I samarbete med SLU startar försäkringsbolaget Agria en forskningsstudie för att ta reda på om, när och hur det är lämpligt att rida med eller utan hästskor. I teamet ingår professor Lars Roepstorff, veterinär Staffan Lidbeck samt världsettan i hoppning, Peder Fredricson. Bakgrunden är att Peder själv tävlar hästar barfota, vilket han berättade mer om under en presskonferens på Elmia i samband med Jönköping Horse Show.
– Jag har alltid ridit mina hästar med skor tidigare. Det var först för två år sedan som jag provade att ha en häst oskodd för att den var skadad och vi inte kom tillrätta med det. Vi tog av skorna, den blev frisk och kom tillbaka på ett väldigt bra sätt, säger han.

Sunda hästar i stallet
Efter den händelsen började Peder fundera allt mer på hästskor och hur de påverkar hästen. Han läste på om ämnet och tog hjälp av flera kunniga personer, och sedan tog han av skorna på fler av sina hästar. Det har han fortsatt med, efter att ha sett vilka resultat det gett. 
– Tävlingsryttare vill få så bra resultat som möjligt och en mycket stor del i framgången är att hästarna håller sig skadefria. Då kan man träna, tävla regelbundet och matcha hästarna i stallet. Jag är världsetta nu, det är svårt att säga vad det beror på, jag har samma faciliteter som förr och det enda jag har ändrat är att jag har hästarna barfota. Det har aldrig hänt förr att alla hästar i stallet är så här sunda samtidigt, och det har gjort en enormt skillnad för mig i hur jag kan matcha dem mot tävling.

Filmas med höghastighetskameror
Under OS red både Peder och Henrik sina hästar barfota. Det har väckt ett stort intresse både nationellt och internationellt. Men i dagsläget finns det väldigt lite forskning kring ämnet. Några få studier som finns, visar att järnskon begränsar hästens naturliga rörlighet i hoven.
– När man lyssnar till Peder tänker man nästan "det är för bra för att vara sant". Min uppgift som forskare är att vi nu ska se till att byta åsikter mot insikter, säger professor Lars Roepstorff.
I studien ska hästar, med och utan skor, filmas med höghastighetskameror.
– Utifrån en komplett bild kan vi göra en rörelseanalys, sedan kan vi beräkna de krafter som hästen upplever. I princip kommer vi kunna se på detaljnivå hur en häst avlastar ligament eller senor, säger Lars.

Kräver kunskap och anpassning
Peder gör en jämförelse med hur det är för oss människor, när vi går barfota. Går vi på ojämt underlag kan vi bli ömma och i värsta fall skada fötterna, men går vi på en fibersandbana fungerar det utmärkt. Det är därmed inte bara att rycka av skorna och låta hovarna växa, det gäller att tänka till, ta hjälp av erfarna personer och att lära känna hästens hovar.
– Många hästar har gått med skor hela livet, i princip hela tiden. Det är klart det blir en omställning för dem. Man måste ta hänsyn till hästen och anpassa efter varje individ. För mig har det här varit en spännande resa, jag har inte haft något med hästens hovar att göra tidigare förutom att kratsa dem. Det här är ingen kritik mot hovslagare, de gör ett fantastiskt jobb och jag har regelbunden dialog med min hovslagare. Men på grund av detta har jag lärt känna varje hästs hovar bättre och kan känna efter och justera dem vecka för vecka.
Peder brukar själv raspa hästarnas hovar en gång i veckan. Hovslagaren gör också regelbundna kontroller för att se så att balansen och vinklarna är bra. 

Testade att hoppa på gräsbana
Att hästar som är oskodda rör mycket på sig är viktigt, poängterar Peder. Blodcirkulationen hålls igång, hovarna blir starkare och får bättre kvalitet, och vid rörelse håller hästen själv efter sina hovar på ett bättre sätt.
Väntar det en längre uteritt åker boots på och när det är tävling på gräs skos hästarna för att de ska kunna ha på sig broddar. Fast Peder har hoppat en 1,60-klass med hästen oskodd.
– Det gick bra i grundomgången. Sedan blev det lite halt i omhoppningen, säger han och sammanfattar:
– Det jag har pratat om här handlar om mina egna erfarenheter. Genom forskningsprojektet hoppas vi få mer kunskap, för det är det som tar oss framåt.

Synen på hästskor förändras
Veterinär Staffan Lidbeck var den som först kontaktade Peder, för att höra mer om hur det var att tävla med oskodda hästar. Deras samtal ledde sedan fram till att fler blev involverade i diskussionerna och att studien nu görs.
– Efter att ha diskuterat med Peder en längre tid inser man att det här inte bara är en saga, det är något vi måste undersöka vidare. Om 30-40 år kommer vi inte prata så generellt om skoning som i dag, att det bara handlar om att det är en järnsko som ska spikas på. Det kommer hända saker kring ämnet, det är jag helt övertygad om. Förhoppningsvis kan mer kunskap leda till bättre hjälpmedel och skydd för hästens hovar när det behövs, säger han.
Något datum för när studien ska vara klar finns inte i dagsläget, men förhoppningen är att resultat kan presenteras löpande under arbetets gång.