Lyssna, engagera, våga ta steget in i det obekväma rummet – och fira! Det är ledorden för Södertälje ridklubb, som blev årets ridskola 2013. Här berättar chefen Andrea Barth mer om ”hemligheterna” bakom utmärkelsen.

Andrea har ett förflutet inom näringslivet och för henne fanns det aldrig en tanke på att hon skulle söka jobbet som verksamhetschef på Södertälje ridklubb, när tjänsten utlystes. Visst, det var hennes ”hemmaklubb” – och ja, hon såg att mycket skulle kunna förändras till det bättre för medlemmar och hästar. Men det var inte förrän en stallkamrat slängde ur sig uppmaningen om att hon skulle söka tjänsten som hon faktiskt började fundera på det.

– Jag har varit chef över både stora och små organisationer, men att arbetsleda en ridskola var något helt nytt för mig. I processen blev det jag som fick jobbet och de ville väl ha någon som var mindre bra på att rida – och lite bättre på det här med näringsliv och kommersialitet, säger Andrea, under sitt framförande på årets Hästföretagarforum.

Viljan fanns – men inte engagemanget

När hon tillträdde tjänsten såg hon många av ridklubbens förtjänster – det fantastiska läget rent geografiskt, de uppskattade tävlingarna som arrangerades, anläggningen i sig, de fina ridvägarna och de stora markerna som hörde till klubben. Men hon såg också en stor utvecklingspotential.

– Det fanns en vilja att göra saker, men problemet var kanske att man inte lyssnade på sina medlemmar och man fick dem inte heller att vilja vara med. På den första tävlingen som jag var med och arrangerade ska det väl erkännas att det i stort sett var min dotter, min sambo och jag som hjälpte till. Och det fick mig att fundera – hur skulle vi få ridskolans elever att dyka upp?, säger Andrea.

En nyckel var att lyssna på dem. Vad ville de ha ut av verksamheten? Vad ville de se för förändringar.

– Till att börja med såg vi över utrustningen. Sadlarna var en katastrof och det var prioriterat att byta ut dem. Och när vi började lyssna på våra elever började de också engagera sig, de blev sedda och på så sätt kände de sig delaktiga, säger Andrea.

Tävling och ridskola i samarbete

Södertälje ridklubbs tävlingsverksamhet har länge haft ett gott rykte, men även där såg Andrea utvecklingsmöjligheter, inte minst var det viktigt för henne att förena de två ”lägren” som fanns i klubben där tävlingsryttarna höll sig på sin kant och ridskoleryttarna på sin.

– Det fanns en vi och dem-känsla. Och när det är så är det svårt att få någon att motivera sig för att hjälpa den andra gruppen. Det här avhjälptes till viss del genom att fira! Vi firar ständigt och jämt så fort vi kommer åt, oavsett om det handlar om en ridskoleryttare som tävlat och lyckats eller om det är ponnylaget som gjort bra ifrån sig. Genom att fira skapar man gemenskap och en ”vi”-känsla, säger Andrea.
  
Inte bara hurra-rop
Hon sticker inte under stol med att en del av förändringarna faktiskt har väckt en del protester. Bland annat var ett nytt betalningssätt för anläggningsavgiften ett måste. Många red och tränade på anläggningen utan att betala för sig.

– Den förändringen krävde att jag gick in i det obekväma rummet och mötte många ”röda” ansikten. Det är inte lätt att fatta beslut som man vet kommer att leda till diskussion och protester, men vet ni – det är värt det. Man måste våga gå in i det obekväma rummet, annars får man aldrig någon förändring. Våga kör ner i diket och ta dig upp igen. Och förändringen blev inte så stor ändå, samtidigt fick klubben in 30 000 på kontot, pengar som man annars hade gått miste om, säger Andrea.

 Förvalta humankapitalet

Ett annat tips som hon ger publiken under Hästföretagarforum är att inventera sina medlemmars meriter och kompetens.

– Många har kunskaper som kan vara till hjälp vid olika sysslor i klubben. Det gäller bara att hitta personerna och göra dem sedda, så att de känner att de vill bidra. Inventera medlemmarna – vad kan de, vad har de gjort tidigare och vad vill de bidra med? Era medlemmar sitter på en unik kunskapsbank, ta vara på den och förminska inte humankapitalet.
En av de största lärdomarna som Andrea vill dela med sig av i utvecklandet av Södertälje Ridskola är:
– Låt förändringarna ta tid. Det har jag fått lära mig – att i en medlemsstyrd verksamhet måste saker och ting få ta tid, det går inte att stressa på. 

Text och foto: Ida Röök
   

 
Ja, vad ska man säga? Shit happens? Favourit har verkligen gått super här borta i Staterna. Men väl inne på banan fick han under programmet tungan ovanför betten. Han lyckades inte få den rätt igen. Trots det var han verkligen superduktig, men det gick inte i piafferna. 
 
Favourit har inte haft problem med kandarbetten tidigare. Det var verkligen oväntat och vi kan inte hitta någon förklaring till varför han fick upp tungan inne på banan. Det kändes helt overkligt att vara ute ur VM, redan innan det hela ens hade börjat. Det känns botten med tanke på att Favourit gått på över 70 % i Grand Prix hela säsongen. Favourit, Favourit... Vi siktar på revansch i Odense!!
 
I eftermiddag ska jag titta på reining!!! Reiningen har för övrigt ett mycket bättre upplägg på VM. Med en lagklass, där man kan direktkvala till semifinalen. Sedan har de en B-final där de fem bästa kvalar till semifinalen. Precis som på unghäst-VM för dressyrhästar. Även äldre hästar kan ha en dålig dag! Tror att det finns fler dressyrekipage från detta VM som skulle tycka att det var en bra idé med en extra chans till Specialen!

 
Här kommer lite mer bilder från dressyrgänget!

Missa inte att läsa i Svenska Dagbladet >>