FHS16-kollen

Falsterbo Horse Show 2016

Här samlar vi all bevakning från årets Falsterbo Horse Show. Det blir resultat, bakom-kulisserna, bildspel, intervjuer och mycket mer.


JUL
12

Markne: ”En häst är en häst – oavsett ras”




Under Falsterbo Horse Show förra veckan hölls det paneldebatter och uppvisningar runt om på området. En av de mest besökta var Pether Marknes och Denni Haukssons clinic på Falsterbobanan.

  
Text och foto: Annelie Lundkvist

Denni Hauksson kommer in på banan med sin vackra hingst Divar från Lindnäs. Och Pether Markne erkänner att han hade lite fördomar om islandshästarna innan han själv satt upp och red en.
– Jag tänkte att en sådan där liten häst är det väl bara att sitta upp och rida i väg på. Det kan inte vara så speciellt svårt, säger han, och delar av publiken skrattar igenkännande och generat.
  
Lära sig se takten
När Pether och Denni träffades för första gången, för drygt tio år sedan, var det för att Denni behövde hjälp med grundridningen på sina hästar. För Pether var det en självklarhet att försöka hjälpa till, men han behövde själv hjälp av Denni med att lära sig att se hästens gångarter. Vad var rent och när var det otakt?
– Islandshästar är otroligt känsliga och kan ha mycket nerv, precis som vilken tävlingshäst som helst. Jag blev helt tagen på sängen när jag satt upp första gången. För innan dess hade jag inte sett konsten i islandshästridningen, berättar Pether.
  

 
Avspändhet och mjukhet
Många ryttare vet att det inte alltid är samma häst man lastar in i transporten hemma som kliver ut på tävlingsplatsen. Ofta kan hästarna bli spända när de kommer till en ny miljö, med publik och andra hästar.
 Om man vill vinna tävlingar måste man använda hela hästen och för det krävs en avslappnad häst. Lite som ett dragspel, förklarar Pether.
En av sakerna Denni arbetar på med sin fina hingst är att få honom avspänd och rund för skänkeln. Han väljer hellre att gå in på volter för naturlig samling, än att bli dragande i innertygeln.
– Akta så att inte volten blir för liten där Denni, han måste få tid att hinna med, påminner Pether.
  


  
Halvhalter och avslappnade händer
Divar är en hingst med mycket motor, som gärna springer ifrån sin ryttare lite grann. Därför har Denni ett system han dagligen rider efter. Ungefär vart 15:e steg gör han en halvhalt, för att sedan fortsätta i traven igen.
– Halvhalten ska inte komma genom handen utan genom sitsen och lättridningen. Med en lugnare lättridning kommer hästen själv att ta kortare steg, konstaterar Pether.
När det blir för spänt under uppvärmningen tipsar Markne om att man kan släppa travmomentet och i stället gå över i galopp. Detta för att få ut den mesta överskottsenergin ur hästen.
– Bli ett med din häst i stället för att skapa frustration, där du som ryttare sitter och drar i tygeln. Om din häst är åt det piggare hållet gör det inget om uppvärmningen är seg. Energin finns där inne, precis som hos Divar, säger Pether.
  


Läst 54719 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
10

Härlig seger för Minna Telde i trestjärniga küren



Isac har varit lite blyg, men nu blommar han ut!
  
Det blev en blågul topp efter küren i den trestjärniga dressyren. Minna Telde var överlycklig på ärevarvet. Detta var nämligen ett bevis på att hennes tålamod med Isac har gett resultat.
  
Text och foto: Ida Röök
  
Den trestjärniga delen av dressyren i Falsterbo avslutades med att nio ryttare red sina kürprogram. Det blev trippel svenskt på pallen – med Minna Telde och Isac som vinnare på 76,100 procent, Mads Hendeliowitz och Jimmie Choo Seq kom tvåor med 75,850 procent, medan Emilie Nyreröd och Miata intog tredjeplatsen med 74,225 procent.
På spel för de båda sistnämnda stod som bekant en biljett som reserv till OS i Rio, det blev fördel Mads i den matchen, läs mer här.
  
Mycket kvaliteter
Minna Telde visade upp en helt fantastisk kür med extremt mycket svårigheter.
– Jag är väldigt glad, inte bara för att vi fick till programmet så fint, utan även eftersom Isac verkligen har vuxit och nu klarar av att prestera på en sådan här stor tävlingsplats. Han har så mycket kvaliteter som han inte riktigt har släppt fram på tävling utomhus tidigare, men nu blommar han liksom ut, säger hon.
Isac har nämligen behövt väldigt mycket tid på sig, han har blivit spänd och har haft svårt att prestera på de större arenorna.
– Jag har fått vänta ut honom, han har varit väldigt blyg. Så vi har tävlat på mindre platser den senaste tiden och sett till att han har känt sig trygg där. Nu känns det som att det har släppt, säger Minna.
  
Nöjda reservduellanter
Tvåan Mads pustar ut efter en helg fylld av press.
– I går red jag för en plats som reserv på OS, jag lade liksom allt jag hade i Grand Prix-klassen. I dag kändes det både på mig och hästen att vi var lite trötta. Men jag är nöjd ändå, säger han.
Även Emilie känner av matchen om reservplatsen.
– Det har varit en riktig urladdning den här helgen. Vi satsade allt i Grand Prix i går och Miata var lite matt i küren, precis som jag känner mig.

Resultat
 


Mads på Jimmie Choo Seq kom tvåa i klassen.


Emilie Nyreröd och Miata blev treor. 


Emilie och Miata har haft en tuff helg med mycket press.


Medan Minna Telde vann med Isac.


Glad Minna!


Läst 115629 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
10

Seger till Rolf-Göran Bengtsson i Falsterbo Grand Prix


Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Det blev en drömavslutning på Falsterbo Horse Show. Återigen fick vi höra svenska nationalsången spelas i högtalarna, när Rolf-Göran Bengtsson stod som segrare med Clarimo Ask.
  
Text och foto: Annelie Lundkvist
  
OS-genrepet för många ryttare slutade med en felfri runda på hinder eller med ett nedslag, fem ekipage straffades med tidsfel trots felfria ritter. Till omhoppning gick tolv ekipage, av dem tre svenska. Peder Fredricson och H&M All In hade inte turen på sin sida när två bommar föll, ekipaget slutade på en elfteplats.
Henrik von Eckermann hade detta som Yajamilas genrep inför OS och satte hög fart redan från början. Efter tredje hindret i omhoppningen tog han en kaxig och snäv sväng – som han klarade. Publiken höll andan, skulle "Henke" vara felfri hela vägen? Det gick ända fram till sista hindret, där attackerade han lite för mycket och sista bommen föll.
– Jag skulle ha rätat på mig och suttit still istället, då hade vi klarat det, säger Henrik.
  
Ridit in 1,7 miljoner på tio dagar
För Rolf-Göran Bengtsson har det varit några fantastiska och pengastinna dagar i Paris och Falsterbo.
– Ja, det har gått bra, men räkningarna ramlar in i hög fart. Det är en stor organisation bakom mina starter, så det kostar pengar, konstaterar han.
Rolf-Göran var glad på presskonferensen och berättade att det kändes extra bra att vinna på hemmaplan.
– Det här är Clarimos bästa placering någonsin. Han är dynamisk och har verkligen kapacitet, men ibland glömmer han att det är fyra ben han ska hålla koll på, säger Bengtsson med ett leende.
Omhoppningen var nästan skräddarsydd för honom och Clarimo, i svängarna hade nämligen inte skimmeln tid att ladda upp sig som han brukar. Och ryttaren satte gasen i botten.
– Jag tänkte att jag rider så fort att han inte hinner tänka, berättar Rolf-Göran.
Oavsett är det ingen tvekan om att denna tävling är en fjäder i hatten för hästen, han har stigit både i sin ryttares ögon och i stallets ranking.
Andraplatsen gick till Brasiliens Eduardo Menezes på Quintol, medan Darragh Kenny Go Easy de Muze tog hand om tredjeplatsen.

Resultat


Läst 119337 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
10

Rolf-Göran Bengtsson vann Falsterbo Grand Prix



Foto: Annelie Lundkvist
  
Jublet visste inga gränser när Sveriges hoppkung, Rolf-Göran Bengtsson, vann Falsterbo Grand Prix på Clarimo Ask under söndagen.
  
Inte mindre än tre svenskar var med till omhoppningen. Henrik von Eckermann och Yajamila slutade på en sjätteplats efter att ha fått ett nedslag. Peder Fredricson och H&M All In blev också placerade, dock med två nedslag i omhoppningen.

Mer information, bilder och intervju med segraren kommer inom kort! 

Resultat


Läst 115187 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
10

Mathilde Hannell: ”Att få rida till Briars kür är en stor gåva”



Nanna som vinnare – igen!
  
U25-ryttarna bjöd på riktigt tjusiga kürprogram. Inte minst väckte Mathilde Hannell uppmärksamhet – och minnen – när hon red till Briars kür ”My number one”.
  
Text och bild: Ida Röök
  
Det blev samma topp-tre som i Grand Prix-klassen, men en lite annan ordning. Danska Nanna Skodborg Merrald och Traneenggaards Akondo vann igen på 75,675 procent. Josefin Gyllenswärd och Don Angelo fick 71,825 procent och tog denna gång hand om andraplatsen. Och Mathilde Hannell på Deela Mae slutade på 71,200 procent och blev trea.
– Det har varit jätteroligt att rida här. Min häst var väldigt fin i dag, men jag fick en miss i galoppombytena i vartannat steg. Dock kunde jag reparera det senare i programmet, säger Nanna.
  
Fick Briars kür
Josefin Gyllenswärd, nyligen mottagare av Ajax-stipendiet, är också nöjd med sin ritt.
– Det var en del ryttarmissar, så sådana detaljer ska jag slipa på mer, säger hon.
Mathilde Hannell tränar som bekant för Jan Brink. När det var dags för henne att börja rida kür på Deela Mae kom Jan med idén att hon skulle ta över Briars kür ”My number one”.
– Det är ju inget man tackar nej till precis. Det känns verkligen helt fantastiskt att han lät mig ta över den. Det är inte bara musiken jag har fått utan hela programmet, med några små ändringar på slutet. Det är en stor gåva och jag är så tacksam. Jag har inte satt den till 100 procent ännu, men jag har 100 procent kul när jag rider den, säger Mathilde.
De unga ryttarna menar att det är häftigt att få rida i Falsterbo, det ger en liten försmak om de riktigt stora arenorna.
– Det är en helhetskänsla att få tävla här, säger Mathilde.

Resultat 


Josefin och Don Angelo knep andraplatsen.


Mathilde Hannell blev trea. 


Tänk att få rida till Briars gamla kür, en ära!


Don Angelo gillar prisutdelningarna och visar gärna upp "känguruhopp", enligt sin ryttare.


Fint ekipage!

Fräscha upp minnet och se Jan tillsammans med Briar i den legendariska küren:


Läst 70789 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
10

Is i magen gav resultat för Maria Gretzer



Maria sken som en sol – detta var ju hennes första unghästseger i Falsterbo.
  
Under hösten 2015 gjorde Fecybelle endast en start med sin ägare och ryttare Maria Gretzer. I stället fokuserade matte på markarbetet och på att galoppera ute i skogen. I dag red de hem segern i sexårsfinalen. 

 
Text och foto: Annelie Lundkvist
 
Förra året placerade sig Maria och Fecybelle på en femteplats i femåringarnas final. Då var stoet till salu och Maria var säker på att hon skulle bli såld. Men ingen ville köpa hästen, de hade anmärkningar på att hon bland annat inte kunde göra galoppombyten ännu.
– Jag blev lite sur förra året att ingen förstod att hon var så bra. Nu behåller jag henne, säger Maria.
Hon köpte stoet som fyraåring för att ha en rolig häst att träna när Singular flyttat till Marcus Ehning för fortsatt tävling i världseliten.
  
Ville visa sina elever 
Gårdagens segrare i femårsklassen, Caroline Persson, tränar för Maria och hon kände att det hade varit riktigt kul att vinna dagens klass. Dels med tanke på Caroline, dels på fälttävlansryttarna.
– Landslagsryttarna som jag tränar tappar galoppen i hoppningen. Jag ville visa dem att man kan landa efter hindret och galoppera framåt, säger Maria och skrattar.
För Fecybelle var dagens final debut på 1,35-höjden. Något som inte verkade röra stoet i ryggen när hon hoppade runt inne på banan.
– Det är hög kvalitet på hästarna här, men man får inte glömma att de är unga. Banbyggaren har byggt riktigt bra, så att de får med sig gott självförtroende när de åker härifrån, konstaterar hon.
En fråga om Fecybelle stördes av regnet kändes nästan överflödig. För två år sedan publicerade Hippson-TV ett klipp från Marias gård, där stoet visar väldigt starkt att hon älskar vatten. Se det här!

På andraplats, med bara tre hundradelar från segern, kom Jens Wickström med Sir Liberty. Jens kom även på andra plats i morgonens sjuårsfinal. Tredjeplatsen knep Douglas Lindelöw med Saint Tropez Soul.

Resultat


Fecybelle tar ett rejält skutt över oxern.


Yes, där satt den!


Strålande glad Maria applåderade runt ärevarvet i ösregn.


Jens var snabb i svängarna efter hindren.


"Räckte tiden?"


Douglas Lindelöw fick en riktigt fin runda med sin häst...


...och klappade om stoet rejält efter målgång.


Läst 29594 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
10

Fullträff för Patrik – revansch för eleven Antonia



Patrik Kittel säger hejdå till Falsterbo med ännu ett ärevarv.
  
Sjuårsfinalen i dressyr blev en riktigt jämn match mellan topp tre-ekipagen. Patrik Kittel vann, medan hans elev Antonia Ramel tog hem andraplatsen.
– Jag har blivit stark av alla motgångar, säger hon.
  
Text och foto: Ida Röök 
  
Patrik Kittel har haft en helt enastående tävling i Falsterbo.
– Jag tror aldrig jag har haft en sådan här helg. Så många framgångar, säger ryttaren som alltså fick lotsa en häst i täten på ärevarvet igen.
Patrik Kittels Evander gjorde allt väldigt enkelt på banan och belönades med 75,000 procent.
– Han är unreal, verkligen helt fantastisk. Det är tufft för en sjuåring att komma in på den här banan, programmet är redan tillräckligt svårt och att dessutom hantera den här atmosfären. Det är imponerande, säger Patrik och fortsätter skämtsamt:
– Det känns ju skönt att kunna slå eleven så klart. Och Marinas häst är bara så fin. Jag har sett den piaffera och jag blir rätt avundsjuk.
  
En tuff tid
Marina Mattsson kom trea med Quartermain på 73,728 procent.
– Jag hade oturen att rida precis när det var prisutdelning på hoppbanan så det var lite spänt. Men annars är jag jättenöjd med honom.
För tvåan, Antonia Ramel, var dagens andraplacering något av en revansch.
– Jag har haft ett par år med mycket skador på flera av mina hästar, en av dem bröt benet och min GP-häst buköppnades för två år sedan så det har varit oerhört tufft. Men samtidigt tror jag också att motgångarna gör en starkare. Det är nog de som har format mig, jag har aldrig funderat på att sluta med hästarna. GP-hästen är 17 år nu och i gång igen, vi får väl se hur det går, säger hon.
Hon är elev hos Patrik Kittel i Tyskland, finalhästen Curiosity äger hon själv genom ett bolag.
– Han är inte till salu just nu i alla fall, det skulle vara om någon kom och erbjöd en monstruös summa.
Curosity såg stensäker ut på banan, detta trots att det var hans tredje dressyrtävling i livet.
– Han är verkligen helcool, men jag var lite orolig för regnet. Han har inte riktigt förstått att man kan gå i vattenpölar nämligen, så det hade kunnat sluta med ett par hopp.
  
Lillasyster i OS
Nu gjorde det inte det, utan i stället med en fin andraplats.
– Jag är jätteglad över det här och hoppas att jag kan komma hit fler gånger, säger Antonia.
Tillsammans med Curiosity red hon ihop 74,737 procent, slagen av tränaren med drygt en procent alltså.
Om ett par veckor rider Antonias lillasyster Juliette OS i Rio.
– Det är så klart jätteroligt. Jag är väldigt stolt. Vi har mycket kontakt och supportar varandra. Jag vet inte ännu om jag kommer att åka dit och vara på plats. Oavsett kommer jag att följa det live och stötta henne på bästa sätt, säger Antonia.

Resultat


Marina Mattsson kom trea. 


"Ja, det gick ju toppen."


Antonia Ramel och Curiosity.


Slagen av tränaren men glad ändå.


En andraplats är inte fy skam. 


Evander har mycket power i sig, han är "unreal" enligt Patrik. 


Läst 28724 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
10

Alex om sjuårssegern: "Ridningen är skitkul just nu"



Holsteins Matina satte ett leende på sin ryttares läppar i dag.
  
Man brukar säga att någon "kom, såg och segrade". Ett uttryck Holsteins Matina verkligen har lyckats leva upp till i Falsterbo. Hon gick final för tredje året och avslutade sin unghästkarriär inne på gröna banan som segrare.
  
Text och foto: Annelie Lundkvist
  
Uppfödaren i Danmark kan sträcka på sig extra mycket i dag. Återigen har de fått fram en riktigt fin häst som har en ljus framtid. Familjen Holstein, som de heter, har flera gånger fött upp fina hästar – bland annat Malin Baryard Johnssons tidigare tävlingshäst Monique.
– Detta är det största hon har gjort, berättar Alexander efter klassen.
Att dagens 1,40-hoppning avgjordes i regn ute på gräsbanan var inget som störde varken häst eller ryttare.
– Jag tänkte när jag gick banan att det kanske skulle bli halt och blött, men hon halkade inte alls. Jag satte bara i fyrhjulsväxeln och körde, säger han med ett leende.
  
Inte intresserad av unghäst-VM
Den närmaste planen för Matina är inte helt satt, troligtvis åker hon med till Varbergs tävlingar och får följa med de äldre hästarna på några internationella starter. Men unghäst-VM tackar Alexander bestämt nej till.
– Det är för tufft och stort för de yngre hästarna tycker jag. Säkert jättebra om man vill sälja sin häst och visa upp den, men inget för oss som vill fortsätta att utveckla dem. Då är Falsterbo en bättre tävling att ha siktet inställt mot, konstaterar han.
  
Inga fler resor till USA
I vinter kommer Alexander stanna hemma från Wellington, Florida. Fyra säsonger på andra sidan Atlanten räckte, det både kostar för mycket och kräver alldeles för mycket planering för att vara värt det.
– Det har varit jättenyttigt för mig att komma dit och få rundor i kroppen. Men man är där i sex månader, sen tar det fyra månader att planera nästa resa så det blir lite mycket.
I stället fokuserar han på de yngre hästarna och vill ta emot fler för utbildning och tävling. 
– Vi har bra avel i Sverige och till skillnad från för sju år sedan kan man faktiskt hitta bra tävlingar här hemma för de yngre hästarna.
Om framtiden säger han helt enkelt:
– Jag tycker att det är skitkul just nu och det finns många fina hopp inför framtiden i stallet.

Andraplatsen gick till Jens Wickström med Glimra JPD medan Antonia Andersson knep tredjeplatsen med Ludo Philippaerts Jiva Van 'T Broekend.

Resultat 


Alex gasade i omhoppningen.


In i kombinationen efter en snäv sväng.


På prisutdelningen var det svårt att stå still.


Jens Wickström jagade segern och nådde nästan fram.


Antonia Anderssons häst har en härlig inställning och galopp.


Läst 25602 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
10

OS-banbyggaren kom till Falsterbo av en slump



 
Att de svenska ryttarna får genrepa inför OS på banor byggda av de kommande olympiska spelens egen banbyggare Guilherme Jorge är unikt. Vi har tagit reda på hur detta gick till. Och så undrar vi – kommer landslaget få veta hur den kommande hinderparken i Rio är designad?
  
Text och foto: Annelie Lundkvist
  
Guilherme Jorge har ett rykte om sig att bygga klassiska banor, utan några större konstigheter. Hans avstånd är normala, men han fokuserar på att hålla ryttarna ständigt uppmärksamma inne på banan.
– Jag tycker om att ha alla avstånd relaterade, inte bara där det är räcke till en oxer på fyra galoppsprång. Min uppgift som banbyggare är bland annat att testa ryttarens precision och hästens ridbarhet, plus deras samspel, berättar han.
  
OS-banan har tagit ett år att skissa fram
Att ta fram en mästerskapsbana är inget man gör kvällen innan. Guilhemre berättar att han har fokuserat på de kommande banorna i drygt ett år, både för den renodlade banhoppningen och för fälttävlans hopprov.
– Jag har ett team bakom mig med teknisk delegat och assistenter, som kommer med sina åsikter om vad de tycker kan förbättras. Totalt är vi drygt 30 personer som arbetar med banorna, jag har kämpat för att få med så många assistenter som möjligt. Just för att de ska få vara med och lära, förklarar han.
Är du nervös?
– Stundtals blir jag nervös. Men jag vet att jag har ett bra team och bra banor till Rio.
  
Samtliga hinder har blivit godkända
Arrangören har sedan en tid tillbaka godkänt de hinder som Guilhemre och hans team planerar att använda inne på banan, skisserna är sedan länge skickade till en fabrik i Storbritannien för tillverkning. Vilken typ av design hindren har vill han inte avslöja, men både han och Sylve Söderstrand vet att det är en hemlighet som är svår att bevara.
– Även om banbyggarna har tystnadsplikt så har inte hindertillverkaren det på samma sätt. Ryktet sprider sig snabbt i stallarna, vill man veta hur hindren kommer att se ut ska man gå ner till hästskötarna, säger Sylve med ett leende.
  
Viktiga lärdomar från OS i London
En snackis 2012 var att väldigt många ekipage var felfria första dagen, något som dåvarande banbyggaren Bob Ellis och hans team inte hade räknat med.
– Vi tar med oss lärdomar därifrån och vet att svårighetsgraden ska vara hög, men samtidigt vill vi inte begära för mycket av hästarna. Det är ett av mina viktigaste mål.
Banmåttet är 108 x 80 meter, något av ett standardmått när det kommer till olympiska mästerskap. Och som alltid är det underlag av sand som gäller.
Här i Falsterbo inleddes Guilhermes uppdrag med en blöt gräsbana. Även om underlaget höll var det stundtals mer vatten än han önskade, även om just vatten är lite av en favorit för banbyggaren – att dekorera med.
– Att hästarna hoppar vatten vet vi. Men när man lägger vatten vid sidan av hindret, eller som en liten sjö på banan, märker man vilka hästar som fortfarande kan fokusera på hindren och hoppa felfritt.
   
Jana lade bud på Guilhermes banor i Florida
Det är alltså en banbyggare med många bollar i luften, inför sitt kommande uppdrag i Rio, vi träffar i Falsterbo. Men ändå står han på banan inför samtliga klasser och samtalar med funktionärerna.
– Jag lade ett bud vid en välgörenhetsauktion i Wellington, Florida, i vintras. Tillsammans med familjen Zetterman var målet att vinna ett par träningsbanor designade av Guilherme, men sedan tänkte jag att han kanske ville bygga i Falsterbo också. Så jag frågade, berättar tävlingspresident Jana Wannius.
Pengarna för de inropade banorna gick till att hjälpa organisationen Just World att bygga skolor och ge barn bättre förhållanden i fattiga länder, något Alexander Zetterman länge har varit involverad i. 
När sista hästen skrittar ut från gräsbanan här i Falsterbo betyder det förresten inte att Guilhemre får ledigt. Redan den 14 juli, alltså på torsdag, sitter han på ett plan till Rio för att kontrollera den levererade hinderparken.


Läst 25721 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
09

Charlotte segrade i fartfyllt kamelrace


Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Sist ut på gröna banan för lördagen var det fartfyllda kamelracet. Dressyrryttarna gick segrande ur en kamp mot hoppryttarna. Charlotte Haid Bondergaard blev både kär i kamelen Bianca och tog hand om den blågula rosetten.
  
Text och foto: Annelie Lundkvist
  
Patrik Kittel hade aldrig suttit på en kamel tidigare, men han tog emot de goda råden som kamraterna gav. Hans insats räckte dock inte längre än till en fjärdeplats. Jens Fredricson slutade på tredjeplatsen och det stod alltså mellan Charlotte och Douglas Lindelöw i den avgörande finalen. En kamp som Charlotte tog hem – med stil.
– Vi gjorde vårt bästa i alla fall, konstaterade Douglas och klappade om kamelen.
När det var dags för prisutdelning ville Charlotte inte sluta berömma Bianca och klappade henne kärleksfullt både på huvudet och halsen.

Missa inte vårt bildspel från fartfesten högst upp i inlägget!


Läst 35558 ggr Kommentarer Kommentera
Sida: 1 2 3 4 5 ... 7 nästa  sista