På en internationell konferens om hästens träningsfysiologi, i Australien nyligen, presenterades många typer av studier. De handlade bland annat om fodertillskott, träningsmetoder och skaderisker. Vi har plockat ut tio presentationer från programmet.
I vissa träningsmetoder fokuserar man mycket på att hästen ska börja tugga eller slicka sig om munnen, som ett tecken på avslappning eller undergivenhet. Norska forskare visar att det ena stämmer men inte det andra.
Ett flertal forskare var på plats, liksom Hippson, när SLU arrangerade Hippocampusdagen den 31 oktober. Det hölls föredrag inom olika områden, här är en sammanfattning av fyra av dem.
Alla föräldrar har väl hört talas om anknytning, när barnen känner sig trygga och söker tröst hos någon eller några vuxna de har i sin närhet i vardagen. Forskare i Storbritannien har undersökt om samma fenomen finns i relationen mellan häst och människa.
Sveriges lantbruksuniversitet får fyra miljoner kronor till projektet "Tidig upptäckt av ortopedisk ohälsa hos häst". Donationen gör det möjligt att mäta krafter och belastningar i hästars rörelser på en rullmatta.
Under hösten har det varit svarta rubriker om West Nile-viruset i svenska medier. I sommar har ovanligt många människor i Europa dött av smittan som även drabbar, och dödar, hästar. Detta år så långt norrut som i Tyskland.
Ju mer vi lär oss att tyda hästens fysiologiska och psykiska tecken på om den mår bra eller inte, desto svårare kommer den etiska diskussionen kring användandet av våra fyrbenta vänner att bli. Det konstaterar etolog Jenny Yngvesson, efter att ha deltagit på en konferens om hästens välfärd.
Ett internationellt erkänt forskarlag har börjat titta på hur sällan man kan träna en häst på något nytt, utan att den därmed lär sig långsammare. Hittills har de sett att var tredje dag åtminstone är lika effektivt som dagligen.
Har du någonsin funderat på hur vi hästmänniskor använder nosgrimmor? Det har forskare i Australien gjort – och vill nu få in information från hela världen.
Via sin stiftelse donerar dressyrlegendaren Ulla Håkanson en miljon kronor till forskning om hur ryttarens sits påverkar hästen.
I dag, torsdagen den 16 augusti, inleds den internationella konferensen European Workshop on Equine Nutrition i Uppsala. Temat är Future Equine Nutrition och forskarna kommer att presentera sina senaste resultat på en rad intressanta områden.
I år har Centrum för idrottsforskning kommit ut med antologin ”Resurser, representation och ’riktig’ idrott – om jämställdhet inom idrotten”. Författarna skriver om flera områden som är aktuella för ridsporten. Och antologin och de omnämnda forskningsresultaten kan vara ett underlag för diskussioner inom förbund, distrikt och klubbar.
Hagarna är brunbrända och årets skörd ser ut att bli en katastrof. Det behövs mycket regn för att rädda fodersäsongen 2018/2019, men den extrema torkan kan lämna spår i markerna för lång tid framöver. Och i framtiden kan vi behöva ta hänsyn till risken för långvarig torka – i allt från sådd till gödsling och skördesystem.
Under vintermånaderna, när man drömmer om härliga ridturer i sommargrönska, är det lätt att glömma bort dem. Men när högsommaren väl har kommit går de inte att missa – bromsarna. Det finns inte alls lika mycket forskning om bromsar och hästar som om till exempel knottbett på häst. Men lite vet man.
Hormonsjukdomen PPID är inte ovanlig längre, upp till var tredje äldre häst kan vara drabbad. Det saknas mycket forskning, men bara i år har det kommit flera nya studier och man har kunnat se starka samband – men också kunskapsluckor hos hästarnas ägare.
Över 3 000 danska tävlingshästar har medverkat i en studie som undersökte synliga skador från utrustning. Den amerikanska forskaren Hilary Clayton presenterade resultatet i samband med ett besök i Sverige under förra veckan.
Visst har vi alla undrat vad som försiggår mellan de där lurviga favoritöronen? Och nog har en och annan uppgiven ägare grubblat över om hästen verkligen är rädd, eller om den spelar oss ett spratt? Nu har franska forskare tagit fram en utrustning som kan mäta hästens hjärnaktivitet i hagen eller på ridbanan – målet är att den ska komma ut på marknaden så småningom.
Sandra Pantzare är student vid civilingenjörsprogrammet Elektronikdesign på Campus Norrköping. Under det senaste året har hon jobbat med ett projekt som handlar om att ta fram sensorer som sätts mellan hov och sko och som mäter hälta – precis som Hippsons aprilskämt tidigare i år.
Nu har vi fått lära oss en ny förkortning, WFFS, som vi helst hade varit utan. När nyheten kom att den populära hingsten Harvy 1237 var anlagsbärare drog många efter andan.
Hästar som deltog i en ny studie visade en dramatisk minskning av smärtrelaterade beteenden när de började ridas bettlöst.
– Välfärden hos 65 av 66 hästar ökade genom att bettet togs bort, rapporterar forskarna.
Forskningskollen: För uppfödare såväl som för hästköpare och ägare är det av högsta intresse att försöka få tävlingshästen att vara produktiv, det vill säga kunna komma till start, så länge som möjligt. Självklart spelar skötsel och träning en enorm roll, men genetiken är också med på ett hörn.
En studie gjord i Storbritannien visar att hästar kan läsa av och komma ihåg en persons känslouttryck, för att göra det möjligt att veta om han eller hon utgör ett hot eller inte.
År 2013 infördes linjär bedömning på treårstesten. Där bedöms egenskaperna subjektivt på en niogradig skala, till exempel från högställd till lågställd eller från hastrång till hjulig. Totalt 50 egenskaper bedöms på detta sätt – inom exteriör, gångarter och hoppning. Nu har SLU gjort en utvärdering av hur det nya systemet kan fungera i det praktiska avelsarbetet.
Snart kan en nationell veterinärmedicinsk databas för häst- och sällskapsdjur bli verklighet. Under ett och ett halvt år har projektet Naveda drivits – nu finns en prototyp för databasen färdig.
En häst som travar på en volt får ett lite asymmetriskt rörelsemönster på grund av det böjda spåret. Om ryttaren rider lätt på rätt sittben kompenseras asymmetrin och traven blir mer jämn. I en ny studie från SLU har forskarna fått fina resultat, som både belyser gamla ryttarsanningar om lättridning och ger vetenskapligt underbygga tips till den som ska försöka lokalisera en hälta.
Forskare vid universitetet i Sydney, Australien, har genomfört en pilotstudie av röntgenbilder för att se hur nosgrimmor påverkar hästens nosrygg. Och i Danmark är det nu en och en halv centimeter mellan nosgrimma och nosrygg som gäller vid tävling – se film nedan.
I de allra flesta studier som handlar om hästars välfärd är det vuxna personer i hästens närhet som tillfrågas och intervjuas. Men eftersom ridsporten är en så stor ungdomsidrott vore det relevant att även ta reda på hur barn och ungdomar uppfattar och reflekterar kring hästvälfärd. Något forskare från Purdue University i USA har börjat titta på.
För tre år sedan skrev Hippson om Hannetorp gård som började sälja rosa hösilagebalar till förmån för bröstcancerforskningen. Nu har sortimentet utökats med blå och även gula balar.
Hästnäringens nationella stiftelse presenterar i dag rapporten "Hästen och Folkhälsan: forskning – fakta – goda exempel". Skriften sammanställer evidens och exempel på hur hästen på olika sätt kan fungera som medhjälpare inom verksamheter för människors friskvård och hälsa.
De senaste åren har det varit svarta rubriker gång på gång när stallar har tvingats stänga på grund av kvarka. Trots att kvarka har varit känd sedan 1200-talet och vi vet mycket om hur den smittar så fortsätter den att kosta betydande summor, och mycket lidande, varje år. Men det finns förbättringar att göra.
Allt fler stall, inklusive ridskolor, har gått över till lösdriftssystem. Vid en ny- eller ombyggnad är investeringskostnaderna stora och det kan vara svårt att veta om de kan räknas hem. I ett examensarbete gjort av två hippologstudenter kan vi få en aning om hur mycket arbetstid som sparas hos en ridskola som har sina hästar på lösdrift.
Forskare i Japan har studerat hästars beteende när de ställs inför en olöslig uppgift. Det visade sig att hästen ber människan om hjälp.
– Det tyder på att hästar har en högre grad av kognitiv förmåga än vad vi har anat tidigare, säger forskaren Linda Keeling till Vetenskapsradion.
Forskare på UC Davis tror att nyfödda föl kan ge nycklar till hur autism fungerar hos barn. En tvärvetenskaplig forskargrupp letar nu ledtrådar för att kunna hjälpa båda arterna.
International Society for Equitation Science, ISES, höll sin 13:e konferens i slutet av förra året. Organisationen verkar för ett mer vetenskapligt underbyggt sätt att se på hästar och hästträning – och samlar riktigt tunga namn inom hästforskningen varje år.
Man har i en studie i Tyskland funnit att hästar tolererar lika mycket motstånd i tygeln oavsett om de rids med bett eller bettlöst. Studien presenterades vid en konferens i Australien i slutet av förra året.
Hur diskuterar hästmänniskor på nätforum? Tre amerikanska forskare gav sig in på hästforumens territorium, för att se hur utövare inom olika discipliner diskuterar kring hästarnas välfärd. Och kring sina ”kollegor” i de andra disciplinerna.
Söndag är det dags att fira in det nya året. Och dessvärre, för många djurägare, görs det fortfarande med fyrverkerier i mängd. Det finns preparat att köpa för att lugna ner en häst som blir nervös av smällarna, men forskningsresultat pekar inte på någon tydlig och entydig effekt.
Inaktivitet är ett av symtomen på att en människa är deprimerad. En del hästar kan också vara tillbakadragna och inaktiva till sättet och svara dåligt på stimuli, vilket har flera likheter med hur personer med depression är. En forskargrupp har studerat likheterna för att försöka se om det går att klassa hästarna som deprimerade.
Stallbackskulturer i cyberrymden och bakbenshälta hos häst är några av forskningsområdena som har beviljats pengar från Stiftelsen hästforskning. Sammanlagt tio nya projekt får anslag 2018.
Även för en erfaren veterinär kan det vara ett detektivarbete att ta reda på om en häst är halt på ett framben, eller om det bara ser ut så för att den försöker avlasta ett ömmande bakben. Nu har forskare från bland annat SLU hittat en ledtråd som kan snabba på hältutredningen – nämligen hur manken rör sig.
– Det finns inget facit för hållbarhet, inledde veterinären och SLU-professorn Lars Roepstorff ett föredrag under Hippocampusdagen. Lösningen är att skaffa sig mycket kunskap om hästens fysiologi och biologi.
Det har blivit vanligt att på olika sätt förlänga ättiden för hästar, för att minska risken för sjukdomar och för att få dem att må bättre mentalt. I en ny fransk studie visade det sig att hästarna mycket riktigt åt längre, men att de med vissa anordningar blev mer frustrerade.
”En häst som är bra på att bibehålla sin tyngdpunkt centralt placerad upplevs ha stabil gång och klarar övergångar mellan olika rörelser bättre.”
Så inledde Anna Bergh, lektor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), när hon under Hippocampusdagen förra veckan skulle berätta vad som händer under huden på en häst som rör sig.
Anna Jansson är professor vid SLU och gav sig under Hippocampusdagen, som hölls torsdag i förra veckan, i kast med att försöka förklara vad som händer i hästkroppen vid träning. Här bjuder vi på ett referat från den intressanta föreläsningen.
Mycket av den forskning som hittills har gjorts kring hästens form har gått ut på att hitta eventuella skadliga effekter, framför allt av rollkur eller LDR (low deep round). Men den norska professorn Inger Lise Andersen pekar på att forskningen faktiskt kan visa att en viss form kan ha positiva effekter. Hon pratar om en mycket lång och låg form och hur den kan göra hästen mer avspänd – och därmed förbättra inlärningen.
Det har blivit vanligare att utfodra sin häst med enbart grovfoder, vilket är positivt ur många aspekter. En foderanalys visar innehållet i grovfodret, så att hästägaren kan vara säker på att hästen får i sig tillräckligt av till exempel protein och kalcium. Men svensk forskning visar att det kan vara viktigt att se till att hästen får mikromineraler från annat håll – detta eftersom många svenska grovfoder innehåller för små mängder.
En del väljer att låta sina hästar gå med täcke på i hagen nästan året runt, andra menar att det är dags att ta på det dagligen nu när hösten är här. Men Kristina Dahlborn, professor på SLU, har en annan åsikt.
– Hästar kan behöva täcke när det är regn och rusk men det är egentligen bara då, om de har pälsen kvar, säger hon.
Ridsport och hästhantering är som vi alla vet inte riskfritt. I en studie som presenterades här i Forskningskollen för ett par år sedan såg forskare vid Linköpings universitetssjukhus att skadorna hos dem som sökte vård ändå var mindre allvarliga i början av 2000-talet än i en liknande studie för 30 år sedan. Nu har de gjort om sin studie en gång till och den positiva trenden fortsätter, men bara för barn.
I början av månaden genomfördes en pilotstudie i Storbritannien för att undersöka hur ryttarens vikt påverkar hästen. Syftet är att, på sikt, utveckla riktlinjer för vad som är överskridande ryttarstorlek under olika omständigheter. Riktlinjerna ska kunna användas inom ridsporten för att "förebygga onödigt lidande och skador".
En hästföretagare i dag har runt 300 lagkrav att förhålla sig till. Byråkratin för landets lantbruks- och landsbygdsföretagare kan vara ett hinder för ett hälsosamt företagande och för viljan att expandera. Det menar forskare.
I samband med förra veckans EM i Göteborg hölls forskningsseminariet ”From the horse’s perspective”, på temat hästvälfärd. Och arrangörerna betonade allvaret – om inte ridsporten ägnar sig åt ständig självrannsakan i fråga om djurens väl och ve, då kommer vi på sikt att marginaliseras.
Att det kan bli råkallt i ridhus vet vi alla. Men nu visar en liten, svensk studie att fuktproblemen i vissa ridhallar är riktigt omfattande. Fukten kan förstöra både ridhuset och hälsan hos dem som använder det.
Forskare från Australien har visat att det går att få ponnyer att minska sitt kroppsfett, bara genom att använda en höautomat som gör att de måste skritta en bit för att få äta. Däremot påverkades inte insulinkänsligheten, vilket de hade hoppats.
En häst som har polydaktyli har en extra tå eller ett extra ben. Forskare känner till några fall, men letar nu efter fler hästar för att kunna göra en studie om den genetiska orsaken.
– Vi hoppas kunna identifiera vilken eller vilka gener som orsakar och styr det här, säger Kim Jäderkvist Fagraeus.
Vill du att ditt framtida föl ska växa upp och bli en hög häst med långa ben? Då kan det vara en idé att titta lite extra i kalendern. Ny forskning visar nämligen att tidpunkten för fölningen påverkar fölets storlek, skriver Ridehesten.com.
Hästar har ingen rangordning – hela föreställningen om att vi måste bli deras ledare för att kunna umgås med dem på ett säkert och bra sätt är förlegat, ineffektivt och oetiskt. Det menar tunga namn inom hästforskningen.
Schweiziska forskare har undersökt sömnmönstret hos hästar i grupp och vilka faktorer som påverkar sömnen. Studien visar att hästar uppnår REM-sömn cirka 30 minuter per dygn och att både underlag, utrymme och rang påverkar hur mycket sömn en individ får.
Andrew McLean är hästforskaren som har föreslagit FEI en ny bedömningsskala för dressyren, där hästens välfärd och inlärning är grundpelare. Under sitt senaste Sverigebesök, på Sparreholms slotts hästcenter i Sörmland, delade han dessutom med sig av träningsmetoder som går i linje med förslaget.
I en studie som genomfördes vid SLU visade veterinärstudenten Linn Marcusson att det inte längre behöver vara särskilt komplicerat att ta ett tillförlitligt EKG på en häst.
Andrew McLean är en av världens mest kända forskare inom "equitation science" och, som han själv beskriver det, dedikerad att alltid sätta hästens välfärd först när det gäller träningen.
– Det är inte bara bättre för hästen, säger han, det är säkrare för oss också. Ju mer vi kan om hästars inlärning, desto säkrare och bättre resultat får vi av vår träning.
I dagarna fick Vena dressyrcenter utanför Göteborg besök av ett filmteam från Discovery Channel. De var där för Chalmers forskningsprojekt om hovar. Hippson ringde upp Maria Sundin på Göteborgs universitet, som är projektledare, för att höra mer.
Många treårstester är avklarade. Får den unga hästen bra poäng kan det vara positivt för både avelsvärde och pris vid en eventuell försäljning. Men går det att träna den unga hopphästen för bättre poäng, eller kanske till och med bättre prestationer på tävlingsbanan?
Två forskare och veterinärer från Danmark, Katrine Toft Nielsen och Sofie Troest Kjeldsen, har en ny publikation i pipeline när det gäller hästens huvudposition i dressyr. Deras resultat visar att den klassiska tävlingsformen, med nosen något framför lodplanet och nacken som högsta punkt, kanske inte är så bra som man har trott.
Trots att kvinnor är i klar majoritet bland ryttare – och ridning kan vara en rätt ansträngande och stundtals skumpig historia – finns det nästan inga vetenskapliga studier som berör ämnet ryttare, bröst och bh:ns funktion.
För att ge hingstar ökad möjlighet till sociala interaktioner, och fysisk kontakt med andra hästar i stallet, har forskare utvecklat "The social box". Där kan hingsten sträcka in huvud, nacke och ben i en intilliggande box. Se klipp nedan.
Vid amerikanska veterinärkongressen i december presenterade Elizabeth Santschi, Kansas State University College of Veterinary Medicine, de studier hon ansåg var de bästa inom kirurgi 2016. Och den amerikanska tidskriften The Horse beskriver den årliga ”topplistan” som ett av de mest populära inslagen på konferensen.
Forskare vid Tokyo universitet har visat att ridning aktiverar den del av hjärnan som står för lärande och minne. Ridningen främjar därmed, bland annat, barns förmåga till problemlösning.
Ett unikt rörelselaboratorium, som ökar kunskapen om hur hästen rör sig tillsammans med ryttaren, är vad som planeras av forskarteamet på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Labbet blir även ett viktigt verktyg för att förbättra diagnostiken vid hältor – om fem år ska det vara verklighet.
Varje år utser representanter för den amerikanska veterinärorganisationen (AAEP) årets främsta vetenskapliga studier inom olika områden. 2016 var det Rob MacKay från University of Florida som valde ut det han tyckte var årets bästa medicinstudier – en lista som senare även publicerades hos tidskriften The Horse. Och studierna han lyfte fram handlade om vitt skilda saker.
Det blir ljusare och många av oss ser fram emot avelssäsongen. I flera nya studier har forskare undersökt hur det blivande fölet utvecklas inne i livmodern. Det såg ut som en liten häst redan i somras eller under tidig höst, beroende på när stoet blev dräktigt så klart.
I ett försök att hitta ett bra grovfoder till lättfödda hästar, i riskzonen för fång, har SLU i Alnarp gjort en pilotstudie med det etiopiska gräset teff. Fodret är en biprodukt och resultat från andra länder är lovande.
Ta alla skador och symtom från hovarna på allvar, och var noga med ”första hjälpen”. Alla sår i hovområdet ska behandlas akut. Det framhöll docent Ove Wattle när hästveterinärer och hovslagare samlades på Ultuna i början av november, för att diskutera hästens hovar.
Uttrycket ”utan hov ingen häst” underströks tydligt när hästveterinärer och hovslagare samlades i november, på Sveriges årliga veterinärkongress på Ultuna i Uppsala, för att under två dagar lära sig mer om och diskutera hovar.
En av förra veckans stora rubriker var att Anders Eriksson anmält försäljning av hjälptyglar till Konsumentverket. Han är långtifrån ensam om att ifrågasätta användandet av exempelvis graman och de senaste åren har mycket hänt.
Forskningskollen har tidigare skrivit om en norsk studie, där man lärde ett antal hästar att kommunicera med hjälp av bilder. De fick svara på om de ville ha täcke på sig eller inte ute i hagen. I detta klipp ser man hur kommunikationen går till.
Hästar ser annorlunda på världen än vi människor, i detta klipp får vi en inblick i hur omgivningen ser ut för dem. Klippet är ett resultat av ett samarbete mellan forskare och en designer. Häftigt va!?
Undersökningar av hur förändringar i bakknäets mjukdelar påverkar hästen – och hur man hittar förändringarna – ger några svar, men nästan ännu fler frågor. Läs om flera forskningsstudier nedan.
Nästa höst blir det premiär för en ny kurs på Institutionen för fysik vid Göteborgs universitet. Då startar kursen Hästsport och fysik, en distanskurs på halvfart, och intresset är redan stort. Hippson kontaktade Maria Sundin, docent i teoretisk fysik och kursansvarig, för att få veta mer.
De gamla sanningarna gäller än, foderbyten och kraftfoder ökar risken för kolik. Samma försiktighet som gäller vid foderbyten ska dessutom råda om du byter sättet din häst får sitt vatten på. Det verkar även finnas ett samband mellan flytande vitaminer och kolikkänning.
I ett examensarbete från i år har hippologstudenten Sophia Nyman tittat på ett svårt men angeläget ämne – föräldrapress inom ponnysporten. Något som var och en som har besökt en ponnytävling förmodligen har märkt av.
Sofie Viksten disputerar om knappt två veckor, hennes forskning har handlat om att ta fram ett protokoll för hur hästar mår och har det.
– Det finns många olika saker att titta på. Främst hästen men även stallet, hagarna och rutiner för träning och utfodring. Jag har utvecklat ett protokoll med 56 olika mått för att mäta hästarnas välfärd, berättar hon.
Nu riktas ridsportens ögon mot Rio, där ett par hundra av världens bästa ekipage är på plats. För en gångs skull lyser sponsorernas namn med sin frånvaro, men den uppmärksamhet ett olympiskt spel innebär genererar ändå pengar. Inte minst kan det vara ett tillfälle för forskare att få fördjupa sig i frågeställningar som aktualiseras i och med spelen.
I två år har de elva gotlandsrussen, som ingår i SLU:s ”Russprojektet”, klarat sig på egen hand utanför Uppsala. Nu ska hingstarna hitta nya hem och forskarna börja analysera allt material. Vi åkte ut till de stora hagarna för att träffa hästarna – samt forskaren Sara Ringmark.
De svenska fälttävlansryttarna har varit i Falsterbo och laddat inför OS. Men hur farligt är terrängprovet, som ibland har kallats för världens farligaste sport, egentligen? Därom tvistar de lärde.
I dag är det få med invandrarbakgrund inom ridsporten, något som Svenska Ridsportförbundet vill ändra på.
– Det är viktigt att våga se den egna idrotten i vitögat, säger Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap, i ett pressmeddelande från förbundet.
Varje år kommer det ny forskning om fång, dess orsaker och behandling. Gåtan är ännu inte löst – men några pusselbitar har åtminstone lagts på plats.
Ett mekaniskt hästben från Sverige har redan testat OS-banorna. I dag presenterar veterinär Elin Hernlund sin doktorsavhandling ”Sport surfaces in show jumping”, som bland annat har resulterat i det beresta benet.
Tack vare ingenjörer vid University of Pennsylvania School of Veterinary Medicine kan nu även stående hästar, i sin helhet, undersökas med hjälp av datortomografi (CT). Alltså det som ibland kallas "skiktröntgen".
Den nya maskinen möjliggör för veterinärer att upptäcka skador i ett tidigt skede, på ställen som tidigare inte har kunnat köras genom CT-apparaten. Hemligheten är två robotarmar som rör sig runt hästens kropp. Kolla klippet – visst är det häftigt?
Under betessäsongen gäller det alltid att hålla ögonen öppna så att det inte finns giftiga växter i hagarna. Ett relativt nytt tillskott på listan över växter att ha koll på är tysklönnen, som kan orsaka mycket allvarlig förgiftning hos hästar.
Charlotte Lundgren är filosofie doktor i kommunikation och samtalsforskning vid Linköpings universitet. Hon har bland annat studerat kommunikationen häst-ryttare-tränare i dressyr. Nu ska hon under två år arbeta med ett projekt för att föra universitets- och hästvärlden närmare varandra.
I en studie har forskare funnit att hästarnas hjärta slår fortare, och att de kämpar med att tugga, när nosgrimman spänns för hårt. Därför efterfrågar man tuffare regler för hur hårt den får spännas vid tävling.
Maria Vallak läser till veterinär vid Sveriges lantbruksuniversitet, i sitt examensarbete har hon valt att titta närmare på utfodringen av äldre hästar. Bland annat söker hon svar genom en enkät.
Uppfödare och ägare till SWB-hästar är en brokig skara. Med jämna mellanrum försöker forskare och studenter samla mer information om de svenska hästarna och deras människor, men allt som oftast misslyckas de med att räta ut frågetecknen helt. Vi vill nämligen inte berätta.
SLU har under två år haft tolv russhingstar i stora hägn en bit utanför Uppsala. Hingstarna har levt på det som växer i naturen och har inte stödutfodrats. Syftet med projektet har dels varit att se hur hästarna klarar att leva så, dels att se om den biologiska mångfalden gynnas av betande hästar. Nu lider projekttiden mot sitt slut.
Alla hästägare känner igen, och fruktar, koliksymtomen. Trots att kolik är ett relativt vanligt lidande finns det dock mycket kvar att ta reda på, för de hästforskare som undersöker varför hästar får ont i magen.
Bettets vara eller icke vara debatteras – och det görs allt mer forskning för att försöka mäta hur hästen påverkas av betsling och annan utrustning. Att ryttarens ridstil påverkar kan tyckas självklart, alltså vilket stöd hon eller han vill ha i handen. Skillnaden i tygelspänning mellan professionella ryttare finns nu svart på vitt.
Höga nivåer av fosfor medverkar till övergödning och bland annat sämre vattenkvalitet och syrebrist i vattnet. Hästnäringen har hittills fått härja fritt och har sluppit de restriktioner som jordbruket måste hålla sig till. En studie från SLU är inte smickrande och frågan är när hästhållarna måste bli mer miljömedvetna.
Är din häst extra frusen, eller är det du själv som behöver mer kläder? Nu finns det faktiskt vetenskapliga belägg för att hästar är individer – även när det kommer till om de vill värma sig eller inte.
Katrin Lindroth har sin examen från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) inom räckhåll, men slår inte av på takten för det. Målet är att blir husdjursagronom med en master i Animal Science – nu vill hon hjälpa till att lösa gåtan om kolik.
Stiftelsen Hästforskning har beviljat medel till fem nya och tolv pågående forskningsprojekt. Elva miljoner kronor avsätts för 2016.
En forskargrupp vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, ska nu undersöka om avancerad datorteknik kan kombineras med veterinärmedicin – för att utveckla objektiva metoder för att upptäcka smärta hos häst.
Forskare från Högskolan i Borås och Högskolan i Skövde har studerat hur frågor om ryttarsäkerhet kommer till uttryck i sociala medier. Projektet visar bland annat hur viktigt det är att diskutera hur vi bedömer information från bloggar, Facebook-grupper och diskussionsforum.
Ansvarig utgivare: Ann Kristin Yngve
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen artiklar, frågespalter, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden.