Text: Jennie Börs
  
Att göra den första munhålekontrollen redan när hästen är ung är viktigt, menar Julia Lundberg som är distriktsveterinär med tandkompetens på häst. Detta eftersom hästen får en helt ny uppsättning tänder när den är mellan två och fem år gammal.
– Under de åren händer det väldigt mycket i hästens mun, dessutom är det ofta i den åldern vi ska börja invänjningen av bett. Tandkollen på de unga hästarna är också viktig eftersom många problem kan förebyggas och behandlas om de upptäcks i tid, säger hon.
Julia rekommenderar därför att den första tandkontrollen görs inför att hästen ska börja vänjas vid bett. Bland annat för att vid behov kunna operera bort dess vargtänder.
– Vi brukar rekommendera att de ska tas bort om man ska rida hästen med bett. Vargtänderna är väldigt små och sköra, vilket gör att de kan gå av eller orsaka obehag eftersom bettet ligger och trycker mot dem, förklarar hon.
Därefter bör hästens mun kollas av veterinär minst en gång om året fram till att tandväxlingen är färdig. Bland annat eftersom inflammationer i tandköttet kan uppstå när foder fastnar mellan eventuella mjölktandsrester och de nya tänderna.

Julia Lundberg tog sin veterinärexamen i Köpenhamn 2009 och har därefter gått tre delkurser av SLU:s vidareutbildning inom hästtandvård. Till vardags jobbar hon hos Distriktsveterinärerna i Karlskrona. Foto: Privat
 
Regelbundenheten viktig
De regelbundna munhåleundersökningarna bör även fortlöpa efter att hästen har bytt tänder. Efter femårsåldern rekommenderar Julia generellt att hästens mun kollas en gång om året, men hon menar samtidigt att det kan vara individuellt.
– Ser allt fint ut under en årlig koll kan det räcka med vartannat år, samtidigt som tätare kontroller kan behövas om problematik finns. Det är väldigt individuellt, jag brukar alltid lägga upp en plan tillsammans med ägaren för när det är lämpligt att kolla hästen nästa gång, säger hon.
När hästen börjar närma sig 20-årsåldern brukar vanligen flera åldersrelaterade problem visa sig i munhålan. Exempelvis börjar de vanligtvis vassa emaljåsarna på kindtänderna att slitas ner, hästen får därmed svårare att mala sönder fodret. Den kan även börja tappa tänder eftersom dess långa tandrötter blir allt kortare.
– Det är väldigt individuellt i vilken ålder problemen börjar märkas. Tecken på att hästen har börjat få problem med tänderna kan vara att den tappar hull, lämnar foder eller att man ser att det finns otuggade bollar av foder i boxen, berättar Julia.
En tappad tand kan till exempel leda till att närliggande tänder flyttar sig lite grann, eller att motstående kindtänder växer sig långa. Foder kan dessutom fastna i mellanrummen, vilket orsakar inflammationer i tandköttet och är mycket smärtsamt för hästen.
– Ibland kan det hända väldigt mycket på kort tid hos en äldre häst, därför är det viktigt att göra tätare kontroller när problemen börjar visa sig. Generellt tycker jag att de flesta hästägare är duktiga på att kontakta oss, detta om de märker att deras äldre häst börjar tappa i vikt eller får problem att tugga.
  
Rätt längd på bettet
Förutom att regelbundet kontrollera hästens munhåla och tänder hos veterinär, menar Julia att ett anpassat bett och huvudlag är en viktig del i hästens munhälsa. I ett första steg ska bettet vara korrekt inpassat.
– Många tar gärna ett lite för långt bett för att undvika tryck mot mungiporna, men längden är väldigt viktig. Ett bra sätt att ta reda på vilken storlek hästen ska ha är att ta en vanlig linjal och mäta från mungipa till mungipa, säger hon och fortsätter:
– Bettet får heller inte hissas för högt upp, för då kan det orsaka klämskador i mungiporna.
Vilken typ av bett man sedan väljer tycker Julia ska anpassas efter vad hästen och ryttaren själva trivs med.
– En del hästar trivs bättre på ett oledat bett, medan andra gillar ett ledat bättre. På framför allt unga hästar är en rekommendation att ha ett så tunt bett som möjligt. Dels eftersom de är ovana, dels för att det egentligen inte finns plats för ett bett i hästens mun, säger hon och fortsätter:
– Många unghästar, och även äldre hästar, föredrar ett bett som ligger stilla och stabilt i munnen. Då kan en modell med fasta ringar vara ett bra alternativ.

Fasta ringar kan få bettet att ligga mer stilla i munnen. Foto: Anki Yngve
  
Variera olika huvudlag
Vad gäller nosgrimman förklarar Julia att valet ska göras utifrån bettet. Ett stångbett går exempelvis inte ihop med en remontnosgrimma eftersom den låser bettets skänkel.
– Det viktigaste av allt är att nosgrimman inte spänns för hårt, kanske behövs den inte alls? Min rekommendation är sedan att variera både bett och nosgrimmor för att trycket ska fördelas på olika ställen. På så sätt minimeras risken för skador i munnen på hästen, säger hon.
För att göra variationen enkel är Julias tips att ha tre olika typer av huvudlag att växla mellan. Ett av alternativen får gärna vara bettlöst.
– På så sätt slipper du mecket med att byta bett hela tiden. Det blir dessutom mer naturligt att man varierar sig när tränsen hänger färdiga i sadelkammaren.
Utöver variation tycker Julia att man som ryttare, i den utsträckning det går, bör hålla lite koll själv i hästens mun.
– Ha gärna som rutin att kontrollera mungipor och den främre delen av hästmunnen, till exempel i samband med arbete. Ser du något onormalt, som trycksår i mungiporna eller vid lanerna, är det ett tecken på att det är dags att byta bett. Eller kanske rentav att köra bettlöst ett tag, säger hon och fortsätter:
– Det kan dessutom vara bra att kontakta veterinär och boka in ett nytt besök för tandkontroll. Tryckskador är smärtsamma för hästen och tar ofta lång tid att läka, så det bästa är att hålla koll och att därmed förebygga att de uppstår.