Kajsa Boström
DEC
28

Hade månne Tomten en häst i säcken?

Tomtesäckens eventuella hästinnehåll har jag undrat över sen jag var 10 år. Min Tomte har aldrig haft den goda viljan att ta med en häst till mig. Fast nu för tiden önskar jag mig andra saker, hästen skaffar jag själv om jag vill ha den. 

På tal om att få eller köpa sig en häst har jag funderat över oseriöst hästhandleri och en del annan ohederlighet vi har att hantera i vår hästvärld. En kvinna med ett mindre hästföretag  skadades allvarligt i en ridolycka  p g a att ingen upplyste henne om att hästen hon tagit emot för utbildning/försäljning var farlig. Hästen hade varit inblandad i fler incidenter tidigare, men det förtegs. Hästen skulle också enligt ägaren varit u a veterinärt vilket också visa sig vara helt fel. Med anledning av det och den senast uppmärksammade affärsidkaren, den som var med i TV4:s inslag innan jul undrar jag om vi har en tystnadskultur inom ridsporten att ta itu med, kanske ett #horsetoo?

Enligt uppgift i media ska den TV-aktuella hästhandlaren hos Helsingborgs tingsrätt ha 45 mål från 2009 fram till i dag som avser honom och hans båda företag. Mål där alltså missnöjda eller "lurade" köpare har ställt anspråk på återgång eller liknande.

10 år av märkliga hästaffärer och allt bara fortsätter? Visst kan det gå fel i hästhandlandet ibland men det går inte fel gång efter gång efter gång. Dessutom pratar vi inte om lågbudgethästar, det är mycket pengar det handlar om.

Hur skulle det vara om vi höjde ribban på hederligheten? För det är inte bara människan och hennes bankkonto eller hälsa som råkar i kläm, hästarna far illa och det är riktigt tråkigt.

Nu är det inte så att jag tar parti för någon, jag ser helt objektivt på saken. Jag vill ha korrekt information om de hästar jag ska hantera, köpa eller utbilda. Jag förväntar mig att mötas av ärlighet, av kunder eller försäljare och handlar naturligtvis likadant själv.

Vi är inte så många i vår sport, rykten löper snabbare än elden och oftast vet jag vem som vanligtvis är ärlig och vem som inte är det. Så är det men att öppet prata om saken, det ses inte med blida ögon. Där finns helt klart en förbättringspotential.

De som blir lurade, för att de är godtrogna, "starstrucked" eller helt enkelt förda bakom ljuset får stå där i den tysta skammen. Är det rätt? Ska den som inte kan, den som litar på eller inte har förstånd att ifrågasätta bli lurad? Det känns inte rätt.

Men alla, både köpare, säljare och nyttjare har rättigheter OCH skyldigheter. Att vara ärlig mot sig själv och andra kräver en stunds eftertanke och ett ansvarstagande. Möt andra som du vill bli mött själv, det är ett bra första steg. Tala öppet om erfarenheter, de roliga men även de tråkiga så kommer vi kanske en bit på väg mot en ärligare hästkultur.

För att komma tillbaka till Tomten och hans säck såg jag en häst idag som jag faktiskt skulle kunna tänka mig att skriva på min önskelista nästa jul. Det var en häst som tävlade för Portugal i dagens World Cup-kval i belgiska Mechelen. En fin häst med en duktig ryttare, faktiskt en kvinnlig portugisisk ryttare. Minns inte vad hästen hette men ryttaren hette Maria Caitano och placerade sig i dagens Grand Prix. 

Inte bästa bilden men Tomten vet hur hästen ser ut till nästa års packning av säcken.

                 Tänk på att ärlighet varar längst     /Kajsa


Läst 79059 ggr Kommentarer Kommentera

MAR
29

Lite tryckt stämning i starten.

Påsk, snöväder på sina håll, alldeles för kallt och våren håller sig borta. Jag längtar ihjäl mig efter att slippa långkallingar och håller mig i trim med att bära alla min krukor med påskliljor ut på morgonen och tillbaka in på kvällen. Surt.

Hade en nästan ledig dag idag, en uppladdning för helgkursen med några av dem som inte åkt till Blåkulla.

Det var lite tryckt stämning när jag gick genom stallet och in i ridhuset för några timmars jobb imorse. Det kändes att det var något...  och jo, en häst skulle få galoppera vidare till den evigt gröna hagen på förmiddagen.

Det där, att ta bort en häst påverkar fortfarande mig väldigt starkt, även om jag inte känner just den aktuella hästen. Jag blir beklämd och sorgsen. Som tur var hann jag bli färdig och kom iväg innan, men jag såg när hästen gick väg bakom hörnet med sin ledare och den obligatoriska hinken. ♥

Så är livet med djur och jag är ändå glad att möjligheten finns att vid behov att förkorta lidandet för en häst. Vi har ett stort ansvar.

Efter den tunga starten blev Skärtorsdagen bara bättre. Jag fick årets första(väl påpälsade)fika på min soliga altan och inte minst, en påskpresent låg i min brevlåda!

En väldigt omtänksam vän samt en förlagsdirektör, vilken också följer min blogg, tyckte att jag skulle ha ett ex av "Flickan på den dansande hästen", precis nyutgiven på svenska. Så nu ligger den och väntar på mig.

Jag har träffat två bloggföljare idag och jag är alldeles uppfylld av positiv respons!

På tal om positiv, så stötte jag på någon som Ridsportförbundet har lanserat, mest riktat till barn och ungdomar tror jag. Det heter "Ridsportens tio ledstjärnor".

Gå in och läs, det var ett bra koncept! http://www.ridsport.se/Svensk-Ridsport/Ledstjarnor/

Jag fastnade för den första stjärnan: 

"Jag hanterar hästen på ett sätt som jag kan stå för och som jag är stolt över inför omvärlden."

De orden skulle jag vilja ha på en stor tavla i varje stall och varenda ridhus. Att som ryttare, eller vilken roll man nu har alltid kunna gå ifrån sina hästar när dagen är slut med gott samvete.

Jag tar med mig det, ställer undan kvasten i ett hörn och ser fram emot en trevlig helg i ridhuset.                   

                                       GLAD PÅSK!    /Kajsa


Läst 49674 ggr Kommentarer Kommentera

MAR
09

Tankar i en tränares vardag

Den årliga fortbildningen för tränare är ett bra tillfälle att lyssna och reflektera. Det är roligt att tränare från alla discipliner deltar, olika synvinklar berikar. Elisabeth Lundholm fungerar väldigt bra som moderator, hon väcker tankar och skapar ett stort utrymme för alla deltagare att göra sig hörda.

Vi pratade bland annat etik, sociala medier och att vara sann. Det där sista var det som jag fastnade för, det är för mig oerhört viktigt.

Att ha tillräcklig kunskap, att stå för det jag säger och inte minst inför hästen stå för vad jag gör. Det ska vara ok, även om dörren är stängd och åskådarna borta. Jag ska kunna sova gott på mitt samvetes kudde efter en dag på jobbet.

Jag ser de sociala medierna fyllas av åsikter, bildmaterial samt debatter gällande sportens utövare och hästens välfärd. Emellanåt är det på en tämligen låg nivå, från alla inblandade kan jag tycka.

Vi hade ämnet uppe till diskussion och kom fram till att så länge det finns mycket pengar att tjäna, eller "genvägar" att ta till framgång eller uppmärksamhet skapas det alltid ett utrymme där de tveksamma metoderna får fäste och gror. Men, i det stora perspektivet har det blivit bättre i hästarnas arbetsmiljöer.

Kunskap, rent spel, undvikande av glorifiering och inte minst ett vettigt språk är några av de saker alla enkelt kan förhålla sig till, oavsett om det gäller gruppen "för" eller den "emot".

Att tycka eller tro är inte alltid samma som att utan tvivel veta. Att tänka efter innan jag ger luft åt mina åsikter är en bra tanke.

Just nu löper bilder från de just avklarade bruksproven runt på nätet och det finns grupper för och emot både det ena och det andra. Det är liv om de nya tysta proven, utförandet av dem och hingstarnas väl och ve under provdagarna.

Jag tittar på den bilden som är mest omtalad,  den visar en ung hingst i ett ögonblick av.... ja av vad?

Jag har jobbat med hästar på olika sätt i 45 år och jag har svårt att se den skräck eller sorg i den hingstens ögon som något läger vill få mig/oss att se. Jag har sett hästar med verklig skräck i blicken och de ser helt annorlunda ut.

Att vara sann är för mig att respektera BÅDE hästar och människor, jag försöker alltid i mitt jobb som tränare att utbilda och verka med hästarnas bästa för mina ögon. Jag vore inte sann om jag sa att jag alltid gör rätt, att jag aldrig gör misstag för det vore omänskligt.

Jag vill se god ridning, gott uppförande av både hästar och människor för ur det kommer det möjligheter att påverka och förändra synen på vad som är bra. Profit och människans ständiga jagande efter framgång och bekräftelse är svår att rå på men jag är övertygad om att det finns andra och mycket bättre sätt att jobba för hästarnas bästa än att frossa i tillmälen, superlativ och hot i grupper på nätet.

Bra utbildning för hästar och ryttare är A och O, kunskap är det som utvecklar. Igår fick unghästen Amazing 3 år för första gången besöka i ett ridhus. Hon hade för säkerhets skull med sig sin äldre hästkompis Delores som en extra trygghet. Det gick fint, Amazing är verkligen som namnet antyder fantastisk, hon bara gör det vi ber om. Jag filmade examen, för detta är bra unghästutbildning och det är viktigt att visa när det går rätt till.


Läst 53763 ggr Kommentarer Kommentera

DEC
02

Bristande information eller rent av bedrägligt beteende?

Storleken på "hästvärlden" i Sverige är att jämföra med en ankdamm. Det vet nog alla som på ena eller andra sättet är yrkesmässigt sysselsatta i ridsporten.

Jag brukar säga att det du gör idag, det vet de flesta imorgon. Även om du gjort något som du tror eller hoppas inte ska komma till allmänhetens kännedom.

Lyckas du på tävlingsbanan eller köper en fin häst vet alla det.

Bär du dig illa åt mot din häst, då är det strax allmänt bekant även om du inte vill kännas vid det.

Pratar du illa om någon eller far runt med skvaller, ja då är det också strax på allas läppar. Ibland är sanningshalten i informationen kanske tveksam, men ingen eld utan rök.

Jag har varit med länge och lärt mig lyssna till allt som sägs med en stor nypa salt. Men jag har också varit med så länge att jag tydligt ser ett mönster i det som sker. Till exempel vem som ofta dyker upp i sammanhang som inte är ok.

Hästhandel.... Det är en infekterad bransch och nu har jag blivit upprörd, på riktigt.

Någon har försökt att uppenbart lura min elev och indirekt mig. Eller friserat sin information, om jag ska beskriva det vänligt.

Ridsport-Sverige är för litet för det. Tre, kanske fyra telefonsamtal, lite grundligare sökning på nätet och vips har jag en historia som är låååångt ifrån den jag fick av säljaren.

Några personer anser uppenbarligen att jag är dum i huvudet eller otroligt blåögd... Jag har förvisso blå ögon men jag är full kapabel att hämta information, även den som undanhålls.

"Bedrägeri är enligt svensk lag ett brott, som består i att någon medelst vilseledande förmår annan till handling eller till att underlåta något som medför vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde enligt 9:e kapitlet § 1 brottsbalken.″

Just den här juridiska biten tror jag många som vill handla med hästar skulle sätta sig in i.

Det höjs ofta röster mot den lagstiftning som finns för att skydda köparen vid t ex en hästaffär. Den kan säkert kännas jobbig för de som säljer hästar, men om alla vore ärliga skulle färre affärer sluta med tvister. Med alla menar jag BÅDE säljare och köpare.

Jag har verkligen tänkt igenom vad som hände min elev och mig vid det aktuella tillfället och kan konstatera att vi nästan gick i fällan av de klassiska anledningarna. Det var en fin häst, det var uppenbarligen behov av snabba ryck samt undanhållande av viktig  information.

Tur, erfarenheter samt lite eftertanke om vad som egentligen sas vid den där hästvisningen gjorde att vi kom till insikt och backade ur en tänkt affär.

Jag är arg och frustrerad. Mycket för att jag höll på att bli lurad men nästan ännu mer för att en stackars häst är den som får sitta emellan.

Det finns gränser för hur vi sätter hästar i elände för att vi kommer till korta i vårt hanterande av dem. Okunnighet, tanklöshet och girighet gör en del människor fartblinda.

 Jag ska fundera ordentligt över detta några dagar. Det handlar inte bara om rätt och fel rent juridisk, det handlar om respekt för människor och djur.

Och som sagt, nu är jag arg. På riktigt...
  


Läst 77234 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
12

Mitt alldeles eget reflekterande

Mitt inlägg häromdagen "På djupet" om hoppebyten och hästens ryggverksamhet rönte stor uppmärksamhet. Det är roligt att många läser och att några skriver kommentarer. Naturligtvis är positiv respons det allra bästa men fullt naturligt finns det alltid människor som tänker annorlunda än jag.

Jag har tagit mig friheten att kopiera kommentarerna från två läsare som inte alls tycker att det jag skriver ger dem något.

1. Här är ett från en läsare vill lära sig mer:

"Lång text som vanligt och ganska fattigt innehåll. Jag önskar mig detaljerade förklaringar, beskrivningar av känslan när det är rätt. Tex en sån sak som att man ska sitta i traven... att komma ner i sadeln och jobba med i hästens rörelser... hur är svikten i stigbygeln, blicken, bröstet, hakan, händerna. You name it!
Ofta så intressanta rubriker, hoppas varje gång jag ska få lära mig ngt nyttigt till mitt nästa ridpass."

 

Jag har funderat över det där. Jag läser själv väldigt mycket ridlitteratur men är av den fasta övertygelsen att varje ryttare med fördel lär sig att rida i sadeln, med en tränare vid sin sida. Min tanke när jag accepterade förfrågan från Hippson att bli en av deras Husbloggare var aldrig att det skulle bli någon form av ridlära i bloggform. Det finns andra som skriver om träningstips, så det lämnar jag med varm hand till dem.

2. Det andra inlägget, vilket jag tar mig friheten att citera endast en del av, var skrivet med mer ilska, eller irritation:

 ”Skriv vad du tycker om LDR dvs. HYPERFLEXION och allt vad de kallar detta kvalificerade djurplågeri för... Det hela (kommentarerna på min egen fb/Kajsa) kom att handla om "hoppebyten" något jag aldrig hört talas om tidigare!”

Att jag på min egen blogg eller på Hippsons Husbloggare uttrycker i text hur jag tänker om ridning betyder inte att jag anser att jag sitter på den enda sanningen. Jag reflekterar och funderar över sakernas tillstånd och undviker medvetet att sätta mig till doms över andra människors görande.

Det finns saker inom hästhållning och ridning som jag tar absolut avstånd ifrån och det skriver jag också.

En saklig debatt är alltid något positivt. När jag luftar mina åsikter är jag också beredd att lyssna på motargumenten. Men, jag väljer även fortsättningsvis alldeles själv vilka ämnen jag skriver om och jag försöker också att använda ett sakligt språk.

Angående LDR, är det inget jag förordar eller använder själv. Det ett ”system” med stora variationer och i rätt situation, rätt utfört av en skicklig ryttare är det säkert inte till skada för hästen.

Funderar f ö just nu över om jag ska dokumentera jobbet med vårt nya projekt. Om hur vi jobbar med unghästar från installning/sadeltämjning och framåt. Ja, jag fortsätter fundera på det.

Möt Amazing f. -14 e. Ampére - Sandro Hit - Rohdiamant      

 

 


Läst 56781 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
08

10.000-kronorsstarten

Falsterbo levererar... Där är som vanligt omväxlande väder, hittills mer lerigt och kallt än dammigt och varmt. Har jag hört, för i år är jag är fullt nöjd med att hålla ställningarna hemma och läsa inkomna rapporter från hästvärldens mötespunkt.

Stjärnor tänds och stjärnor släcks, eller pensioneras. I år var det Scandic som vid sin avgång fick publikens ovationer och tårfyllda applådåskor. Det lär ha varit en känslosam stund inne på Stora banan. Jag lipade när jag såg det på fb för duktiga hästar är det mest rörande jag vet.

Skvaller och prat runt tält och arenor i Falsterbo når ända hit och det var så jag fick höra uttrycket "10.000-kronorsstarten". Någon har räknat ut att det var vad det kostade att göra EN start i ett av unghästchampionaten. Allt inräknat och baserat på en start, alltså inget avancemang till finalen.

Det kostar att ligga på topp, eller vilja ligga på topp.

Att det kostar pengar i vår sport är ingen hemlighet. Helsingborgs Dagblad hade en artikel om ämnet häromdagen "När pengarna är slut - försvinner talangen?". Den kan du läsa här och sen fundera på om du tycker som skribenten.

Jag har en egen mycket tillförlitlig informationskälla vad det gäller hästpriser och aktuella hästköp/försäljningar. En av mina unga ryttare, vi kan kalla den S, är en fena på att hitta information på sociala medier. Om informationen finns tillgänglig så vet S vem som har ny häst och vad den kostat. S håller för närvarande också stenkoll på allt som finns till salu i hästväg i Sverige eller inom norra Europa. Det ska eventuellt köpas en häst så småningom.

S har suttit på olika läktaren i Falsterbo och uppdaterat sin mamma och mig om viktiga händelser. Till exempel att en häst som enligt uppgift nyss köpts för 1,2 miljoner vägrade ut sig i någon klass.

Det var en nyttig erfarenhet för S. Det kan vara lätt att tro att det är enkelt att köpa sig framgång om man har gott om pengar... Ridning är aldrig enkel.

S håller också extra reda på vilka hästar som finns annonserade i Horse and Hound. Brexit gör så att pundet rasar och så att hästarna är prisvärda. Jag har meddelat S att jag mer än gärna åker med till UK för att kolla när S hittat lämpliga kandidater.

Men, då satte S:s ömma moder ner foten. "Jag är inte intresserad av att köpa klippkort till er på Ryan Air, du är ju så himla petig Kajsa". Så gick det roliga i stöpet.

Ja, jag är petig och det kommer jag fortsätta vara. Det har visat sig genom åren att historien gärna upprepar sig. Det behövs ofta ett kallt granskande öga när hästköpare och hästsäljare är i farten.

Senast igår avstyrde jag en affär. Det var en tysk hopphäst som via Danmark av minst 37 anledningar och 4 ryttarrbyten (på grund av sjukdomar, skador eller om det var förlorat intresse) hamnat hos en försäljare i Skåne.

Hästen var sju år, enligt uppgift av "någon" otroligt begåvad inom hoppning. Uppenbarligen hade det gått snett någonstans i karriären för nu var denna häst till salu för ynka 75.000 kronor. Ett klipp med andra ord.

Den tilltänkte kunden är en så kallad hobbyryttare i medelålder utan tävlingsambitioner. Ja, ni förstår ju vad hon blev glad över att få möjligheten att köpa en superbegåvad om än knappt riden häst för en spottstyver. Hon var inte fullt lika glad när jag på förfrågan vänligt men bestämt avgav mitt veto. Som man frågar får man svar...

Världen är förunderlig och jag fortsätter att sätta mig på tvären.


Läst 53616 ggr Kommentarer Kommentera

APR
13

"Jag har ju gjort allt jag kan!"

Ja, så där skrev en orolig och ledsen ryttare till mig. Hästen känns inte ok och det vet ju alla, den känslan lägger sig som en kall och blöt filt runt själen.

Den här ryttaren sköter sig och sin häst efter alla konstens regler. Ändå har det blivit som ryttaren skriver: "Vi har ju varit hos veterinären varenda år sen hästen var 6 och jag vet fortfarande inte vad felet är!" Nu är den 10...  

Vi har nu lagt upp en ny strategi, ny veterinär och jag hoppas verkligen att ryttaren blir både sedd och hörd denna gången. För hästen behöver hjälp, ingen luddig diagnos med lite sprut här och där samt den nuförtiden nästan obligatoriska frågan till ryttaren "Har du kollat sadeln?"

Varför upplever så många ryttare att ingen hör deras historia när de kommer till veterinären? Jag säger inte att det är så, jag pekar på att många upplever det så. Någon sa lite surt efter ett tämligen dyrt besök på en klinik  att hon skulle satsa sina pengar på aktieköp i Evidentia när/om det blir börsnoterat.

Jag kollade lite och hittade följande på VeterinärMagazinet.se:

"Gruppens (Evidensia) omsättning har ökat från 1,4 miljarder till 2,3 miljarder kronor – en tillväxt på över 60 procent, huvudsakligen genom förvärv. Evidensia har över 1,3 miljoner kundbesök årligen och över 2 200 anställda."   En vinstmaskin...

Denna sista månaden har det varit det ena veterinärfallet efter det andra. Komplicerade och tidsödande felsökningar och udda diagnoser. Krånglande hovbrosk, för tunna hovsulor, slitna ligament i hovar, trasiga ryggar och faktiskt en ansträngd SI-led hos en hopphäst. Sneda kors och en hel hög annat som inte ger direkta hältor utan mer hästar med avvikande beteenden. Ledsamt för alla hästar och dyrt för hästägarna.

Ibland nästan längtar jag efter en gammal hederlig kotledsinflammation, lite igenkänning, men det är idag en sällynt diagnos.

Jag får ibland kommentarer på mina inlägg om hästens hälsa. Det är roligt att det jag skriver berör och det är intressant att höra andras erfarenheter. Bl annat var det en tjej som tyckte att en viss storklinik alltid härledde hästarnas problem till SI-leden. Så hoppas jag inte att det är och min privata statistik pekar inte åt det hållet.

Däremot verkar storskaligheten, höga priser och den upplevda känslan av att bli överkörd driva hästägare att söka hjälp hos fristående veterinärer. Ibland också i utlandet eller hos utländska veterinärer som gör inhopp hos svenska kollegor. Det har jag själv ingen erfarenhet av men jag har försökt läsa en journal från ett sådant besök. Det gick med svårighet att utläsa en mycket liten del av vad som var gjorts och varför. Inte alls ok i min värld.

Inom humanvården sägs det lite ironiskt att man måste vara frisk för att vara sjuk. Man måste orka stå på sig och kämpa för sig och sin sak. Säkert detsamma inom veterinärmedicinen.

Här är journalen jag och en veterinärmedicinskt kunnig person försökt tyda...


Läst 41560 ggr Kommentarer Kommentera

MAR
29

Code of conduct

MEST LÄSTA BLOGGINLÄGG 2016 – PLATS 3
Detta blogginlägg återpubliceras eftersom det var det tredje mest lästa, i sin kategori, på Hippson.se under 2016.

Vad betyder de där orden?

"En uppförandekod (från engelskans Code of Conduct) är riktlinjer för hur ett företag eller en organisation ska bedriva sin verksamhet på ett etiskt, socialt och eller miljömässigt riktigt sätt. Koden kan vara framtagen av företaget eller organisationen själv, eller av en branschorganisation, ibland under medverkan av externa intressenter."  
Källa: Wikipedia

I Ridsportens Tävlingsreglemente finns Code of Conduct nedskrivet: http://www3.ridsport.se/Tavling/Tavlingsreglemente/Code-of-Conduct/

Det är inte en lag eller förordning utan ett frivilligt åtagande. Alla som håller på med hästar i någon form omfattas av detta "frivilliga" åtagande.

Sunt förnuft, omdöme, empati och förståelse för hästen kan tyckas självklart men så är inte fallet.

Ibland brister allt det där hos den som hanterar eller rider en häst och då hoppas jag att det finns människor omkring som kan både reagera och framförallt ingripa.

Vi har under många år haft omvärldens och medias ögon på oss i dressyrsporten, just på grund av det som betraktas som våldsam eller smärtsam ridning/inverkan på våra hästar. I min värld har det varit en positiv uppmärksamhet. Alla kan göra ett misstag men ett inrotat beteende eller hanterande av hästar är inget misstag. Det är systematiserat.

Man skulle kunna tro att andra grenar av ridsporten har ett bättre (mindre våldsamt?) sätt att träna och tävla sina hästar, men det tror inte jag. Det handlar bara om var fokus från omvärld och media hamnar. Samt av vad som av hävd är accepterat eller hur mycket pengar som är inblandade.

Igår, på bästa sändningstid i SVT, visades ett klipp från hoppningens framridning på Gothenburg Horse Show där en hoppryttare på ett brutalt sätt bestraffade sin häst för att den snubblade. Den ryttarens ridning lämnade mycket övrigt att önska överlag, även inne på arenan.

Jag undrar, var befann sig FEI:s stewards, de som ska finnas på framridningen för att se till så att hästarna inte far illa? Det är väl inte så att de valde att titta bort? Det handlar ju om mycket pengar och internationella "stars"...

Ingen kan rättfärdiga det där simpla uppträdandet den ryttaren uppvisade. Nu hoppas jag ett de som lyssnade och tittade på TV:s sändning och fick höra att det var ett korrekt sätt att tillrättavisa en häst som citat: "går och sover" och "inte är här och nu" har någon kunnig och utbildad person i sin närhet som kan berätta att det där var ett exempel riktigt dåligt uppträdande mot ett oskyldigt djur.

Jag blev upprörd, arg och ledsen igår och det håller i sig. Så nu sticker jag ut hakan och säger att det där var dålig ridning av en omdömeslös ryttare. Om man som ryttare inte kan hantera ett dåligt resultat, på vilken nivå det än gäller, då ska man ta en kurs i självbehärskning och självinsikt. För det är INTE hästens ansvar hur DU lyckas på banan.


Läst 72826 ggr Kommentarer Kommentera

MAR
09

Fångade i kameralinsen

Media eller enskilda personer får emellanåt skäll för vinklade reportage eller "snedvridna" bilder när avsikten är att skapa debatt eller starta s.k. mediadrev. Förfärligt när det drabbar någon oskyldig stackare.

Vi inom ridsporten är inte undantagna från detta fenomen. Kameror av alla modeller finns alltid närvarande och används för det mesta för den goda saken, men tyvärr inte alltid.

Populära, framgångsrika ryttare och tränare är oftast de som har objektiven riktade mot sig så fort de sticker ut näsan från eget stall. De fotas överallt och i alla möjliga och omöjliga ögonblick. En del ryttare känner sig orättvist behandlade då de upplever att de ofta fotas i "fel" ögonblick.

Ingen ska behöva känna sig förföljd, oavsett av vad. Vi vill ha en öppen sport och då har alla ett ansvar. Jag pratade om detta på ett föredrag, att förhålla sig till sporten och hästarna på sådant sätt att möjligheten till att missförstås inte finns.

Jag tog Tinne Vilhelmson Silfvén som exempel. Jag kan inte minnas att hon någonsin varit i hetluften eller ifrågasatt vad det gäller hästhållning, träningsmetoder, ridning eller något annat där hästar skulle kunnat fara illa. En bra förebild!
  

Lyckligtvis är Tinne som nationell eller internationell stjärnryttare inte ensam om att vara ett gott föredöme, de är fler.

Länken här under skickade en kompis till mig. Charlotte Dujardin och Carl Hester har varit i Jerez, Spanien på turné i några veckor. De var följda av media hela tiden och allt de gjorde publicerades. De båda är i min värld väldigt bra på att sprida en positiv bild av dressyrsporten.

Charlotte to join Royal School at Jerez!

Nu är det Bruksprov på Flyinge och stora tävlingar i Borås, Gina Tricot Grand Prix . Det blir många tillfällen att se fina hästar och duktiga ryttare. Hoppas det kommer finnas bra, rättvisa reportage och många fina bilder i media under veckan. Precis som det ska vara när ridsporten visar upp sig för omvärlden.


Läst 27075 ggr Kommentarer Kommentera



Kajsa Boström

B-tränare Kajsa Boström har en orubblig filosofi – det är aldrig hästens fel när det blir problem. I bloggen "Tränar-Kajsas betraktelser" kommer vi få ta del av hennes tankar om ridsporten – ur ett annorlunda perspektiv.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Kajsa bestämde sig för länge sedan att hästar skulle bli hennes liv och hon brinner fortfarande för att lära sig och sina elever mer.

Till bloggen


Populära taggar


Mest lästa


Arkiv




Aktuella samarbeten

Ridsportens Innovationer
Hållbara ryttare
Patrik Kittel Dressage Tour

Senaste numret

Hippson nr 1
Special: Bli bäst på helheten. I årets första nummer djupdyker vi i Pether Marknes vinnande system. Tidningen innehåller även unika planeringsmallar för häståret.
Läs mer om innehållet

Dessutom:

  • Rid din häst med takt och schuvung
  • John Hickey tömkör över hinder
  • Rakriktad häst rör sig balanserat
  • Planera ditt foderår
  • Så lägger du ett sårbandage 
  • Fyra dagliga stretchövningar
  • Professorn om träningsfria perioder
  • Tips för ett systematiserat hingstval

Och mycket, mycket mer...

JUST NU – bok på köpet!
Tecknar du en prenumeration får du just nu inte bara vårt specialnummer skickat till dig direkt, utan även succéboken "Träna hästen från marken" utan extra kostnad. Starta året med en riktig inspirationsboost!

Till erbjudandet

Redan prenumerant? Köp Träna hästen från marken för halva priset.




Galleriet på Hippson Market