Hur länge kan man rida stoet?
– En vanlig fråga i forum på nätet med fokus på dräktiga ston är hur länge man kan rida på hästen. Det enkla svaret är att lyssna på din häst. Men många hästar visa tydligt när de tycker att det är dags att dra ned på krävande arbetspass. En del slutar när sadelgjorden inte längre passar. Det betyder inte att hästen ska vila helt, för att hålla den i god kondition under dräktigheten är en halvtimmes promenad eller skrittur under ryttare om dagen lagom, under förutsättning att hästen går i hage större delen av dagen. I annat fall bör motionen utökas till en timme. En del hästar med lindrigare skador kanske i normalt fall promenadrids. Stäm då av med din veterinär hur länge det kan fungera utan att hästen sliter ytterligare på sin skada. 

Håll stoet i form
– Undvik att hästen blir för tjock på grund av överutfodring eller för lite motion. Kontrollera hästens hull genom att känna på bröstkorgen efter revbenen. Benen ska kännas, men med ett tydligt ”fettlager” över. Stoet får inte heller bli för tunt i hullet, framförallt inte i slutet av dräktigheten när hon ska förbereda sig för den kommande mjölkproduktionen till sin fölunge.

Foder
– Precis som vanligt är det rejält och näringsrikt grovfoder grunden tillsammans med friskt vatten. Gör en foderanalys för att säkra att stoet får i sig rätt mängd av protein, selen och E-vitamin. Komplettera vid behov med ett fulltäckande mineralfoder. Utifrån en analys av hö eller hösilage kan du på sajten Hästsverige.se räkna ut vad du behöver komplettera grovfodret med. Under de sista månaderna av dräktigheten ökar stoets näringsbehov kraftigt, då fölungen växer snabbt i livmodern. Detta måste mötas med en väl avvägd utfodring där mängden och balansen mellan kalk och fosfor, samt proteininnehållet i foderstaten är extra viktigt att hålla koll på. 

Avmaskning
– Följ stallets vanliga rutiner när det gäller avmaskning, börja med en träckanalys och låt resultatet av den styra om hästen ska avmaskas.

Vaccinationer
– Var extra noga med stoets vaccinationer under dräktigheten, särskilt när det gäller stelkrampsvaccin.
Stelkramp: Stoet vaccineras mot stelkramp ungefär en månad innan förlossning för att fölet ska få ett effektivt skydd under de första månaderna.
Hästinfluensa: För hästinfluensan gäller samma som för stelkramp. Vaccinet kombineras med stelkrampsdosen en månad innan fölning och kan då behövas tas två gånger under året om det normala vaccinationsdatumet infaller under annan tid.
Abortvirus (EHV-1): Abortvirus kan innebära att stoet plötsligt kastar fostret, ofta utan några direkta symtom. Risken ökar från den femte dräktighetsmånaden och framåt. Numera är den vanligaste rekommendationen att vaccinera stoet vid tre tillfällen – femte, sjunde och nionde dräktighetsmånaden. Det är dock lite olika beroende på vilket vaccin din veterinär använder, så stäm av i god tid innan det blir dags att börja vaccinera.