här gången. Inte lika "posh" som Windsor, så klart, mer en tysk folkfest! Caprisco gick en 145 första dagen som uppvärmning innan han fick förtroendet att gå GP-kvalet, vilket är det absolut största han gjort i sitt 9-åriga liv, och han gjorde det med den äran! Felfri men sex hundradelar över tiden, men han var helt fantastisk! Det har tagit lång tid för mig att fastna för den här stora, nervösa hästen som vi hade så mycket problem med i början (stannade, tappade sin ryttare, noll respekt för människor, rädd för allt) och nu är han en av mina absoluta favoriter.

Caprisco och Buddy i Hamburg

Buddy hoppade söndagens GP och var egentligen ungefär lika fin som han var veckan innan i Windsor. Årets första tävling på gräs för Buddy och det har egentligen aldrig varit hans främsta styrka, även om han aldrig gjort det dåligt heller, han har dock alltid varit som bäst på stora sandbanor under strålkastarljus (gissa varför vi gillar Florida...) men i Hamburg var han toppen. Ett ryttarmisstag ledde till ett snöpligt nedslag men i övrigt ännu en toppenrunda från Buddy som verkligen är i fin form just nu, och minst sagt har förtjänat lite ledighet innan de större tävlingarna drar igång igen om ett par veckor.

Hej! Fick en fråga på Instagram om jag kunde skriva några inlägg om vad vi använder för utrustning och produkter och... Det är ganska många saker så jag tänker att det får bli ett gäng inlägg i ämnet i stället för bara ett. Idag kör vi tävlingsskåpet, men först några rader om vad jag haft för mig sen sist; inte jättemycket, vi är inne i en ganska lugn period innan Europa-säsongen drar igång på allvar. För två veckor sedan var vi i belgiska Sentower Park med tre hästar. Emmylou var med och gick lite lägre klasser bara för att få ha kul och inte behöva ha någon press på sig. Vårt nya sto "Cassie" som Bertram tagit över från Harry gjorde tävlingsdebut för oss och avslutade helgen med en vinst i 140 medan Caprisco slog till och vann GP:n vilket så klart var jättekul!

Annars har det varit ganska lugnt, första maj hade killarna sin årliga Aloga Auction på Sentower där de sålde 18 unghästar för över 65 miljoner(!!!) Qinn, 7-åringen som vi hade med i Florida, blev kvällens dyraste häst när han klubbades för drygt 11 miljoner kronor. En fantastisk kväll på alla sätt, vi är många som jobbat under många månader för den här enda kvällen och det hade inte kunnat gå mycket bättre! Nu är allt över och auktionshästarna ska vidare till sina nya hem, och vi kan äntligen börja fokusera på tävlingarna igen. Nästa vecka åker vi till Windsor och därefter till Hamburg, men nu över till vad det här inlägget skulle handla om...

På översta hyllan har jag alla olika skötselprodukter, en del av dem finns redan i min groomingkorg men jag har i så fall nästan alltid en back up i skåpet. I den röda CWD-väskan är alla skoputssaker och i den grå korgen hovtejp, silvertejp, gummiband, kam och hårklämmor för flätning, nummerlappar och en liten bok där jag skriver ner all utrustning vi använder vid varje tävling samt vad hästarna gör varje dag under tävlingarna. En del hästar har sitt system som funkar och då är det enkelt att ha det i huvudet men en del hästar varierar vi upplägg och utrustning för ganska mycket och då kan det vara bra att kunna gå tillbaka och se vad som funkat och inte.

Längre bak på hyllan har vi då alltså en salig röra av groomingprodukter. Pälsglans, flugspray, shampoo, solskyddsfaktor (för mig och mitt fruktansvärda pigment, hehe...), läderolja, SSD-kräm (finns bara att köpa i USA men guld för alla former av hudirritation), olika hovfetter och strålrötespray, olika sorters dessinfektionsshampoon och -krämer, kylande liniment, Helosan, babypuder, skimmelspray och säkert några fler saker jag glömt. Och så hästgodis, förstås!

Min översta låda kan sägas vara något slags ordnat kaos med allt annat man kan tänkas behöva på en tävling. I den beige påsen har jag små utrustningsdelar; öronproppar, blinkers, sporrskydd, bettgummiringar, fästen för kedjor etc. I mittenkorgen håltång, häftapparat, lite olika boosters som vi ibland ger hästarna under tävling, putssvamp och några mindre krokar. I den främre korgen en saling blandning av pennor, termometrar, godis för hästar, ryttare och hästskötare, kapsylöppnare, lim och en massa andra småsaker. På sidorna laddare till massagetäcke och andningsmask, buntband, nosludd och nose strips.

Andra lådan är betydligt simplare. Här har jag bara handdukar och träningsbenskydd samt en extra tvättsvamp som inte fick plats i de övre facken. Alla våra hästar rids på marken med vanliga strykkappor och Emmylou har sina egna med ludd eftersom hon har lite extra känsliga ben.

I lådan längst ner har jag alla benskydd. Bertram är sponsrad av Veredus så det är det vi använder, vilket jag är väldigt glad över då jag personligen inte tycker att det finns några andra skydd på marknaden som ens är i närheten lika bra när det kommer till passform och kvalitet. Även när jag red själv använde jag bara Veredus, de är helt enkelt i en egen liga! Vi har såpass mycket skydd att jag har en separat korg i lastbilen med de som vi inte använder så ofta, jag skulle säga att vi har 25 par bakskydd som vi varierar mellan och alla får så klart inte plats i skåpet.

Bredvid lådorna har vi en utdragbar sektion för träns och förbyglar med totalt åtta hängare, men jag tror aldrig att vi bara haft åtta träns med oss så det brukar se betydligt stökigare ut än på bilden ovan, haha. Längst inne har jag en ring där jag har alla lösa bett med tyglar på eftersom Bertram (tyvärr för mig) älskar sina specialtyglar som i princip är helt omöjliga att få på och av. Några av hästarna har sina egna tävlingsträns men för alla yngre och nyare hästar varierar vi en hel del. 

Till sist har vi den vänstra halvan av skåpet som i första hand är till för sadlar. Har i princip aldrig med mig mer än två sadlar men det blir ändå ganska trångt. Här har jag även sadelgjordar (vi använder nylongjordar vid träning och lädergjordar vid hoppning), longeringssaker (repgrimma, longeringsrep och longerlina), en låda med extra bett, kyllera, hovpackning, liniment, arnika, Bertrams stövlar, luvor, extra grimma, sporrar, extra tränstillbehör (kedjor, sidostycken, nosgrimmor, martingaldelar, deltan osv), uppbindningsgrimskaft samt en enorm krok med olika stallgrejer så som karbinhakar och andra fästningsanordningar. I den blå väskan har jag ännu mer groomingprodukter så som vetrap, papper för kyllera, blöjor, bomullslindor, gasbinda, plasthandskar. Slutligen i det smala facket bredvid har jag tävlingskavajer, dressyrspö och nya stigläder samt (ännu fler...) tyglar.

Sådär, det var mitt tävlingsskåp! Har så oändligt mycket mer saker än det här, förstås, men det får ni se i kommande inlägg!