Text och foto: Jennie Börs
  
I slutet av september installerades ett inomhuspositioneringssystem i det ”smarta” ridhuset på Strömsholm. Systemet innebär att uppsatta sensorer, med hjälp av digitala mätpunkter, kan ge en bättre bild av hur ekipaget rör sig under ett ridpass.
Dessutom har Strömsholms röda ridhus nu försetts med en sensor som mäter temperatur och luftfuktighet inomhus. I samband med detta installerades även sensorer för att mäta dammpartiklar i ridhuset, detta i ett samarbete med forskningsinstitutet Rise.
– Jag träffade Cristina från Rise i samband med Gothenburg Horse Show tidigare i år och då pratade vi om att det hade varit intressant att testa den här typen av sensor. Det känns som ett klockrent samarbete, säger Madeleine Malmsten som är projektledare för Ridsportens innovationer.
  
Förbättra luftkvaliteten
Cristina Rusu, associate professor på Rise, är själv hästtjej. Idén om att mäta dammpartiklar hämtade hon från praktiken.
– Det blir väldigt dammigt i både stall och ridhus. Jag tänkte därför att det skulle vara en god idé att mäta vilka partiklar som faktiskt finns i inomhusmiljön i ett första steg, för att på sikt kunna förbättra luftkvaliteten, säger hon.
I Strömsholms smarta ridhus har därför två sorters dammpartikelsensorer satts upp. De kommer från olika tillverkare, tanken är att informationen från sensorerna ska komplettera varandra.
Det Rise har gjort inför installationen är att hitta ett fungerande sätt för att få sensorerna att kommunicera med och lagra insamlad data på Ridsportens innovationers server. Tanken är att dammpartikelsensorerna, respektive sensorn för temperatur och luftfuktighet, kontinuerligt ska övervaka vad som händer i Röda ridhuset på Strömsholm.
– I framtiden tänker vi att sensorerna till exempel kan kopplas till ett bevattningssystem eller till ventilationen, på så sätt kan både energi och vatten sparas. Kanske går det dessutom att koppla in data från SMHI som gör att vi kan planera bevattningen utifrån hur vädret ska bli, säger Cristina och Madeleine fortsätter:
– Här på Strömsholm vattnar man underlaget olika mycket beroende på om man ska hopp- eller dressyrträna. Där skulle vi teoretiskt sett kunna undersöka om det går att hitta balansen – när finns det inga skadliga partiklar i luften samtidigt som underlaget är bra för ändamålet?
  

Överst till vänster syns den ”Raspberry Pi” som läser ut data, bilden under visar en av dammpartikelsensorerna. Till höger syns anordningen till temperatur- och luftfuktighetssensorn.
  
Betongdamm är skadligt
En annan ambition är att på sikt kunna få upp sensorer i stallet.
– I stallmiljö finns det väldigt mycket damm och partiklar – exempelvis från hö, halm och strö men också från betongen när man sopar. Betongpartiklar vet vi att de inte är bra, så där kan det vara värt att undersöka hur mycket som finns och om luftmiljön kanske blir bättre med till exempel bevattning innan sopning, säger Madeleine och fortsätter:
– Med sensorerna kan vi testa hur stallmiljön kan förbättras i olika avseenden. Här på Strömsholm finns dessutom alla möjligheter att göra tester, eftersom det finns olika typer av stall med hundratals hästar och ryttare.
 
Rörelsesensor på benskydd
Vid sidan av installationen av dammpartikelsensorn passade Rise på att testa en rörelsesensor för häst, när de ändå befann sig på Strömsholm. Forskningsinstitutet har sedan tidigare utvecklat sensorer för att göra mätningar på personer med Parkinsons sjukdom.
– Då finns sensorerna installerade i en tröja och är placerade på lite olika ställen runt kroppen. Sensorn mäter skakningar och vi tänker att den kan fästas på hästens benskydd för att mäta exempelvis symmetrier och balans i gångarterna. Och på så sätt upptäcka en hälta i tid, säger Cristina och institutdoktoranden Johan Bjurström fortsätter:
– Tanken är att vi här på Strömsholm, i ett första steg, ska samla in en mindre mängd data och se vad vi kan tyda för någonting utifrån den.
I den nuvarande sensorn som fästs på hästens benskydd finns ett minne där data lagras. Mätningar görs sedan konstant under hela ridpasset och efteråt kopplas minnet till datorn, dit den insamlade informationen hämtas.
– På sikt tänker vi att rörelsesensorn överför informationen trådlöst och kan användas i kombination med inomhuspositioneringssystemet. Då kan vi få extra information genom att veta exakt i vilken position hästen utför en rörelse, för att sedan göra jämförelser utifrån det, säger Cristina.
  

Under testet tömkörde Karin Morgan, chef för forskning och utveckling på Ridskolan Strömsholm och Flyinge, hästen Simon (född 2008, e. Stedinger ue. Fleetwood, äg. Karin Morgan). I ovankant på ridhussargen syns en av sensorerna för inomhuspositionering.
 

Rörelsesensor fäst på hästens ben. I framtiden skulle sensorn även kunna användas på hästar i hagen för att studera deras rörelse där.
  

När mätningen gjordes på Strömsholm filmades också hästen under rörelse. Tanken är att filmen kan användas som ett komplement i analysen av den data som samlades in.
  
Mätningar av stallarbetet
En annan idé som finns är att i framtiden använda rörelsesensorerna på människor som arbetar i stallmiljö. Arbetsmiljön är som bekant ofta ganska tuff, förhoppningen är att kunna förbättra den med hjälp av sensorerna.
– Det finns så mycket förbättringsmöjligheter, men ändå går ryttare fortfarande och biter ihop. Med hjälp av sensorn skulle vi kunna mäta och se om belastningen ändras när vi ändrar en rörelse, eller om det spelar någon roll hur stallet är utformat. Vi skulle också kunna mäta om det blir minst arbetsbelastning att ha hästar i stall eller på lösdrift, säger Madeleine.
  
Hitta vad som är ”normalt”
I ett första steg ska dock insamlad data från när sensorn används på häst i träning analyseras. Detta för att kunna se vilka återkommande mönster som finns i gångarterna och därigenom få en grund att utgå från.
– Från datan får vi fram olika grafer, vad vi behöver göra är att karaktärisera en grupp grafer för att få fram ett ”normalt” beteende. Först därefter går det att se vad som är avvikande i en rörelse, förklarar Johan.
Förhoppningen är att hitta en student som vill göra masterstudier hos Rise, där uppgiften blir att göra just den typen av analys. Exempelvis innebär det så kallad maskininlärning, för att extrahera så mycket information som möjligt.
– Vi tänker att vi ska annonsera och se om vi hittar någon som är intresserad. Endera en student som läser något hästinriktat eller något tekniskt, var i Sverige man studerar spelar ingen roll. För analysen kan göras på distans, säger Cristina.
  

Johan Bjurström och Cristina Rusu från Rise, hästen Simon, Karin Morgan från Strömsholm och Madeleine Malmsten på Ridsportens innovationer.

Tidigare på Hippson.se:
Hästnäringen framtidssäkras i projektet Innovare
Deras vibrerande dosa hjälper ryttaren att titta upp
De har utvecklat en innovativ stigbygel och sula
Snart kan du och hästen få tränarhjälp på distans
Uppkopplad häst ger aha-upplevelse
Flyinges ridhus har blivit ”smart” – ridkonst ska mätas objektivt

Redaktion Hippson

redaktion@hippson.se