Foder
Publicerad: 2013-08-03Vad är vad i hästens kost?
I nummer 4 av Hippson-tidningen, som kom till prenumeranterna i fredags och som finns i butik från tisdag, har Anna Nordin skrivit en fördjupande artikel om hästens matsmältningssystem. Där lovade hon att komplettera med information om de olika näringsämnena här på nätet. Varsågoda!
Text: Anna Nordin
Foto: Ida Röök
Energi
– kroppens bränsle
Energi är inte att likställa med att vara ”pigg”, utan det är bränslet kroppen behöver för att fungera. Ungefär som att en bil behöver sin bensin eller annat drivmedel.
Hästens energibehov är alltså inte kopplat till dess temperament utan till hur mycket den arbetar, hur lättfödd den är, samt om den växer eller är dräktig. Även äldre hästar kan få ett ökat energibehov.
Får hästen för lite energi via fodret blir den mager, får den för mycket blir den tjock. En häst som tränas och ändå är muskelfattig har snarare proteinbrist. Energibehovet måste dock vara täckt för att hästen ska kunna tillgodogöra sig proteinet, annars används protein som energi eftersom energibehovet alltid prioriteras i kroppen.
Vid en normal grovfoderfoderstat får hästen cirka 75 procent av energin via fiberkolhydraterna. Allt i fodret; fibrer, fett, protein, stärkelse och så vidare ger energi - förutom aska och vatten.
Protein bäst från grovfoder
Proteiner är som bekant kroppens byggstenar. Protein som kommer från kraftfoderkällor kan dock skapa problem, om det utfodras i för stor giva åt gången. Fodermedel som till exempel soja innehåller lättlösligt protein som kan skapa överväxt av vissa typer av bakterier, särskilt klostridier, i grovtarmen. Hästen får då diarré, vilket leder till vattenbrist.
Klostridiebakterierna bildar gifter och hästen kan i värsta fall dö. Detta kallas för ”Baron Gruff-sjukan”, eller intestinal klostridios. Det krävs dock en stor överkonsumtion av lättlösligt protein för att detta ska ske.
Ett proteinöverskott som enbart kommer från grovfoder, som ju äts långsamt och inte innehåller samma typ av protein, kan inte ge upphov till denna sjukdom. Hästens proteinbehov kan överskridas med mer än 60 procent utan att det påverkar mag-tarmkanal, hälsa eller prestation.
Mineraler
reglerar vätskebalansen
Mineralerna kan delas in i makro- och mikromineraler, efter hur mycket hästen behöver av dem. Till makromineralerna hör kalcium (Ca), fosfor (P), magnesium (Mg), natrium (Na) och kalium (K).
Kalcium och fosfor behöver ofta balanseras i foderstaten med hjälp av ett mineralfoder, eftersom kvoten mellan dem är viktig för upptaget.
Magnesiumbehovet uppfylls i regel av fodret. Allt magnesium tas upp och eventuellt överskott transporteras ut med urinen. Kalcium och magnesium tas upp i tunntarmen, fosfor tas upp i grovtarmen. Fosfor är ofta bundet till fiberkolhydraterna, vilket gör att dessa måste brytas ner för att fosfor ska kunna tas upp.
När hästen svettas förlorar den vatten och elektrolyter. Elektrolyter håller vatten kvar i kroppen och behövs för att behålla hästens kroppsvikt och blodvolym. Kroppen har utvecklat ett känsligt system för att kontrollera att vatten- och elektrolytinnehållet hålls på en optimal nivå. Detta kallas för kroppens vätskebalansreglering.
De elektrolyter som har störst betydelse för vätskebalansregleringen är natrium, som är den ena delen i vanligt koksalt, och kalium. Dessa finns i stora mängder i hästens svett vilket gör att svettningen utgör en utmaning för hästens vätskebalansreglering. Svårast blir det att återställa natriumförlusten eftersom gräs är mycket natriumfattigt. Kalium finns det vanligtvis mycket av i gräs och i grovfoder.
En häst i träning som svettas ofta behöver få salttillskott för att kunna återhämta sig. Hästen tröttnar på att slicka på saltstenen och bör därför få extra salt med övrigt foder, eller tränas att dricka en fysiologisk koksaltlösning (knappt 9 gram koksalt per liter vatten). Hästen ska ha tillgång till vanligt, osaltat dricksvatten samtidigt som koksaltlösningen erbjuds.
Se upp med för mycket stärkelse
Om en häst utfodras med för mycket stärkelserikt kraftfoder vid samma tillfälle hinner inte enzymerna i tunntarmen med att bryta ner stärkelsen. Det innebär att stärkelsen fortsätter till grovtarmen. Där bryter mikroorganismerna hellre ner denna stärkelse än cellulosan (som är det normala), eftersom det är lättare. Av stärkelsen bildas mjölksyra som sänker pH-värdet och därmed gör tarmmiljön sur. På en grovfoderbaserad foderstat hålls pH i grovtarmen runt 6-6,5 vilket är strax under neutralt pH.
Vid större överkonsumtion av stärkelse kan pH-sänkningen i grovtarmen leda till att mikroorganismerna dör och tarmslemhinnan skadas. Mjölksyran kan då tas upp genom den skadade tarmslemhinnan, vilket ger en pH-sänkning även i resten av kroppen och hästen drabbas av acidos. I allvarliga fall kan även bakterier som har giftiga ämnen, endotoxiner, i sina cellväggar dö. Endotoxinerna frigörs när bakterierna dör och tar sig genom tarmslemhinnan till blodet, vilket kan ge upphov till störningar i blodcirkulationen och hästen kan drabbas av fång.
Man måste därför vara mycket försiktig vid foderstatsförändringar, särskilt om kraftfodergivan ska höjas. Den maximala mängd kraftfoder som bör ges vid ett och samma tillfälle baseras på stärkelseinnehållet. Ett bra riktmärke är att aldrig ge mer än 0,4 kilo kraftfoder per 100 kg häst och giva. Det innebär maximalt 2 kilo kraftfoder per mål för en häst på 500 kilo.
Den totala stärkelsegivan per dygn ska inte överskrida 500 gram/100 kilo kroppsvikt (motsvarar max 2,5 kilo stärkelse per dygn, vilket i sin tur motsvaras av till exempel 7 kilo havre eller 5 kilo korn per dygn). Även denna maxgräns kan vara något hög, man bör hålla sig väl under denna.
(Och de allra flesta hästar i lätt eller medelhård träning klarar sig som bekant på inget eller lite kraftfoder – om de får tillräckligt av ett bra grovfoder. Gör en grovfoderanalys så slipper du fodra ”i blindo”. Reds anm.)
Fett är energirikt
Fett innehåller ungefär två till tre gånger så mycket energi som kolhydrater. Man kan därför ge fett för att ”avlasta” stärkelsenedbrytningen, men ändå komma upp i högre energinivå i foderstaten, genom att byta ut exempelvis en del av en havregiva mot vegetabilisk olja.
Dock har hästen även lite lipas, det vill säga det enzym som bryter ner fett. Det gör att om hästen utfodras med för mycket fett på en gång hinner inte lipas med nedbrytningen. Då fortsätter fettet till tjocktarmen onedbrutet, där mikroorganismerna och nedbrytningen av cellulosa störs.
För hästar som lätt får korsförlamning kan vi dra nytta av att fettsyror inte kan omvandlas till glukos eller glykogen. Korsförlamning, och även en del andra muskelproblem, hänger ihop med att hästarna lagrar stora mängder glykogen i muskulaturen.
Hästar som tränas hårt, och får stora givor kraftfoder, kan lätt få korsförlamning om de får några lediga dagar utan att man minskar kraftfodermängden. För hästar som lätt får korsförlamning eller högre värden för muskelenzymer kan det vara positivt att ersätta en del av ett stärkelserikt kraftfoder med fett, för att minska risken för korsförlamning.
Fotnot: Texten är faktagranskad av AgrD Cecilia Müller, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
taggar
Liknande webbartiklar
- Malin Wikströms smarta lösning för packning av hö: ”Tar ingen plats alls”
- Kunskap gör det enklare att navigera i en värld av tillskott
- Ridskolorna kämpar med foderpriserna
- Vass skördas för bättre miljö – kan bli hästfoder
- Ekonomitips till hästägaren – koll på foder och nyckeltal
- När hästen är själv ordnar fri tillgång till kraftfoder
- Experten om hösilagebränder: ”Man ska vara medveten om risken och ha koll på fodret”
- Se upp för giftiga växter i hagen
- Alternativa fodermedel vid stigande priser
- Foderpriserna ökar – räkna med att det blir dyrare att ha häst
Skjutbar tränsförvaring underlättar
Platsbrist kan lätt bli ett problem i sadelkammaren. Matilda Trawén hittade en smart kroklösning för att optimera förvaringen på en hylla.
Bildspel: Eamon Hickey visar sitt system
Missade du clinicen med Eamon Hickey och Maria Gretzer på Flyinge? Hippson var på plats och dokumenterade hela kvällen. Följ med i ett stort bildspel.
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
20% av hästarna bär på 80% av parasiterna
Alla hästar har mer eller mindre mag- och tarmparasiter. När dessa nivåer stiger över ett gränsvärde behöver vi avmaska.
Om träckprov, effektkontroll och när en ny häst kommer till gården
OS-kanditad avstängd från tävling
Den franska OS-dressyrkandidaten Morgan Barbançon har blivit avstängd från tävling. Anledningen är att hon missat dopingkontroller.
Hästarna återhämtar sig efter operation
Två militärhästar som opererades efter att ha sprungit lösa i London förra veckan har gjort framsteg i läkningen. Det bekräftar en talesperson.
"Ynnest att få behålla två ponnyer så länge"
Dimmans Elmia och Dimmans Eros har båda framgångsrika meritlistor i bagaget. Men det är inte det enda mamma och avkomma delar.
Ida kämpar för rättvisa efter bristande vård
Trots tydliga signaler och flertalet försök att få hjälp fick Nässlan livshotande komplikationer efter en operation. Ida anmälde kliniken till ARN.
"Jag frågade flera gånger om jag verkligen kunde åka hem med henne"
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Visar vad som hänt inom svensk hoppsport
Malin Fransson började skriva om ridsport när hon var 15 år. Sedan dess har hon rest världen runt och minns särskilt OS-guldet och lilla Mynta.
Ridsportanläggning med två bostadshus
Utanför Uddevalla finns en ridsportanläggning som har 15 boxplatser, ridhus, ridbana och två bostadshus. En gård med gott om plats.
Nu ska FEI ta nya åtgärder för hästvälfärd
Denna veckan har FEI arrangerat diskussioner mellan förbund, ryttare och veterinärer. På plats var SvRF som framförde sina önskemål.
Utvecklingsprogram ska hjälpa topptränare
Sveriges Olympiska Kommitté startar träningsprogram som riktar sig till tränare på elitnivå. Olof Axelsson inom fältävlan är en av deltagarna.
"Jag vill vara allra bäst för de ryttare jag jobbar för", säger Olof Axelsson.
Ägaren till skenande hästar döms
Förra året skenade fem hästar på Djurgården. Flera personer skadades och en äldre man dog. Nu döms ägaren för flera grova brott.
Uppsalastudent lyfter hästvälfärd
SLU-studenten Cecilia Ravnäs har alltid varit intresserad av hästvälfärd. Nu söker hon kunskap från ryttare och hästskötare.
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Robot och Cassis har levt ihop i tjugo år
37-årige Robot och 32-åriga Cassis har haft samma ägare sedan 2004. De lever ett lugnt pensionärsliv i hagen tillsammans.
Friskvårdsbidraget – så använder du det
Sedan 2018 kan friskvårdsbidraget användas inom ridsport. Ta reda på exakt vad som gäller så du kan utnyttja hela bidraget. Det vinner alla på i längden.
Kvickare hopphäst – trots långsamt tempo
Ridbarhet, styrka och lugn – det är tre saker som hoppryttaren Irma Karlssons övning syftar till. Här delar vi med oss av den som en favorit.
Nu får alla gratis mensskydd hos Vännäs RF
Det var inte billigt – men ungdomssektionen har samlat ihop pengar för att kunna köpa en ”Herbox”. Nu ska alla besökare få tillgång till gratis skydd.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!