Text och foto: Annika Grundberg
  
Karl-Henrik Heimdahl inleder seminariet med att prata om hur man får en hållbar tävlingshäst.
– Hållbarhet handlar om att förbereda hästen för det den ska göra under lång tid, säger han och fortsätter:
– Om grundarbetet och uppbyggnaden inte är genomförd ordentligt, under lång tid, så kommer hästen till slut att säga ifrån.
Träning och prestation ser olika ut för dressyr- och hopphästar, vilket är de båda discipliner som tas upp under seminariet. Och det finns också skillnader i vilka skador som är vanligast bland hästar utifrån gren.
– Konsekvensen av de nya underlagen med fibersand, som medger att hästarna kan gå snabbare och svänga snävare, menar jag är att vi ser fler ligaments- och gaffelbandsskador hos hopphästar. Hos dressyrhästarna ser vi fler problem med överlinjen. Inom båda grenarna ser vi skador i hovledsområdet på frambenen. Det är intrikata och komplexa områden där det är vanligt med skador, säger Karl-Henrik.
  
En sund häst vill jobba
Peder Fredricson har bakgrund inom fälttävlan, han red OS i Barcelona 1992 i den grenen. OS-silvermedaljören är känd för att lägga mycket tid på hästarnas fysiska välmående, något han utvecklar på seminariet.
– En av de viktigaste sakerna är att hålla hästarna sunda. Är hästen sund och känner sig bra är den också glad och vill göra jobbet, säger han.
Peder är noga med att variera såväl underlag som jobb för sina hästar, där kommer bland annat den nyanlagda naturbanan till användning. Men även tävlingar väljer han för att få variation.
– Jag försöker blanda när jag väljer tävlingar, så att jag inte bara rider på fibersand.
Hemma longerar han hästarna i repgrimma på stallplanen varje vecka för att se hur de rör sig.
  
Matcha varje häst efter dess förutsättningar
Emelie Brolin är i Falsterbo utan hästar. Bästa hästen Briman är skadad och denna gång hade hon inga yngre hästar redo för unghästklasserna. Att inte starta den unga hästen innan den är redo är något hon tar upp.
– Det är viktigt att matcha utifrån individens förutsättningar och att ta det i hästens takt, säger Emelie, och menar att flera av de hästar man ser i unghästklasserna är där för tidigt.
Brolin bekräftar också till viss del bilden av dressyrryttare som några som rider väldigt mycket i ridhuset. En miljö som ser likadan ut varje dag. Något som gör hästarna spända när de kommer ut på tävling.
– Vi måste bli bättre på att vänja dem vid olika underlag och miljöer, säger hon.
  
Dressyrträning för Ulla runt träden
För Peder vaknade intresset för att använda skogen i träningen när han tog hjälp av Ulla Håkanson. Det var under tiden som fälttävlansryttare han kom till Ulla.
– Jag fick gå ut i en skogsdunge och trava. Det var introduktionen till idén om naturbanan. När jag är ute och tävlar försöker jag hitta skogsdungar att rida runt i. Förutom att det är bra för ridningen ökar miljöbyten hästarnas motivation och hållbarhet, säger Peder.
Emelie berättar att hon har bytt underlag i ridhuset och därför tvingats ut.
– Jag rider på ängarna och har hittat massor av nya stigar. Själv är jag övertygad om att alla dressyrryttare kan bli bättre på det här.
  
Viktigt att skapa en bra tävlingsmiljö
Ute på tävling blir hästarna stående i box många timmar i taget.
– Vi försöker ha rutiner så att de får komma ut och promeneras eller longeras. Hästar mår bra av att röra sig och ska inte stå i box 23 timmar om dygnet, säger ryttarna.
Här kom Tomas Torgersen in, tävlingsledare vid EM i Göteborg senare i sommar.
– En av de viktigaste sakerna för oss inför EM har varit att skapa en stallmiljö där det är lugn och ro, säger han.
Tomas har själv sett hur alla tävlingshästar tas ut och får röra på sig på något vis på morgonen. I Göteborg kommer det bland annat att finnas tre longeringsvolter och en promenadstig för hästarna.
  
Finns inget tydligt sammanhang
Hos människor kan psykisk ohälsa ge fysiska symtom, som till exempel magsår av stress. Hos hästar har man inte kunnat fastslå att det finns ett sådant samband.
– Man vet att det är vanligare med magsår hos tävlingshästar än hos hobbyhästar, men vi vet inte orsaken. Det kan vara foderrelaterat, berättar Karl-Henrik Heimdahl.
Däremot kan hästar visa fysisk smärta med förändrat beteende.
– Jag ser ett tydligt samband mellan hästar som har fysiskt ont och som visar det med psykiska reaktioner. De blir skygga, inåtvända, introverta och slutar att kommunicera med oss och sina hästkompisar. Det är signaler som man ska vara uppmärksam på.
Hästar har något som heter ”pain face”, känner man sin häst kan man se i ansiktet på den när den har ont.
  
Trygga rutiner är viktigt
Emelie berättar om Briman, stallets förstahäst som skadade sig utanför ridningen.
– Skaderisken är stor om de är stressade. Det som hände med Briman var att det var en ny person som hanterade hästarna och tog in fel häst från hagen.
Briman föll och fick en bäckenbensfraktur. En skada som håller på att läka, men som tvingar en häst van vid träning och tävling att hålla sig stilla.
– Han är så olycklig och stressad. Briman är van vid att träna och tävla och att gå i hage hela dagarna. Nu är det boxvila och sjukhage som gäller.
Peder förklarar hur han är en "hästhypokondriker".
– Varje gång man sitter upp känner man efter. Det gäller att hitta avvikelser tidigt och att reagera på dem. Man får inte lämna några detaljer åt slumpen, säger han, och det blir tydligt varför han är en av världens mest framgångsrika hoppryttare.
  
Tre vardagstips från Emelie
Avslutningsvis får Emelie Brolin ge tre vardagstips för att få en hållbar och glad häst.
– Variera arbetet, gör något annat för att få hästen glad. Anpassa träningen till individen och se till att ha ett team runt hästarna som är lika bra på att läsa av dem som du är, är hennes tre råd.

Annika Grundberg

redaktion@hippson.se