Text: Ida Röök
Foto: Lars Nordström och Privat
  
Elsa Nordström är 15 år gammal och har ridit sedan hon var liten – först på ridskola, sedan på foderhästar och så fick hon till slut en egen ponny. Det är inom dressyren hon har satsat och nu har hon en ponny som har gått FEI-klasser, tillsammans har de presterat på elitnivå.
Stallet och allt runt omkring har varit hennes hem under många år, därför tog det extra hårt på henne när hon fick diagnosen leukemi förra året.
– Jag förstod inte riktigt vad det innebar, att det var cancer. När det sedan sjönk in var det svårt att acceptera att jag inte kunde vara i stallet och rida, säger Elsa.
  
Blev väldigt svag i kroppen
Sedan diagnosen fastställdes har hon genomgått en lång och krävande behandling, först med cellgifter intravenöst och nu i tablettform. Behandlingen kommer att fortsätta i ytterligare ett och ett halvt år.
– Jag har mått väldigt dåligt under den här tiden och min kropp har blivit mycket svag. Men under hela perioden har jag velat vara i stallet. Jag har fått skjuts dit, i början orkade jag bara klappat på hästarna. Det har verkligen varit viktigt för mig att ha dem, de har varit mitt stora stöd och de har fått mig att orka kämpa vidare.
Efter ett halvår började Elsa må lite bättre och hon bestämde sig för att åter satsa tillsammans med sin ponny Nörlunds El Leconte.
– Första gångerna jag red kunde jag bara skritta, när vi travade studsade jag i sadeln som en trasdocka. Det var ganska frustrerande att inte kunna rida som jag alltid har gjort, säger hon.
  
Drömmen är att tävla internationellt
Därför började Elsa styrketräna, stenhårt. Hon lade upp ett schema för att kunna bli så stark som möjligt, en dryg månad senare tävlade hon för första gången efter att hon hade blivit sjuk.
– Vi kom tvåa i klassen. Det kändes så klart väldigt roligt att kunna komma tillbaka och det gav mig mer energi att orka satsa vidare.
Elsa och El Leconte blev sedan uttagna till att rida i lag i elitserien med Bollnäs ridsällskap. Första omgången missade hon dock eftersom hon då fick sin sista högdosbehandling, men omgång två och tre kunde de vara med. Tillsammans med sina lagkompisar tog Elsa sig vidare till final i SM och väl där slutade laget sexa.
Elsa mår nu betydligt bättre, hon är glad att hon har haft hästarna och stallet vid sin sida under sjukdomstiden.
– Min ponny påminde mig om mitt gamla liv och jag ville bara tillbaka till det så fort som möjligt. Ett mål nästa år är att rida SM, men jag drömmer också om att få tävla internationellt. Vi får se hur det blir.