Text: Julia Brente 
  
Sofie Viksten är filosofie doktor i etologi och djurvälfärd och driver företaget Hästfokus AB. Under hösten har hon turnerat landet runt för att sprida kunskap i ämnet hästvälfärd. Hur och varför är det viktigt att mäta den?
När vi pratar om hästvälfärd och djurskydd är det viktigt att komma ihåg att de är två olika saker. Djurskydd är det vi gör för att skydda våra djur, medan hästvälfärd är hästens upplevelse av det vi utsätter den för. Kort sagt är hästvälfärd hästarnas fysiska och mentala hälsa.
– En vanlig missuppfattning är att om man följer lagen så har man en god hästvälfärd, det stämmer inte. Lagen är en miniminivå. När det görs offentliga kontroller undersöker man bara att hästhållningen uppfyller minimikraven, förklarar Sofie.
  
Inte bara stallet ska kontrolleras
Någonting hon har arbetat för är att det ska tittas mer på hästarna, och inte bara på stallen, när myndigheter och organisationer kontrollerar hästhållningen. Tidigare har man mestadels fokuserat på hur stall och hagar är utformade och har inte lagt så mycket vikt vid att undersöka djurens fysiska och mentala hälsa.
Sofie förklarar att det är lätt att det dåliga i ett stall blir det normala. Vi vänjer oss vid rutiner som egentligen inte är bra för hästarna. Några av de vanligaste sakerna hon märker när hon åker runt i olika stall är problem med ventilation och mögelförekomst, att hästarna inte äter så mycket som de ska göra enligt foderstaten, skador från utrustning, dålig munhälsa, skaderisker och för lite utevistelse.
  
Stress tar sig olika uttryck
Precis som människor visar hästar stress på olika sätt. Något Sofie har lagt märke till är att vi hästägare ofta har svårt att läsa av detta.
– Ibland kan de bli apatiska. En häst som blir det är exakt lika stressad och mår lika dåligt som en häst som visar sin stress utåt. Det är som att någon har dragit ner rullgardinen, den är inte i kontakt med omgivningen, säger hon.
En sådan häst kan vara svårare att förstå och det är inte alltid lätt att se skillnad på en häst som är lugn och en som är apatisk. Det här är någonting som kan bli problematiskt, inte minst när man ser till de hästar som blir missförstådda.
– Det som är lite läskigt är att symtomen för apati är samma vi använder för att beskriva en ”bra nybörjarhäst”. Den är lugn, reagerar inte så mycket och så vidare. Men att hästen inte är reaktiv betyder inte att den inte är stressad och kan må väldigt dåligt.
  
Kritik mot hästsporten utifrån
Hästsporten har, särskilt under den senaste tiden, varit under lupp. Och vi själva blir mer och mer medvetna om hur vi hanterar våra hästar. Sofie tar upp vissa saker som människor utanför sporten kritiserar hästmänniskor för. Det är bland annat omoderna träningsmetoder, dopning, våld och spödrivning, skadlig utrustning och att vi inte följer lagen.
– Allt det här samlat är sådant vi blir kritiserade för. Det finns många som arbetar för att vi inte ska få träna och tävla våra hästar på det sätt vi gör i dag. Är det så att vi vill att sporten ska finnas kvar måste vi våga visa utåt hur hästarna mår och hur de hanteras. Det handlar dels om att rättfärdiga saker, dels om att rannsaka oss själva om hur vi tar hand om våra hästar. Här hjälper hästvälfärdsundersökningar väldigt mycket, säger hon.
Sofie tror att det är viktigt att vi är tydliga och ärliga med vad vi gör med våra hästar, att vi vågar ifrågasätta oss själva och vågar bli bättre. 
– Vi måste med raka ryggar kunna visa hur vi hanterar hästarna. Kan vi inte göra det så kanske vi inte tar hand om dem så bra.