Krönikor
Publicerad: 2014-10-08Nyligen skrev vi här på Hippson.se om Carolina Lundes forskning, och i senaste papperstidningen ges kostråd för ryttare. Till höger krönikören Petra Andersson (Porträttfoto: Henrik Gudmundson).
Krönika: "Välmående hästtjejer en helt avgörande del av hästarnas välfärd"
Hästfolk är inte direkt kända för att ta väl hand om sig själva – våra fyrbenta vänner kommer alltid i första hand. Ämnet är ständigt aktuellt och i senaste numret av tidningen Hippson listar en dietist vad vi behöver för att må bra. Även vår husfilosof Petra Andersson funderar över det här med ryttares kroppsuppfattning.
"När jag var en liten ridskoletjej, brukade mina kompisar och jag vara stolta över att vi alltid tog hand om hästarna innan vi tog hand om oss själva. Det spelade ingen roll om vi frös, hade blivit blöta om fötterna, hade tappat bort våra vantar, var hungriga eller om vi hade ont någonstans. Hästen skulle först få sitt, sedan kunde vi med gott samvete få värma oss, byta till torra skor och vantar, och kanske äta något.
Jag minns den här stoltheten som en ganska viktig del av min identitet som ung hästtjej. Vi fick lära oss att ”hästens välbefinnande går före din bekvämlighet”, att alltid se till hästens behov först. Som vuxen funderar jag på hur vettigt det där egentligen var. Är det verkligen så bråttom att ta hand om hästen att ryttaren inte kan byta till torra skor först, till exempel? Är det inte rentav troligt att vi tar bättre hand om hästen om vi själva mår någorlunda bra och inte fryser alltför mycket?
I dagarna har det kommit forskningsresultat som visar att ridtjejer, jämförelsevis, ofta har en negativ uppfattning om sin egen kropp. Och jag funderar på om strävan att alltid se till hästens bästa först, utan att ta hänsyn till om vi själva fryser eller är hungriga, kan vara en bidragande orsak till att vi i vår sport i så pass hög grad har en negativ kroppsuppfattning.
Den forskning som har gjorts hittills kan inte säga så mycket om orsakerna till ryttartjejers negativa kroppsuppfattning, bara att det är jämförelsevis vanligt. Jag tror att vi kan lära oss en del både om oss själva och om varandra, genom att fundera på de här sakerna tillsammans. Det finns inte riktigt någon kunskap på området, så vi kan tänka helt fritt.
Kan det till exempel ha någon betydelse att vår sport så ofta har mötts och möts av en nedlåtande attityd? Även om det har blivit mycket bättre, så får många av oss fortfarande får höra att ”ridning inte är en riktig sport”. Och även om man har sluppit höra det på senare tid, så kan det ha format många av oss att vi har mött den nedlåtande attityden mot vår sport så många gånger förut. Kanske har det gjort det svårare för oss ryttare att se oss själva som idrottare?
Och i förlängningen, om vi inte ser oss själva som idrottare, så ser vi kanske inte heller våra kroppar som idrottares kroppar. I värsta fall ser vi kanske våra kroppar som det som hindrar oss i ridningen, snarare än som det som möjliggör ridningen. Inte bara har vi ju fått lära oss att sätta hästens behov före våra egna. Vi har ju också fått lära oss att det aldrig är hästens fel när ridningen inte fungerar.
Om det inte är hästens fel, måste det vara vårt eget fel, och det är med kroppen vi rider. Kanske bidrar någon sådan tanke eller känsla till att vår kroppsuppfattning kan bli problematisk? Jag vet förstås inte. Mina funderingar är bara just funderingar. Och de här funderingarna leder alla fram till svåra pedagogiska avvägningar.
Jag tror att vi alla behöver fundera tillsammans över det här. Men jag vet att jag – både under mina ridskoleår och som vuxen mer självständig ryttare – aldrig har haft en ridlärare eller tränare som har sagt åt mig att värma upp min egen kropp innan jag sitter upp. Detsamma gäller efter träningspasset. Ridlektioner avslutas i stort sett aldrig med att eleverna får stretcha.
Ryttarens kropp, som en idrottare i träning, ägnas sällan någon nämnvärd uppmärksamhet. Det mesta handlar om hästens kropp, att hästen ska skrittas fram, successivt komma till arbete, hästens muskler och kondition ska byggas upp, hästen ska sedan avslutningsvis skrittas av. Ryttarens träning formas utifrån hästens träning, och kompletteras sällan.
Inte heller brukar man undervisa ridskoleelever och andra ryttare om lämplig mat för träning. Vi får lära oss det mesta om att beräkna hästens foderstat i detalj. Men ryttares behov av mat ägnas inte mycket uppmärksamhet i ridsporten. Snarare tvärtom, det finns oftast inget vettigt att äta i stallet, trots att vi tillbringar ganska många timmar där.
Dessutom får vi inte glömma att hästarna bär våra kroppar på sina ryggar. Viktgränser för att få rida olika hästar, och en ständigt pågående diskussion om ekipagen ser proportionerliga ut eller inte. Det gäller ponnyekipagen inte minst. Ponnyer rids nästan alltid av tonårstjejer, och tonåren är för väldigt många av oss en tid då det som sker med kroppen inte är helt enkelt att förhålla sig till. Att då också få höra att vi är på väg att växa ur vår älsklingsponny, att kanske få kommentarer i domarprotokollet om att ekipaget ser oproportionerligt ut, kan vara riktigt smärtsamt.
Kroppen växer, den gör att vi inte längre kan rida vår älsklingsponny. Det kan kännas som kroppens inbyggda förräderi. Jag tror inte att det känns så för alla, men jag vet att det kan kännas så.
Vi behöver prata om det här. Vi behöver prata om hur vi ska göra när en ryttare verkar vara för tung för den häst hon eller han vill rida. Vi behöver hitta sätt att prata om den växande tonårskroppen, och om att växa ifrån sin ponny, som inte skapar ångest eller kroppsförakt hos tonåringen.
Vi hör ibland att stallet är en frizon från olika krav på tjejer och kvinnor i samhället. Jag tror inte att det stämmer. Stallet och tjejerna i stallet är en del av samhället, inte ett undantag från det. Men kanske kan vi i stallet ändå lära oss att vara lika rädda om varandra och om oss själva som vi så självklart är om hästarna? Den självklarhet med vilken vi tar hand om hästarna – tänk om vi kunde utveckla något liknande när det gäller att ta hand om varandra?
Stallet, hästarna och vi själva skapar redan i dag en miljö som stärker oss, en sport som stärker oss. Tänk om vi också tillsammans kunde utveckla den miljön så att den hjälper oss att stärka vår kroppsuppfattning?
En sak är ju säker: Ju bättre vi mår, ju bättre våra kroppar mår, desto bättre kan vi rida och desto bättre kan vi ta hand om våra hästar. På så vis är välmående hästtjejer en helt avgörande del av hästarnas välfärd!"
Petra Andersson
Hobbyryttare, etikforskare och doktor i praktisk filosofi
taggar
Liknande webbartiklar
- "Ridsporten ser sig inte som en del av samhället"
- Erbjuder SvRF:s styrelse en kurs för att trygga medlemmarna
- Sandra Ruuda besvarar det öppna brevet
- "Brister i respekt mot förbundets egen värdegrund"
- Krönika: Nu tiger kvinnorna av rädsla
- Filosofen Petra Andersson: "Ridskolehästar på lösdrift kräver mod"
- 19 miljoner kronor till svensk hästforskning
- Krönika: ”Tveksamt med förbud mot fotografering på clinics”
- Nyårskrönika: Vi behöver fler och bättre samtal om hästvälfärd
- Krönika: Nej, Stjärnhoppningen – hästar är inga leksaker
Varg skjuten under skyddsjakt i Norrtälje
Tidigare i april inleddes en skyddsjakt på en varg som dödade två minishetlandsponnyer. Under torsdagskvällen sköts en varg i närheten.
FEI startar inte disciplinärende
För några veckor sedan publicerade Sportbladet en granskning av bilder på dressyrhästar. Nu meddelar FEI att de inte startar ett disciplinärende.
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
Stoet som fick ett extra föl
När fölet Bellatrix föddes slutade det i sorg, mamma Copperbridge klarade sig inte. I all förtvivlan tog historien dock en ljus vändning.
Trulsan fick inte bara ett eget föl – utan adopterade även Bellatrix
Veterinärer kritiserar SVT:s kommentatorer
Sveriges veterinärförbund menar att SVT:s kommentatorer i sändningar från världscupfinalen ”bagatelliserade och försvarade” blå tungor.
Helena Persson om bilolyckan
Under morgonen var hoppryttaren och A-tränaren Helena Persson med om en bilolycka. Hon berättar att de under omständigheterna mår bra.
Här är de populäraste hästnamnen
Agria har tagit fram en lista över de vanligaste hästnamnen. De populäraste namnen för ston, valacker och hingstar är människonamn.
Blandade flockar och bra staket
När två ponnyer dödades av en varg blev frågan aktuell i häst-näringen. Vi har ingen data gällande häst och varg, men vi kan lära av andra.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Neutralisera hästens flyktbeteende
Att hästen reagerar med flykt kan ha många olika orsaker. William Nilson Fryer har lång erfarenhet av att jobba med hästar där andra gått bet.
Att se sig själv i brevlådan
Annelie pryder nervöst omslaget av månadens tidning. Hästarna på gården tillfrisknar i takt med att nya hästar som behöver hjälp flyttar in.
"Det var ju bara lilla jag, sanningen och mitt liv jag berättade om"
Lurbo ridklubb gjorde krafttag mot leran
Tidigare var leran ett stor problem för verksamheten. Ordentliga åtgärder har lett till torrare anläggning, minskat näringsläckage och lägre veterinärkostnader.
Föreningens hållbarhetsutvecklare: "Allt blir så mycket mer lättjobbat"
Nicole Holmén om jobbet på Grevlunda
Hade du velat få lite spontana tips från Peder Fredricson när du trimmar dina hästar till vardags? Precis så har Nicole det, som är beridare där.
Årets första föl i russflocken på Lojsta hed
Igår föddes årets första föl i flocken på Lojsta hed, ett svart litet sto. Nu är det inte långt kvar innan hingsten Stinsen återvänder till flocken.
Militärhästar opererade efter olyckan
Igår sprang det lösa hästar i centrala London. Armén berättar att två av hästarna har genomgått operation och att de förväntas återhämta sig.
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Svenskarna till Nations Cup
Årets Nations Cup i dressyr har ändrats om och går nu endast i tre deltävlingar. Nu står det klart vilka svenskar som startar i den andra omgången.
”Det är inte hokus pokus, det är gymnastik”
Eamon Hickey fick i uppdrag att träna en fyraårig valack med mycket attityd och nerver. Maria Gretzer sa att ”här får du något att bita i”.
Madde berättar om jobbet som hästskötare
Catch Me Not S har ännu en lyckad tävlingshelg i bagaget. Peder Fredricsons hästskötare Madde berättar om jobbet och rutinerna.
Här är horsetech-bolagen som vill slå sig in
Hästnäringen omsätter omkring 32 miljarder kronor per år. Fler och fler techbolag börjar få upp ögonen för branschen inom många olika områden.
“Aktörerna vill förbättra och modernisera hästnäringen och ridsporten”
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!