Det är forskaren och husdjursagronomen Katrin Lindroth som presenterar sin doktorsavhandling som handlar om fri fekal vätska hos häst (FFV). Begreppet innebär att hästens träck kommer ut i två faser. Först en fast fas med formade träckbollar och därefter en rinnande vätskefas. Den rinnande fasen kan ställa till med problem genom att svans och bakben smutsas ner, vilket kan leda till irritation och skadad hud.
– Förekomst av FFV kan därför utgöra ett välfärdsproblem för drabbade hästar även om det inte finns några indikationer på att hästen uppvisar några sjukdomssymptom som till exempel feber, säger Katrin Lindroth i ett pressmeddelande från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Genomförde två studier
Forskningen baserades på två studier; en övergripande enkätstudie riktad till ägare av 339 hästar med FFV och en fallstudie där 50 hästar med FFV samt 50 hästar utan FFV undersöktes mer detaljerat.
I enkätstudien fick ägarna till hästar med FFV svara på frågor om hästarnas egenskaper, träning, utfodring, sjukdomshistorik och förekomsten av FFV. I enkätsvaren uppgav hästägarna vilken typ och hur stor mängd grovfoder de gav till hästarna. Majoriteten av hästarna i studien fick även någon typ av kraftfoder, men i små mängder.

Behövs mer forskning för att se samband
Flera av hästägarna rapporterade att hästarnas träck blev bättre efter byte av grovfoder. Det innebar att hästarna bytte till annat parti av hösilage eller när man bytte från hösilage till ett torrt hö. Foderbyte kunde även vara vid övergång från skördat grovfoder till bete.
I enkätsvaren uppgavs också att 23 procent av hästarna med FFV tidigare hade drabbats av kolik.
– Det är en förhållandevis hög andel i relation till kolikfall i jämförbara hästpopulationer, säger Katrin Lindroth.
Hon betonar att förekomst av FFV och ökad risk för kolik ännu inte kan bevisas, då resultaten inte visar på det. För att ta reda på det sambandet behövs ytterligare studier, enligt Katrin Lindroth.

Handlar inte om en grovtarmsstörning
Inom forskningsprojektet undersöktes även den kemiska sammansättningen i hästarnas träck. Det visade sig att hästar med FFV hade ett lägre innehåll av laktat (mjölksyra) i träcken jämfört med hästarna utan FFV, trots att FFV-hästarna utfodrades med mer stärkelse och socker per 100 kg kroppsvikt och dag, vilket borde gett omvänt resultat.
Resultaten visar att det inte var möjligt att se någon generell skillnad i förekomst av bakterier i träcken hos hästar med och utan FFV. Det indikerar att FFV inte rör sig om en grovtarmsstörning men att fler studier behövs för att helt kunna utesluta det.
– Dock vore det intressant att göra fler studier kring de skillnader som uppvisats i träckens fysikaliska, bakteriella och kemiska egenskaper mellan fall- och kontrollhästar. Även den högre risken för kolik hos hästar med FFV behöver undersökas vidare, säger Katrin Lindroth i pressmeddelandet.