Text: Emma Rost
Foto: Emma Rost och Shutterstock

Antalet hästar som döms ut i Sverige ökar, vilket gör att även försäkringsbolagens kostnader ökar, vilket i sin tur på sikt kommer att leda till ökade försäkringspremier för hästägarna. Det är en utveckling som ingen tjänar på, allra minst hästarna. Men varför slås hästarna ut? Många gånger är problemen diffusa. Är det hästarna det egentligen är fel på, eller är det kanske ryttarna?
Staffan Hammarskiöld är med och driver ett projekt tillsammans med Agria sedan tre år tillbaka där hästar som slagits ut köps upp av försäkringsbolaget och får en ny chans hos Staffan. Han menar att det oftast handlar om hästar som tidigare gått ganska bra, men som inte fungerar hos sin nya ryttare.
- Ofta är det unga ryttare som upplever att det inte fungerar med den nya hästen efter en tid. Då börjar de leta fel på hästen. Varför går den inte lika bra som den gjort tidigare?
Hästarna behandlas av veterinärer, kiropraktorer och alternativbehandlare. En typisk bild är att hästen besökt flera olika kliniker och veterinärerna hittar inget egentligt fel på hästen.

Hos veterinären
Ulrika Norell är veterinär på Strömsholms djursjukhus och hon berättar att det är ett riktigt detektivarbete när hästarna kommer in till dem.
- När man byter ägare så byter man ju väldigt mycket. Vi försöker ta reda på om det är problem som härrör från smärta och vi rider väldigt mycket eftersom de diffusa problemen ofta är diffusa ridproblem, säger hon.
Lotta Linde, testryttare på Strömsholms djursjukhus inflikar:
- Vi kontrollerar alltid utrustningen och det är ganska ofta som det är sadlar som inte ligger rätt. Jag försöker känna om hästen är halt, hur den jobbar om om den är liksidig. Ofta är de här hästarna istadiga.
Hästarna är ibland för ensidigt tränade och inte korrekt musklade när de kommer in till kliniken.
- Man måste variera träningen för hästarna, annars får de spänningar och låsningar. Hästen måste tränas, inte bara ridas. Det är inte självklart för alla, säger hon.
Lotta håller med, men säger också att det kan vara svårt att påpeka det för hästägaren eftersom det är en känslig fråga och många hästägare tar illa upp.
 
Ridproblem = Ryttarproblem?
- Det är ju ryttaren som till stor del gör hästen, säger Marie Zetterqvist Blockhuis, lärare på Strömsholm. Vi försöker hitta metoder för att förbättra sitsen eftersom en felaktig sits belastar hästen. Vi har testat med ryttare som fått sina sitsfel identifierade. Man kan ha 16 fel i mellandelen, den ryttare som hade mest hade nio. Eckhart Meyners har hjälpt oss att ta fram personliga program för att förbättra sitsarna.
Hon tycker också att ryttare generellt sett är för dåligt gymnastiserade. Många ryttare har ont när de rider, eftersom de kompenserar för att de inte orkar.
Marie säger att det är viktigt att ryttaren dessutom går tillbaka till sig själv och är självkritisk.
- När jag köpte min första häst tävlade jag upp till medelsvår och jag fick alltid väldigt dåligt på travprogrammet och bra på galopprogrammet. Jag tyckte att det berodde på hästen, men med min nya häst var det samma sak!
Staffan tycker att vi generellt sett måste utbilda oss mer. Han förespråkar mer stilhoppning och fler ryttartester innan man får en fullödig ryttarlicens för att få tävla.
- Det skulle spara ryttarnas tid och pengar och lidande för hästarna, säger han.
Han berättar också att av de hästar som kommit till honom har alla utom en kommit tillbaka till ett liv som ridhästar, på olika nivåer, från hobby till landslagsnivå. En häst har fått avlivas, på grund av fång.

Pressas för hårt?
Anders Eriksson, vars meritlista innehåller hovslagare, a-tränare i körning och unghästutbildare, tycker att vi ibland pressar våra unghästar för hårt:
- Lars Roepstorff berättade på en föreläsning förra året att tillväxtzonerna i hästens rygg sluts först vid sex års ålder. På militärtiden tävlades inte hästarna förrän vid sju års ålder.
Över huvud taget var panelen överens om att det finns lite för mycket hets i utbildningen av unghästar.
- Systemet lurar sig själv lite. De som driver systemet vill ha in så många hästar som möjligt i testerna, men de som inte är redo presterar ju dåligt. Alla hästar är inte klara för dessa tidiga tester, inte ryttarna heller, säger Staffan.
Han tipsar unghästägare om att vara noga med att lägga upp en plan och att hålla sig till träningsprogrammet. Samtidigt säger han att vi har en fördel med våra stora marker jämfört med övriga Europa där hästarna ofta står på djupströbäddar och äter som köttdjur.
- Det är otroligt viktigt att hästar rör sig mycket, säger han.
 
Vad har aveln för ansvar?
Kan den ökade utslagningen bero på att vi idag har för känsliga och talangfulla hästar? Hästar som "den vanliga" ryttaren inte klarar av? Frågan diskuterades kort av panelen.
- Många hästar är lite skarpa idag och det krävs erfarenhet för att kunna utbilda dem. Men man glömmer bort att de gamla halvblodshästarna inte heller var så ridbara, säger Anders Eriksson.
Marie:
- Olyckorna har ju ökat och det kan säkert bero på att hästarna blivit känsligare. Men det finns sätt att testa temperamentet, säger hon.
Staffan, som själv håller på med avel, menar att en uppfödares högsta önskan är att få se sin häst på Scandinavium, men att hobbyryttarna kanske bör titta även på andra raser, som inte är så heta i temperamentet.
- Lätta nordsvenska hästar är jättebra ridhästar och man kan titta på lite sådana hästar också. Det beror på vad man vill använda sin häst till, säger han.
 
Rätt häst till rätt ryttare
Därmed glider vi in på ämnet rätt häst till rätt ryttare. Staffan säger att 50 procent av de hästar som kommer till honom är importhästar och att man när man ska köpa häst ska vara försiktig och försöka ta reda på så mycket om hästens bakgrund som möjligt.
- Som ung ryttare och hästägare tycker jag att man ska ta hjälp av en kunnig person som man litar på. Undvik dem som bara ska tjäna pengar på affären. Sen är det ingen skam att erkänna att hästen inte passade. Då får man väl sälja den och ta förlusten, säger Staffan.
Anders påpekar att allt arbete med hästen måste präglas av respekt för hästens förutsättningar för arbete.
- Utbilda hästen så att den blir stark först, sen kan man kräva prestation. Hästar måste få använda sina kroppar. De tål oerhört mycket, men de måste vara förberedda.
Ulrika:
- Hästen är inte byggd för ridning. Därför är det viktigt att vi ger dem de bästa förutsättningarna.
 
Rätt träning, rätt hästhållning
Många hästägare vet inte hur de ska träna sina hästar på ett korrekt sätt. Vilket inte är så konstigt, för det finns inga riktiga riktlinjer att hålla sig efter heller.
- Det finns ingen riktig forskning på hur man ska träna sin häst, vilka rörelser man ska göra, hur många språng man ska hoppa och så vidare, säger Marie.
Ulrika håller med.
- Man kan hålla på med intervallträning och liknande, men det är fortfarande du som ryttare som måste kunna se när du kan gå vidare och kräva mera. Det är svårt att veta hur man ska lägga upp ett träningsprogram, säger hon.
Hästhållningen är också viktig för hästarnas hållbarhet. Staffan berättar om en häst som kommit till honom, en dressyrhingst i åttaårsåldern.
- Har han fått gå ute, frågade jag hästägarna. Ja visst, två timmar om dagen, var svaret. Det är ingen utevistelse för en relativt ung hingst, säger Staffan.

Emma Rost

redaktion@hippson.se