Sylve Söderstrand. FOTO: Tomas Holcbecher
    
Efter kvällens tidshoppning bjöd förbundskapten Sylve Söderstrand på en analys. Om Angelicas blackout säger han:
- Hon hoppade fel hinder vilket jag aldrig har sett förut. Det får man inte lov att göra, men nu har hon gjort det. Troligtvis gör hon aldrig om det igen…
 
Angelica Augustsson själv blev förvirrad inne på banan eftersom hon insåg att hon hade hoppat fel, men det kom ingen blåsning från domartornet.
- Jag vill inte sitta och skylla på arrangören, men alla vi som tittade såg att hon hoppade fel hinder. De är fem uppe i domartornet, man ska inte få hoppa hela banan plus stanna och lägga en volt. Inte på ett mästerskap, det är faktiskt helt fel, säger Sylve.
Samtidigt poängterar han att skulden givetvis är hennes egen, det var hon som red fel.
- Vi får se det som när Lisen störtade på OS förra året, sedan gick hon in dagen efter och hade bara fyra fel. Angelica får bita ihop och komma igen, hon är ingen junior! Det här är inget att tycka synd om, hon gjorde en stor miss vid fel tillfälle och det vet hon. Hon var jättearg på sig själv efteråt. Angelica får helt enkelt skärpa sig till i morgon, säger Sylve med ett snett leende.
  
Berömmer Jens och Rolf-Göran
Förbundskaptenen berömmer Jens Fredricson som han menar gjorde en fantastiskt bra runda.
- Han visade att han verkligen kan fokusera, och att han och hästen är bra förberedda.
Även Rolf-Göran Bengtssons Casall Ask hoppade väldigt bra, menar Sylve. Men visst hade man kunnat önska en rivning mindre av Henrik von Eckermanns Gotha:
- Samtidigt är Henrik den som är sämst av dem som räknas i laget, och han är bara 6,5 fel efter den som leder. Två stora rundor till ska hoppas, vi är inte halvvägs ännu, så vi får se. Det är inte över!, säger Sylve.
Att morgondagens klass startar tidigt på morgonen ser han inte som något problem.
- Nej, inte alls. De flesta av oss är med på välkomstmottagningen nu på kvällen, efter att vi har sett ritterna på video tillsammans. Men Angelica skickar jag hem efter videon, hon vill inte vara med. Det finns ingen anledning att hon ska gå på en mottagning och låtsas vara glad, för det är hon inte…
  
Text: Eva Oskarsson/Anki Yngve

Det kunde nästan inte bli bättre. Fram till sista ryttaren var det trippel svenskt i topp, men med nästan en sekunds marginal puttade schweiziska Janika Sprunger på Bonne Chance CW ner Henrik von Eckermann till andra plats.
– Det var inte min första Grand Prix-seger men min bästa, sa Janika efteråt.
  
– Jag visste att min häst har kapacitet att vinna, även om hon är ung. Och när jag såg att Dermot Lennon var två sekunder snabbare än Henrik visste jag att jag kunde göra det, fortsätter hon.
Tvåan Henrik von Eckermann, som återigen får till ett fantastiskt resultat med Cantinero, var inte förvånad.
– Jag visste att sista ryttaren skulle gå om mig, så jag är väldigt glad över min andraplats.
  
Vilket genombrott för Mordasini
Hon har ridit någon nationshoppning för Sverige i år, men för de flesta svenskar är hon en doldis – dagens trea Charlotte Mordasini som har svensk mamma och en pappa med rötter i såväl Frankrike som Schweiz.
– Det här är fantastiskt och nästan overkligt. Jag har tävlat femstjärnigt förut men aldrig femstjärnig Grand Prix, säger hon efteråt.
  
Hemlighetsfull förbundskapten
För förbundskapten Sylve Söderstrand återstår nu angenäma problem inför EM, som bara är en milstolpe mot nästa års OS.
– Vi hade tolv ryttare som kvalat till Grand Prix, det har aldrig hänt förut.
Något EM-lag vill han inte plocka ut än.
– Det är bara en ryttare som är klar och det är Helena Persson, de andra är inte klara än så ni får vänta.
Trots sitt genombrott är inte Mordasini aktuell för EM.
– Hon var mycket bättre än jag trodde. Hon är professionell i allt hon gör, säger han om henne.
Om Malin Baryard Johnsson och Tornesch, som gjorde en mycket bra insats och kom fyra, säger han så här:
– Hon har varit med i bakhuvudet inför EM. Tornesch har hoppat strålande och den rutin som de har är enormt värdefull.
Med sådana svenska framgångar i Grand Prix som här i Falsterbo känns det som om EM kan bli hur kul som helst.  

Text och foto: Annika Grundberg

Resultat

Jens galopperar in på banan, Lunatic är med på noterna.
  
Avtackningen av Lunatic genomfördes 15 minuter innan Falsterbo Grand Prix, flera av de internationella ryttarna som gick banan stannade upp och applåderade när ekipaget red ärevarvet.
– Han trodde nog att han skulle in och hoppa, det var nästan så att han blev besviken när jag hoppade av, säger Jens.
  
Ryttaren tackade uppfödare, ägare och sin hästskötare för alla framgångar. Lunatic kommer nu att agera läromästare åt ägarens 13-åriga son i både hoppning och dressyr.
  

"Luna" njuter av uppmärksamheten.


Jens tackar sitt team.


Hej då, tack för allt!

Glädje och bus på prisutdelningen.
  
Den perfekta födelsedagspresenten blev ännu en individuell seger och lagseger i Nations Cup för Tinne Vilhelmson Silfvén. Lagmedlemmarna sken som solar på prisutdelningen, kan det vara vårt EM-lag som klev upp på pallen?

Minna Telde och Emilie Nyreröd kunde sitta och titta på när deras lagkamrater säkrade segern. Emilie berättar för Hippson efter ärevarvet att det är lättare att rida ärevarv när man har tävlat samma dag. För att låta Miata bli av med lite energi innan de red in på banan värmde hon upp lite lätt.
– Min häst är inte så förtjust i prisutdelningarna, så det kändes att det fanns lite extra energi i dag.
Hon red in för att ta emot priset med gott självförtroende, den goda formen från tävlingarna på Mallorca håller i sig. Hon har nu visat för landslagsledningen och för sig själv att framgångarna där inte var någon engångsföreteelse.
Minna Telde kände stor glädje över lagets insats, även om hon fortfarande är besviken över sin egen prestation. 
– Med lagryttare som dessa bådar det riktigt gott inför EM, konstaterar hon.
Nu kommer Santana att få ta det lugnare i drygt två veckor, ridas ut i skogen och hopptränas.
– Hoppryttarna kallar det nog inte för hoppträning, men vi skuttar över hinder, skrattar Minna.

Framtidshopp och glädje att tävla i Sverige
Patrik Kittel skyndar från prisutdelningen över till uppvärmningen, hans fru Lyndal ska nämligen rida nästa klass.
Innan han springer iväg hinner han glädjas åt att detta bådar gott inför framtiden, både för honom och Deja men även för det svenska laget.
– Hon är en riktig tävlingshäst, hennes förmåga att fokusera är otrolig, säger Patrik, som även blev tvåa individuellt i klassen.

Anton sträcker på sig i den ökade traven.

Tinne Vilhelmson Silfvén och Don Auriello, som red till sig den individuella segern i klassen, älskar att tävla på hemmaplan. Under prisutdelningen ropade publiken dessutom ut ett fyrfaldigt leve för Tinne på födelsedagen.
– Det blir lite extra allvarligt på hemmaplan, man vill så gärna visa publiken och vill så himla mycket, menar Tinne.
Helheten stämde i takt med musiken, och hon tycker att det är väldigt bra för det svenska laget att få rida Nations Cup på hemmaplan.


Patrik Kittel och Deja är fokuserade.

Individuell prisutdelning – avslappnade hästar.

Resultat

Text & foto: Annelie Lundkvist