Text: Anna Nordin
Foto: Titti Olsson (och Tomas Holcbecher från OS)
 
Gonçalo Carvalho har besökt Sverige tidigare, när han har tävlat världscupen i Göteborg med sitt lusitanosto Batuta. Men det här var hans första besök som tränare, då han invigde Marc André Wérys femåriga storsatsning på dressyren i Norrland.
Marc är sedan många år en flitigt anlitad och populär tränare på ett otal platser i vår norra landsdel. Han har slagits av hur mycket ryttarna i norr får kämpa för att komma någonstans, med bland annat långa vintrar med besvärligt väder och tränings- samt tävlingsresor så långa att sydlänningarna aldrig ens skulle överväga dem.
  
Inspirationsinjektion till Norrland
Wéry ville ge Norrlandsryttarna något tillbaka – så skapades visionen ”10 trainers, 10 clinics, one dream”. Under fem år kommer 24 inbjudna ryttare att få möta några av världens främsta dressyrtränare och ta del av deras kunskap.
– Jag vill ge dem inspiration, passion och spetskompetens, säger Marc.
De inbjudna ekipagen representerar såväl den högsta nivån inom dressyren, med Intermediare och Grand Prix, som ekipage på väg vidare från Medelsvår C och unghästar i början av sin utbildning.
– Förutom det jag vill ge ryttarna så vill jag att publiken som kommer och tittar på träningarna ska kunna få något med sig. Oavsett vilken nivå de själva befinner sig på, säger Marc och fortsätter:
– Det här är inte clinics för ”underhållning och show” utan för dem som vill se hur några av världens bästa tränare arbetar, för att kunna plocka med sig tips hem till sin egen träning.
  

Marc och Gonçalo i samspråk.
  
Vill se känsliga och lyhörda händer
Gonçalo Carvalho är mannen som satte Portugal på den internationella dressyrkartan när han 2012 red OS på sin lusitanohingst Rubi. Många var de som imponerades av den mjuka ridningen och det fina samspelet mellan häst och ryttare.
Som ryttare och tränare är Gonçalo noga med att behålla den klassiska stilen i den moderna dressyren. Och den menar han bygger på avspändhet hos både häst och ryttare.
– Jag vill alltid ha mjuka och känsliga händer, för att bibehålla en känslighet för hästen. Det är också viktigt att vara medveten om sin position i sadeln, samtidigt som man är avspänd, lugn och uppmärksam.
Gonçalos träningsfilosofi är att ha en stabil grund att stå på och att hitta en bra känsla från hästen. Han eftersträvar en balanserad kontakt i tygeln, där hans häst är avspänd i ryggen och arbetar genom hela kroppen, från svans till mun.
– För att uppnå det behöver vi de fem första stegen i utbildningsskalan; rytm, lösgjordhet, kontakt, schvung och rakriktning. När de är på plats kan vi gå vidare till det sista steget; samling. Innan dess arbetar jag helt enkelt för att få hästen att slappna av och för att den ska ge mig en bra känsla, säger han.
  
Hästens får hitta sin egen balans
Det var också här de deltagande ryttarna fick börja, med att hitta känslan där hästen arbetar avspänt och i egenbalans.
– Med en avspänd häst kan du uppnå allt. Och du får den avspänd genom att rida med lätta hjälper och genom att ge den eftergift omedelbart när den gör rätt. Lär den att gå i egen balans genom att själv vara kvick och lyhörd, förklarar Gonçalo.
Ett av ekipagen var Erika Viklund med en fyraåring som var ganska spänd och stressad i den ovana miljön. Målet för dem var att hitta en lugnare och mer avspänd rytm.
– Mjukna i händerna och slappna av i fingrarna. Lockas inte att hålla i hela tiden för att han ligger på, ta i stället upprepade förhållningar med tydlig eftergift emellan. Och klappa honom mjukt på halsen, instruerar Gonçalo och fortsätter:
– Även om det känns som att han vill dra i väg, våga ändå ge efter för att sedan ta en ny halvhalt. Håller du hela tiden blir han ”ihopdragen” och mer spänd, med eftergifter visar du att du inte håller i honom och att han själv måste hitta sin balans. Steg för steg sträcker hästen ut sin hals och får en allt lugnare travrytm.
Handen är till för att ge guidning, inte för att hålla emot, förklarar Gonçalo.
– Långa tyglar där halsen får stretcha är extra viktigt på spända hästar, för att de ska kunna komma till avspändhet. Använd kroppen – axlar och rygg – för att be hästen att lugna takten, i stället för din hand. Ta inte tillbaka när den spänner sig, det förstärker bara reaktionen. Våga i stället klappa. ”Relax, then push”, som Gonçalo uttrycker det, för att förklara hur man först mjuknar i handen och ger hästen utrymme, innan man ber den om mer framåt.
– Hästen får hitta sin egen balans i stället för att ligga på i handen. Då kommer den också att kunna använda sin överlinje på rätt sätt.
  
Renodling av hjälperna
Ingrid Nyström har haft fina resultat i Medelsvår C med sin häst, de är nu på väg att ta steget upp i Medelsvår B. Det som är stötestenen är att få bra kvalitet på bytena i språnget. Ingrid får öva på att få en uppmärksam och kvick häst, genom att hon rider övergångar och noga särskiljer sina hjälper.
– Använd bara skänkeln när du inte har något tryck i handen, instruerar Gonçalo.
Ett favorituttryck han ofta använder är ”show the reins without tension”, vilket innebär att han vill att ryttarna tydligt visar att de inte använder handen samtidigt som de lägger till skänkeln.
För att få hästen mer i egenbalans behöver ryttaren se till att inte ”bli kvar” i vare sig förhållningar eller i drivning.
– Ge din signal och så fort hästen svarar slappnar du av igen (eftergift, reds anm.). Om den inte svarar direkt ger du en kvickare och starkare hjälp för att förtydliga, och slappnar av så fort du får gensvar.
För att som ryttare kunna vara snabb i både hjälpgivning och eftergift behöver du vara avspänd. Mjuka muskler är snabba muskler.
– Med en häst som riskerar att bli tung i fronten är det extra viktigt att den hittar sin egen balans, det vill säga att inte ryttaren fastnar i handen eller rider med för mycket hand, betonar Gonçalo.
När du ökar trycket med dina fingrar ska hästen stanna omedelbart, bli inte kvar i förhållningen. Om det behövs får du ta flera förhållningar där du slappnar av emellan, inte bara hålla konstant tills den står still, då hamnar hästen i framvikt.
– För att kunna göra bra byten behöver den bli kvar i sin egen balans.
  
Tysta händer och avspänd skänkel
Gunilla Isaksson och hennes häst är på väg från Intermediare I till Intermediare IB, vilket innebär introduktion av piaff och passage. Hästen har en tendens att lägga ut tungan på höger sida när den blir spänd och Gunilla får tips för att komma bort från det.
– Avspändhet i munnen är extra viktigt för en häst som denna. Då blir eftergiften efter varje tygeltag av största betydelse, säger Gonçalo.
Gunilla får tänka på att vara lätt i innerhanden och att ta lite mer kontakt på yttertygeln. Hon får också instruktionen att ha ”tysta” händer, det vill säga att hålla dem stilla och att bara använda fingrarna. Ekipaget får sedan arbeta med att behålla avspändheten in i samlingen, genom snabba skänkelhjälper som inte klämmer och genom en avspänd hand.
– Samla utan att bli stark i handen, instruerar Gonçalo.
  

Gonçalo använder sitt kroppsspråk i undervisningen.
  
Våga samla utan att driva samtidigt
Även Pia Bohlin är på väg upp till klasserna med piaff och passage. Hennes häst kan verkligen visa upp skillnaden mellan vad hästen kan prestera som spänd respektive avspänd. När de kommer in ser traven inte mycket ut för världen, för att sedan ge en wow-upplevelse när de har hittat avspändheten och samspelet.
Pia får träna på att alltid ha tålamodet att vänta ut att hästen blir avspänd innan hon ber om samling, samt att sedan avbryta övningen innan avspändheten går förlorad.
– Samla genom halvhalter för att hålla henne mjuk och beröm mycket under utförandet, för att bibehålla det. Slappna av med fingrarna om du ska driva, så att hon inte spänner sig.
Pia får flera gånger tipset att ”take the risk”, att våga samla utan att driva samtidigt. Detta för att behålla avspändheten. Och ekipaget får till steg som är magiska, de dansar fram tillsammans.
– Kom ihåg att klappa era hästar. Med beröm under utförandet kan du hjälpa hästen att hålla sig avspänd. Och avspändhet är grunden till allt, säger Gonçalo avslutningsvis. 

Glöm inte att berömma hästen när den gör rätt.