Gästbloggen
AUG
04
2020

Foto: Adobe Stock

OM DENNA GÄSTBLOGG
Just nu finns det gott om fästingar i skog och hagmarker. Därför tycker Mälaren hästklinik att det kan vara bra att reda ut begreppen vad gäller hästar och fästingburna sjukdomar. Hippson har fått lov att dela inlägget med våra läsare i Gästbloggen.

Nu är fästingsäsongen här och vi tycker det är bra att reda upp begreppen lite kring fästingsjukdomar. Många hästar får fästingar och de flesta får inga men av detta. Men om man stöter på fästingar i den dagliga visitationen är de bra att plocka bort dem direkt, för de kan bära på sjukdom som kan smitta hästen.

Anaplasma, eller granulocytär anaplasmos, är det som man förr kallade för "ehrlichia". Anaplasma (A. phagocytophilum) är en bakterie som överförs från fästingar till hästar. De flesta hästar som drabbas utvecklar inga symptom, utan det enda som händer är att hästens immunförsvar reagerar och bildar antikroppar mot bakterien. Anledningen till att man vet detta är att man provtagit friska hästar och de visade sig då att många av dem bär på antikroppar, det vill säga de har stött på bakterien men inte varit sjuka eller mått dåligt. Man uppskattar att cirka 17 procent av svenska hästar har stött på bakterien, men långt ifrån alla dessa har varit sjuka.

Om hästen blir sjuk uppvisar den oftast symptom såsom hög feber (ofta 39-40 grader), svullna ben, flåsighet, gula slemhinnor, stelhet och trötthet. För att ställa diagnos kan man ta ett blodprov och påvisa bakterien i hästens blod (man vet då att den har en aktiv pågående infektion). Det är alltså inte samma sak som att se att hästen har antikroppar. Har hästen antikroppar har den någon gång under sitt liv stött på bakterien, men det säger inget om hästens problem för tillfället. Hittar man bakterien i hästens blod har den en pågående infektion. När man kollar på blodprovet för att leta efter aktiv infektion så kan man antingen titta på blodet i mikroskop, då kan man se bakterien som små prickar (inklusionskroppar) i hästens vita blodkroppar. Man kan även göra en analys som heter PCR, då påvisas bakteriens DNA i hästens blod.

Många hästar kan läka ut sin infektion själva, det vill säga ingen behandling behövs. Men ibland krävs behandling med antibiotika, vanligast bara ett par dagar och hästen brukar ofta svara snabbt på behandlingen.

Det har tidigare funnits spekulationer om hästar även kan drabbas av borreliainfektion (infektion med Borrelia burgdorferi). Man har gjort en större studie där man letat efter antikroppar mot anaplasma och borrelia på hästar i Sverige och man kunde då se att det finns många hästar som har antikroppar mot borrelia, det vill säga de har träffat på bakterien. Men man har inte i någon forskning kunnat visa på hästar som faktiskt blivit sjuka av borrelia. Borrelia finns i flera varianter i andra delar av världen och vi vet att människor kan bli sjuka av borrelia. Man har tidigare dragit paralleller och misstänkt samma sjukdom hos häst som hos människa men man måste vara försiktig med det eftersom många infektioner och sjukdomar inte fungerar alls på samma sätt hos olika djurslag.

Man har förr behandlat en del hästar mot borrelia med bredspektrumantibiotika och då upplevt att hästen mått bättre. Med det vi vet i dag så är det troligt att hästen egentligen led av någonting annat och blev bättre av vila, samt att den antibiotika man använder även har viss antiinflammatorisk effekt.

 


Läst 67844 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
15
2018

OM DENNA GÄSTBLOGG
Mälaren hästklinik fick tidigare i veckan assistera räddningstjänsten, när de hjälpte en häst som hade fastnat i vattnet i en å. Klinikens veterinär, medicinspecialist Anna Kendall, förklarar hur man påbörjar vård vid hypotermi – alltså nedkylning – om man hamnar i samma situation.

"Vad händer rent fysiskt med hästar som fastnar och blir nedkylda? Och vad kan man själv göra i väntan på hjälp?

Senast i veckan har vi assisterat i en räddningsaktion där en häst fastnat i vatten och det är tyvärr inte första gången vi har fått hjälpa hästar som fastnat i vatten och lera. När vi nu går mot kallare väder kan det vara värdefullt att veta hur man som hästägare kan påbörja vård vid hypotermi, om man nu skulle hamna i den väldigt tråkiga situationen. Vår medicinspecialist Anna Kendall förklarar:
  
Vi har tidigare skrivit om temperaturreglering i samband med feber, men vad händer i kroppen när man blir nedkyld och hur gör man för att förhindra allvarliga skador i samband med nedkylning – eller hypotermi som det heter? För att förstå detta behöver man veta lite om hur de normala kroppsreaktionerna på exponering för kyla fungerar.
  
Kroppens termostat (hypotalamus i hjärnan) har hos den vuxna hästen en förinställning på mellan 37,5–38,2 grader. Hästar är duktiga på att klara av kyla, det finns till exempel hästar i Mongoliet som under vintern lever i så extrema temperaturer som -40 grader Celsius utan att drabbas av köldskador.
När yttertemperaturen sjunker leds kyla bort från kroppen genom att den varma luften stiger från huden och blandas med den svalare lufttemperaturen. För att hindra detta och bevara värmen i kroppen kan man isolera sig med ett skyddande lager av fett innanför huden, eller genom att ha en ordentlig vinterpäls som håller kroppsvärmen kvar innanför (den varma luften blir liksom fångad i pälsen och kan inte stiga bort).
  
När detta inte räcker, drar de små blodkärlen i huden ihop sig vilket gör att huden blir kallare, men då blodet håller sig mer i de centrala delarna av kroppen hålls också kroppsvärmen kvar centralt. Detta är en mycket viktig mekanism för att förhindra avkylning av centrala organ (till exempel lever, lunga och njure) och för att se till att de bibehåller sin funktion. Om inte heller detta räcker för att hålla temperaturen uppe börjar kroppen att skaka. Muskelaktiviteten i skakningarna är ett sätt att skapa kroppsvärme!
  
Ju större ett djur är, desto mindre är risken för nedkylning eftersom kroppsytan i relation till kroppsvikten är mindre. På grund av detta är det mycket mer ovanligt med allvarlig nedkylning hos en häst jämfört med till exempel ett marsvin eller en kanin.
Samma förhållande gäller mellan stora och små hästar, där en mindre häst alltså är lite mer utsatt än en stor. Den allra vanligaste orsaken till undertemp hos hästar är faktiskt att man inte hållit rektaltermometern tillräckligt noga emot slemhinnan i tarmen, eller att spetsen har hamnat inne i en träckboll. Så den första åtgärden vid ”undertemp” utan tydliga yttre faktorer är att göra om mätningen och vara noga med att hålla tempen mot tarmväggen.
  
Hur kan det då komma sig att en häst som kan leva ute i -40˚C kan bli allvarligt nedkyld när den fastnar i åttagradigt vatten? Man har gjort studier på detta på människor och vatten är mycket, mycket bättre på att leda bort värmen från kroppen än vad luft är.
Vatten med en temperatur på 26˚C leder bort värme från kroppen lika effektivt som luft med en temperatur på 5˚C. På grund av detta blir det en potentiellt farlig situation om hästar (eller människor eller andra djur) fastnar i kallt vatten.
  
Vad gör vi med en nedkyld patient?
Inne på kliniken arbetar man för att återställa kroppstemperaturen igen, men detta måste göras utan att man skadar de centrala organen. Därför är inte målet att återställa hästens hudtemperatur, utan att höja den centrala temperaturen.
Hästen får kroppsvarmt intravenöst dropp och man kan också sonda hästen med kroppstempererad vätska direkt ner i magsäcken. Lite mer besvärligt men också effektivt är att ge kroppsvarmt vatten som ett lavemang, man sticker försiktigt in en slang i rektum och sköljer.
I situationer där det är svårt att få upp hästar ur diken eller sjöar kan det krävas att veterinär försöker börja ge kroppsvarmt dropp redan innan hästen dras upp, för att motverka kraftig nedkylning.
  
Utöver detta gör vi saker som man också kan göra hemma och här får du några råd om hur du kan göra i väntan på veterinär om olyckan är framme:
Hästen ska skyddas mot vind, eftersom vind tar med sig kroppstemperaturen bort från kroppen, och ska hållas i ett uppvärmt rum med varma täcken på sig. Täcken hindrar kroppen från att avge värme till omgivningen precis som fett eller päls.
Det är bra om kroppen torkar, men man ska undvika att gnugga huden eftersom detta kan skada den ytterligare om den redan är köldskadad.
  
Det är också mycket viktigt att inte försöka värma huden aktivt med spolning av varmvatten eller varmvattenflaskor. Detta beror på att huden då reagerar på den yttre värmen med att utvidga sina blodkärl. Huden kommer därmed att kännas varmare, MEN detta sker på bekostnad av att den centrala temperaturen sjunker och det vill man absolut inte!
Det finns beskrivna fall på humansidan där man genom att värma utsidan för fort har orsakat blodtrycksfall och chocktillstånd, så allvarliga att de har lett till att patienten dött. Det är alltså bättre att satsa på att hindra att patienten avger värme genom att isolera med kläder (eller täcken, paddar och lindor) och låta kroppstemperaturen stiga centralt först. 
  
Sammanfattning:
– Skydda mot vind i uppvärmt rum och lägg på varma täcken.
– Torka kroppen, men gnugga ej på huden.
– Spola inte med varmt vatten och använd inte varmvattenflaskor i syfte att värma upp hästen (ljummet vatten på mindre ytor är helt okej om det är i syfte att rengöra områden från lera, för att kunna bedöma och behandla eventuella andra skador).
  
Mälaren hästklinik"


Läst 58133 ggr Kommentarer Kommentera

SEP
07
2018

OM DENNA GÄSTBLOGG
Veterinär Mia Svensson jobbar vanligtvis på Mälaren hästklinik i Sigtuna, med hästens sjukdomar som specialitet. Just nu befinner hon sig dock i Tryon, USA, tillsammans med de svenska distanshästarna. I ett gästbloggsinlägg berättar hon om hur smittskyddet ser ut under VM och varför karantän är så viktigt.

"I Tryon avhålls ett samlat VM för totalt åtta grenar, vilket innebär att hästar från olika kontinenter samlas på en plats under ett par intensiva veckor. För att inte sprida smitta varken mellan de tävlande hästarna eller till de lokala hästarna är bra rutiner för smittskydd avgörande, detta för att arrangemanget ska kunna hållas över huvud taget.
  
Arbetet med smittskyddet började redan för ett par månader sedan då blodprover togs från alla hästar. De testades för en rad sjukdomar för att dels hindra att sjuka hästar kommer till tävlingen, dels för att kunna gruppera symtomlösa bärare till en grupp. Piroplasmos är ett exempel på en sjukdom som förekommer i stora delar av världen, inklusive södra Europa. Symtom varierar kraftigt, från symtomfria bärare till akut sjuka djur. Hästarna smittas via fästingar och kan inte smitta varandra direkt. Detta innebär att symtomfria bärare i Tryon bor i ett eget stall.
    
Efter ankomst till USA bor alla hästar i karantänstallet i två dygn. Myndigheterna på plats utför temperaturkontroll på hästarna två gånger per dag för att tidigt upptäcka eventuell sjukdom. Hästarna kan, precis som människor, bli förkylda. Och även om resan hit har gått som på räls kan både transport och ny miljö göra hästarna mer mottagliga för smitta. De hästar som visar minsta symtom på smittsam sjukdom (feber, svullna lymfkörtlar, näsflöde, diarré) flyttas omgående till ett sjukstall. 
    
Det är mycket strikta rutiner i karantänen och bara ett visst antal personer får komma in. Vårt lag hade två representanter i karantänen, en groom och jag själv. Man fick klä sig i en plastoverall som tejpas av personal på plats så att den inte kan öppnas inne i karantänområdet, samt gå igenom fotbad. Träck mockas i sopsäckar som desinficeras utvändigt innan de tas ut ur stallet. På vägen in och ut passerar man en sluss samt desinficerar både skor och händer, även hästarna fick ta några kliv i fotbadet.
    
Vi hade åtkomst till stallet tre gånger per dag och då mockade, fodrade, borstade och promenerade vi hästarna. Att vara skrittmaskin i 30 graders värme iklädd plastoverall är en milt sagt varm upplevelse, distansgatan (delen av karantänstallet där vi huserar) fick gå 90 minuter per häst dagligen. Det hann bli många varv runt stallgången, närmare bestämt 210 varv. Per dag.
Efter 48 timmar släpptes de friska hästarna från karantän och vi är nu på plats i tävlingsstallet där spänningen och motivationen är på topp, rapport från tävlingsstallarna följer.
  
/Mia"


Läst 45304 ggr Kommentarer Kommentera



Gästbloggen

Här får ni hänga med inbjudna gästbloggare på äventyr runt om i världen. Dessutom blir det ett och annat nedslag i den svenska bloggosfären.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen

stäng

Här får ni hänga med inbjudna gästbloggare på äventyr runt om i världen. Dessutom blir det ett och annat nedslag i den svenska bloggosfären.

Till bloggen


Populära taggar


Mest lästa


Arkiv