Text & foto: Anna Nordin
 
- Frågan är ytterst komplex, säger Lars. Det är väldigt många faktorer som spelar in.
Dels är det inre och yttre funktioner hos hästen. Mentala sådana, men också fysiska som respiration och cirkulation. Dels är det yttre faktorer som utfodring och underlag.
- Ingen kan lära sig allt om allt, därför är det viktigt att omge sig med kompetenta rådgivare. Det går inte heller att plocka bort någon bit. Oavsett vilken ambitionsnivå du har så behövs alla delar för att bli bra. Och det är bara du själv som kan ta ansvar för att ha en helhetsbild.
 
Hälta vanligaste skadan
Hältor är den skadetyp som står för den överlägset största veterinärkostnaden, hela 67 procent. Närmast efter kommer problem med respirationen, alltså andningen, på 9 procent.
- En stor anledning till antalet hältor är att olika vävnader och organ reagerar olika på träning och belastning, berättar Lars.
Muskler anpassar sig ganska snabbt till högre belastning, medan stödvävnader som skelett, brosk och senor svarar långsamt på träning. Det beror på att de inte har så mycket blodkärl, förklarar Lars. En muskel kan öka med 20 procent på två veckor, medan det tar många månader att anpassa sig för stödvävnaderna. Det måste vi ta hänsyn till i träningsupplägget. Genom att göra successiva förändringar i träningen hinner vävnaderna anpassa sig och vi får en positiv, stärkande träningseffekt istället för skador.
 
Rörelse viktigt för skelettet
Lars berättar att skelettet växer till sex års ålder. Det är ganska små skillnader mellan olika raser, men det kan skilja mycket mellan olika individer. Det sker en ständig omsättning av skelettet, vilket är en förutsättning för att benbrott ska kunna läka så att man får full hållbarhet igen. Det gör också att skelettet kan påverkas genom träning och bli starkare. På samma sätt påverkas skelettet av för lite rörelse, och blir svagare.
Det är kalk som gör skelettet hårt. I ändarna på de långa benen i skelettet finns tillväxtzoner. De innehåller inte lika mycket kalk som resten av skelettet och är därmed inte lika hållbara. Tillväxtzonerna sluts allt eftersom hästen växer färdigt. Det sker nerifrån och uppåt i kroppen och är klart runt tre års ålder. Då har hästen nått sin skelettmässigt färdiga mankhöjd, att den sedan blir ytterligare lite större beror på tillväxt i bland annat muskler, manke och ryggkotpelare. Ryggkotpelaren är klar runt sex års ålder.
- Hästar bör tränas innan de är färdigväxta, på så sätt kommer skelettet att anpassas till den belastning det utsätts för, fortsätter Lars. Det finns dock inga generaliseringar för hur mycket träning som är bäst, allt måste anpassas till individen. Ta hjälp av dem som är erfarna på området.
 
Mikropauser viktiga
- Så fort vi tar i tygeln begränsar vi hästens rörlighet, särskilt i ryggen. Därför är det viktigt med variation av formen och typ av träning. Att lägga in många korta pauser i träningspasset är också oerhört betydelsefullt, säger Lars.
Man hör ofta att dagens hästar är "för bra", och det ligger faktiskt en del i det, menar han. De avelsmässiga förbättringarna av spänst, styrka, mentala egenskaper, arbetsvilja och liknande har gjort hästarna så begåvade och lättränade att de inte behöver tränas för att prestera. Det betyder att de inte heller får den livsviktiga hållbarhetsträningen! Förr kom den naturligt, hästarna kunde inte prestera det man ville utan att träna, träna, träna. På så sätt fick man hållbarheten på köpet, man var tvungen att börja försiktigt och successivt öka träningen. I dag är det viktigt att den som utbildar unghästar kommer ihåg hållbarhetsträningen, även när hästen är "lättlärd" och talangfull.
 
Senor töjs till bristningsgränsen
När hästen galopperar töjs den ytliga böjsenan 11-16 procent. I försök på senor från döda hästar har man sett att senan går av vid en töjning på 12-21 procent. Det betyder att vid maximalt arbete ligger hästen mycket nära vad senorna kan klara av. Eftersom det inte sker någon nyproduktion av celler i senor och brosk är det mycket svårt att träna upp dessa delar för att tåla högre belastning.
- Trötthet är en vanlig orsak till att hästen överbelastar och skadar sig, säger Lars. Därför är grundkonditionen oerhört viktig - oavsett vilken gren man håller på med.
 
Brosk - stötdämpare som slits
Närmast ledspringorna mellan två skelettben finns brosk. Det verkar som en stötdämpare och en friktionsfri yta i kombination med ledvätskan. Brosk består av två olika byggstenar, där båda tar väldigt lång tid att nybilda, den ena så lång tid som flera hundra år! Det betyder att man absolut inte vill ha några skador på brosket. Om det slits eller bryts ner finns i princip ingenting att göra. Artros, "ledförslitning", är en sådan diagnos. En successiv förändring av belastningen är viktig för att undvika skador på brosket.
- Genom att hästen är väl grundtränad minskar man också belastningen på brosket, förklarar Lars. Så även dressyrhästarna behöver konditionstränas.
 
Lite glid viktigt i underlaget
- Det viktigaste är inte att hitta det bästa underlaget, utan att se till att hästen är van vid så många olika underlag som möjligt, säger Lars.
Självklart ska maxprestationer helst ske på ett perfekt underlag. Men att alltid träna på ett sådant underlag gör hästen extra känslig för dåliga underlag. Träningens mängd och intensitet ska alltid anpassas till underlaget.
Hästar är ganska väl konstruerade för att ta hand om hårt underlag, genom att hoven glider på underlaget och på så sätt hjälper till att ta upp belastningen.
- När man använder broddar tar man bort glidningen, med gräsbrodd tar det tvärstopp. Därmed ökar belastningen på senor och liknande. Lite samma effekt kommer av de nya typerna av sträva underlag, med mikrofibrer. Man kan rida hur fort som helst på dem, men de kanske inte är det bästa ur hållbarhetssynpunkt.
 
Variation är ett nyckelord
Genom en varierad träning ser man till att det är olika vävnader som belastas, och på så sätt minskar också slitaget. Det har visat sig att de hästar som tävlat inom alla discipliner har fler tävlingsår, alltså bättre hållbarhet, än de som endast tävlas inom en gren. Genom att ha kunskap om hur man bygger upp en hästs styrka och kondition och med stora krav på sig själv vad gäller sits, viktfördelning och följsamhet ger man bästa förutsättningar för en hållbar häst.