Årets hästfest i Golega tog slut alldeles för snabbt. Det är alltid med mixade känslor jag åker därifrån, skönt att komma hem och sova i sin egen säng, men samtidigt tråkigt att det är över. Jag, Nuno och Catarina åkte ner torsdag den 31a. Jag och Catarina klarade examen för BE-körkort dagen innan så vi var väldigt glada när vi rullade ner till Golega. Jag red Fandi en sväng på kvällen och han var väldigt avspänd och kändes riktigt fin. Jag red även ett pass på fredag morgon för att se till att han inte skulle vara övertaggad.
Han travade igenom veterinärbesiktningen utan problem vid lunch och klockan 17 var det vår tur. När vi travade runt banan i väntan på startsignal började det att duggregna och alla 5 domare fällde upp sina gigantiska parasoller. Förra året ballade Altivo ur pga dessa parasoller och jag förväntade mig det värsta från Fandi. Men han brydde sig inte överhuvudtaget och vi kunde rida som planerat.
Jag tror jag hade kunnat rida lite mindre dagarna innan för han var något matt. Men han kämpade på fint och vi hade inga missar. Men med lite mer energi tror jag vi hade kunnat komma nära 70 %. Nu fick vi totalt 67 % och en 5:e plats. Det är alltid roligt att bli bedömd av 5 domare och lite extra kul när en av dem som är internationell dressyrryttare gav oss en delad förstaplats och 70 %.
Lördag eftermiddag var det dags för tekniken. Jag red ingenting på morgonen för att se om vi kunde ha lite mer energi. Banan var rätt okomplicerad, men atmosfären i Golega är väldigt speciell och det var fullsmockat med folk. Framridningen är också den mest kaotiska man kan tänka sig. Det är ett spår runt arenan som är ca 7-8 meter brett, det kallas manga och lördag em var det massor med andra ryttare och hästar med vagn. Alla rider i vänster varv och man kan knappt lägga en volt när det är så mycket folk.
När vi stod och väntade på vår tur att gå in på banan var jag osäker på hur Fandi skulle reagera på all publik, vissa hästar tenderar att bli blyga och "krypa ihop". Men jag behövde inte vara orolig över Fandi, han travade in självsäkert och verkade gilla att alla tittade på honom. Ritten gick helt klart över förväntan, han var helt cool och tittade inte på något. Det var en del missar men det var mest ryttaren som borde ha guidat bättre, men vi fick 68,5 % och irriterande nära en tredjeplats. Nu hamnade vi på en 5:e plats igen och det fick jag vara nöjd med i det sällskapet (Gilberto som vann VM med två hästar, en EM-guldmedaljör bla).
I speeden på söndagen satsade vi på att rida snabbt, men inga onödiga risker. Fandi var på hugget och helt med mig. Det sköna med Fandi är att man kan pusha och rida fort, sedan har han inga problem att stå helt still och vänta på min signal tex vid grinden eller koppen. Det är en viktig egenskap som we-häst. I speeden kom vi på 7:e plats trots att jag tyckte vi red superfort. Men när jag såg på filmerna i efterhand ser jag att det går att rida mycket snävare runt tunnorna tex men jag ville inte riva ner något så jag höll ut volterna onödigt mycket. Men vi slutade på 5:e plats totalt av 11 ekipage vilket jag var otroligt nöjd över.
Veckan därpå red jag några av dagarna, spenderade tid på att umgås med vänner och skapa nya kontakter. Det var en grymt rolig feira och alla som gillar hästar borde komma till Golega någon gång. Det är en unik upplevelse som är svår att förklara, man måste se det med egna ögon.
Tillbaka här hemma rullar allt på som vanligt, Manequim utvecklas fantastiskt fint och jag har kört på lite mer intensivt och under jul får han ta det lugnt ett par veckor. Vi har redan ridit själva i stora ridhuset med lite draghjälp från Anna på en annan häst. Med Horus och Indio har det varit fullt fokus på galoppombyten. Det börjar släppa för båda två och med Indio förbereder jag för att starta working equitation nästa år. Då är det många byten!
Fandi och Falcao fick en lite lugnare period efter Golega men är nu tillbaka i full träning och vi tränar för att komma till nästa nivå 2020. I helgen kommer jag åka till Olofström och ha we-träningar hela helgen. Vill någon komma och titta är ni välkomna. Sedan är det inte länge kvar till julfirande i Piteå med familjen. Längtar!
Kram på er!
Instagram astridhedman
Läst 52442 ggr | Kommentarer | Kommentera |
Här hittar du alla våra husbloggare
Arkiv
- Februari 2023
- Januari 2023
- Augusti 2022
- April 2022
- Mars 2022
- Januari 2022
- November 2021
- September 2021
- Augusti 2021
- Juni 2021
- Maj 2021
- April 2021
- Mars 2021
- Februari 2021
- Januari 2021
- December 2020
- November 2020
- Oktober 2020
- September 2020
- Augusti 2020
- Juli 2020
- Juni 2020
- Maj 2020
- April 2020
- Mars 2020
- Februari 2020
- Januari 2020
- December 2019
- November 2019
- Oktober 2019
- September 2019
- Augusti 2019
- Juni 2019
- Maj 2019
- April 2019
- Mars 2019
- Februari 2019
- Januari 2019
- December 2018
- November 2018
- Oktober 2018
- September 2018
- Augusti 2018
- Juli 2018
- Juni 2018
- Maj 2018
- April 2018
- Mars 2018
- Februari 2018
- Januari 2018
- December 2017
- November 2017
- Oktober 2017
- September 2017
- Augusti 2017
- Juli 2017
- Juni 2017
- Maj 2017
- April 2017
- Mars 2017
- Januari 2017
- December 2016
- November 2016
- Oktober 2016
- September 2016
- Augusti 2016
- Juli 2016
- Juni 2016
- Maj 2016
- April 2016
- Mars 2016
- Februari 2016
- Januari 2016
- December 2015
- November 2015
- Oktober 2015
- September 2015
- Augusti 2015
- Juli 2015
- Juni 2015
- Maj 2015
- April 2015
- Mars 2015
- Februari 2015
- Januari 2015
- December 2014
- November 2014
- Oktober 2014
- September 2014
- Augusti 2014
- Juli 2014
- Juni 2014
- Maj 2014
- April 2014
- Mars 2014
- Februari 2014
- Januari 2014
- December 2013
- November 2013
- Oktober 2013
- September 2013
- Augusti 2013
- Juli 2013
- Juni 2013
- Maj 2013
- April 2013
- Mars 2013
- Februari 2013
- Januari 2013
- December 2012
- November 2012
- Oktober 2012
- September 2012
- Augusti 2012
- Juli 2012
- Juni 2012
- Maj 2012
- April 2012
- Mars 2012
- Februari 2012
- Maj 2009
- April 2009
- Mars 2009
- Februari 2009
- Januari 2009