Hur blir stödet i handen om det är hästen själv som får bestämma – och hur mycket av tygelspänningen beror på ryttaren? Två tyska forskare har i en pilotstudie försökt sig på att mäta om det blir någon skillnad i tygelspänning med eller utan ryttare.
I en avhandling har Mari Zetterqvist Blokhuis skrivit om hur viktig kommunikationen mellan häst och ryttare är – samt vad som kan hända om den saknas. Relationen sinsemellan är något hon alltid tyckt varit spännande.
– Speciellt i mitt jobb som ridlärare när man ska hjälpa andra, att lära andra att kommunicera med hästen. Och jag har alltid tyckt om djur och känslan av att sitta på ett stor djur, känna att man samspelar och blir ett, berättar hon i klippet.
Visst kan en van hästmänniska tolka hästars ansiktsuttryck och se om de är spända eller har ont, det är vi nog alla överens om. På senare tid har forskningen även kunnat visa och mäta det man då ser och läser av, nämligen exakt vad som händer i hästens ansikte exempelvis vid smärta eller oro.
Veterinär Anna Byström har med hjälp av teknik studerat rörelser hos häst och ryttare, i ett doktorandprojekt vid SLU. Hon menar att det är svårt att få en exakt bild av hur de två kropparna rör sig i förhållande till varandra endast med blotta ögat – men med teknik kan man se vad som händer på riktigt. Detta rapporterar Hästsverige.
Frågan om viktgränser för ryttare, till exempel på ridskola eller om en vuxen vill rida ponny, är inte enkel. Det kan vara mycket känslor inblandat liksom diskussioner kring diskriminering – blandat med viljan att alla ska få uppleva det underbara med att rida. Nu har forskarna kommit en bit på väg med att objektivt undersöka hur hästar påverkas av vad ryttaren väger.
I en studie som över 120 forskare bidragit till har man kunnat lära sig mer om hästens genetiska historia och hur vi med vårt avelsarbete har påverkat dess gener. Bland annat har man hittat tidigare okända grenar i hästens släktträd, och sett hur vårt avelsarbete har utarmat den genetiska variationen.
Med hjälp av ett tränat öga, och objektiv mätteknik som komplement, studerar Maria Terese Engell ryttares sitsar in i minsta detalj. Johanna Due-Boje är en av toppryttarna i dressyr som har fått sin sits granskad.
Stiftelsen hästforskning välkomnar nu forskningsansökningar i sin årliga utlysning. Runt 20 miljoner kronor ska delas ut.
Embryotransfer blir allt vanligare när ägarna vill ta tillvara de värdefulla stona i aveln. Eftersom det är stora pengar och dyrbara gener i omlopp är man ofta extra noggrann med dessa embryon, foster och föl. Forskning visar dessutom att det är viktigt att tänka efter noga när det kommer till att välja vilket sto som ska få bära fram dyrgripen. Mottagarstoet påverkar fölets storlek, exteriör och ämnesomsättning.
Gittan Gröndahl, tillförordnad statsveterinär, och SVA hoppas få forskningsbidrag för att kunna studera årets utbrott av virusabort närmare. De vill få ökad kunskap om olika virusstammar och diagnostik, men även om hur kommunikationen om årets fall påverkat allmänhetens oro och beteende.
Ansvarig utgivare: Anki Yngve
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen artiklar, frågespalter, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden.
