Text: Frida Bank

Arbetet i häststall kännetecknas ofta av tungt, ensidigt arbete med besvärliga arbetsställningar som inte är så snälla mot kroppen. Studier har visat att det är vanligt med belastningsbesvär hos anställda på ridskolor. Det vill Cecilia Lindahl, forskare på RISE, förändra. I år är hon med och driver en ny forskningsstudie med Högskolan Dalarna och KTH. Syftet med studien är få mer kunskap om arbetsbelastningen som anställda på ridskolor utsätts för i sitt dagliga arbete, och på sikt hitta åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.
– Vi vet att det är mycket belastningsbesvär hos anställda i branschen, så det är ett aktuellt ämne. Att hitta lösningar och att kunna hjälpa branschen att utvecklas i positiv riktning skulle kännas jätteroligt, säger Cecilia.

Personalens arbete mäts med tröjor
Tanken är att anställda på åtta till tio ridskolor i landet ska delta i studien. Ridskolorna som väljs ska ha olika mekaniseringsgrad, vilket innebär att de i olika grad har hjälpmedel som stöttar stallpersonalen i sina sysslor. Personalen kommer att få bära en smart tröja, framtagen av KTH, som mäter och beskriver personens arbetsställningar under arbetsdagen.
– Tröjan har fickor som är placerade på strategiska ställen och i fickorna sätter man ner sensorer. De skickar data till en app i telefonen och sedan kan vi se vilka arbetsställningar personen arbetat i och om personen exponerats för risker, till exempel genom att arbeta med kroppen i påfrestande vinklar, förklarar Cecilia.

Mäter belastning över hela dagen
Den nya studien är delvis en fortsättning av två tidigare projekt som Cecilia medverkat i. I dessa har forskarna testat och utvärderat olika metoder och verktyg som kan användas för att förbättra arbetsmiljön på ridskolor och i travstall. 
– Tanken med dessa studier är att vi ska hjälpa stallen att hitta enkla sätt att jobba med arbetsmiljöfrågor på och få till det systematiska arbetsmiljöarbetet. Mycket fokus har hamnat på att hitta sätt att motiverar personalen till att se över arbetsmiljöarbetet, så att de också tycker att det är roligt och känner sig involverade.
Den nya studien fokuserar mer specifikt på arbetsställningar och ergonomi.
– Det saknas studier om arbetsmiljön i stall generellt, men också specifikt inom ergonomi. Det är i princip endast en stor studie som gjorts förut av en doktorand på SLU, berättar Cecilia.
– Det tidigare studier gjort är att studera ett specifikt arbetsmoment, till exempel mockning med en grep. Metoderna är ofta subjektiva bedömningar av arbetsställningar och man har tittat på det som en isolerad händelse, men en arbetsdag består av många olika arbetsmoment. Ska man förstå den totala belastningen personalen utsätts för behöver man mäta det över tid, över hela arbetsdagar, vilket den smarta tröjan möjliggör. 


Foto: CAMM

Kan variation vara lösningen?
Genom att få mer kunskap om vilken belastning personalen utsätts för, och vilka riskfaktorer som finns, blir det möjligt att gå vidare och titta på hur exempelvis variation i arbetet kan förbättra arbetsmiljön. Man kan också se på hur organisatoriska förändringar kan minska riskerna för belastningsskador, menar Cecilia.
– I tidigare studier har vi sett att många ridskolor väljer att specialisera anställningarna. Ridläraren är en renodlad ridlärare medan man har stallpersonal som sköter arbetet i stallet. Det kan tyckas vara en smidig lösning men utmaningen är att det då blir samma personer som belastas varje dag när de gör de tunga arbetsuppgifterna i stallet. Ridlärarna får en annan typ av belastning, det är rätt jobbigt att stå i långa perioder och undervisa, säger hon och fortsätter:
– Vår tes är att variationer i arbetet kan vara ett bra sätt att minska risken för belastningsbesvär. I så fall skulle det tala för att ridlärarna skulle må bra av att även utföra lite av stallsysslorna. De flesta vi har pratat med vill ju det också, de vill vara i stallet och tycker att det är viktigt att de får se hästarna även utanför lektionstid.

Kan bygga vidare
Studien ska påbörjas i år och kommer att fortsätta fram till 2025. Cecilia menar att det är en begränsad studie, men att all kunskap som man får på området är värdefull eftersom det inte gjorts så mycket forskning tidigare.
– Vi kommer att få ganska mycket underlag för att jobba vidare med vissa mer specialiserade frågeställningar sedan.

Tidigare på Hippson: Fyra nya forskningsprojekt får pengar: "Viktiga pusselbitar"