Avel
Publicerad: 2015-10-05Så avlar vi för att få hållbara hästar
Under Avelschampionatet höll SWB ett uppskattat seminarium för tränare. En av föreläsarna var Karl-Henrik Heimdahl – som tog upp vad vi vetenskapligt kan säga om att avla för hållbarhet.
Text & foto: Anki Yngve
Karl-Henrik Heimdahl är före detta vd på SWB, veterinär och erfaren exteriör- och gångartsdomare. Han jobbar i dag i veterinärteamet på Agria och börjar med att lyfta fram SWB:s framgångar på senare tid, med en rad hästar som har utmärkt sig internationellt.
– Vi sysslar med avel för framgångsrika och hållbara sporthästar, det är målsättningen för SWB och för många andra avelsförbund, säger han.
Samtidigt tycker Karl-Henrik att det är viktigt att poängtera att man som enskild uppfödare kan ha ett annat avelsmål, till exempel att få fram en trevlig häst att rida ut på.
– Det är inget fel i det eller mindre värdigt, vi måste ha respekt för olika målsättningar. Men för oss som organisation handlar det om sporthästar, främst i de tre OS-disciplinerna hoppning, dressyr och fälttävlan. Och vi har lyckats förhållandevis bra, se till exempel på hästar som Ohlala i hoppningen och Deja i dressyren!
Jordbruk och krig
Som uppfödare, ryttare eller tränare är det viktigt att känna till den svenska hästens historia.
– Ursprunget är en värld där hästen var en del i småjordbruket. Även armén hade hästar och allt tävlande låg inom det militära. Försvaret köpte dels in remonter till soldaterna, dels ägde man officerarnas tävlingshästar, berättar Karl-Henrik.
Med tiden minskade jordbrukets användning av hästar och hästarna försvann från krigsberedskapen. Då blev sporten hästarnas räddning.
– Vi hade ett bra inflöde av nytt blod till Sverige, samtidigt tog man tillvara det bästa sedan tidigare. Och så småningom började vi selektera på prestation, då kom de stora framstegen i sportaveln.
Förutsättningar för arbete
När man i enkäter har frågat ryttare vad de tycker är viktigast hos en häst – då kommer ridbarhet, hållbarhet och temperament överst.
– Viktigast för ryttarna är alltså att hästarna ska vilja göra något. Vill de inte så vill de inte. Aveln måste sträva efter ett prestationsinriktat temperament och god ridbarhet, säger Karl-Henrik.
Och för att hästen ska vilja jobba får arbetet inte vara för tungt för den, den måste ha en lämplig exteriör.
– Hästarna ska naturligt bära sig i rätt form under ryttare. Det finns inte en sprinter som ser ut som en maratonlöpare.
SWB:s förre vd tar sig själv som exempel:
– Även om jag hade samma egenskaper som en höjdhoppare i form av explosivitet och liknande, skulle jag ändå inte ha en chans med min kropp. Höjdhopparna är långa och smala och jag är kort och tjock. Jag har inte de fysiska förutsättningarna.
Typbetyget är avgörande
På andra plats i enkätsvaren kommer alltså hållbarhet, vilket inte är så konstigt.
– Du vinner inte OS på en halt häst, kommenterar Karl-Henrik.
Svenska forskare har tittat på hur man kan förbättra ridbarhet och långsiktig hållbarhet. Bland annat har man studerat protokoll från kvalitetsbedömningar av 8238 hästar (fyra till fem år gamla) under åren 1983 till 2005. Hur gick det för dem sedan, hur länge höll de som tävlingshästar?
Målet med forskningen var att se om något av det som mäts i kvalitetsbedömningen, exempelvis hos veterinären eller under ridmomenten, korrelerade med långsiktig hälsa.
– En sak som visade sig vara särskilt viktigt var betyget för huvud-hals-bål, alltså hästens typ. En proportionerlig häst som håller ihop i bålen, som har en väl ansatt hals och inte för korta framben i förhållande till bakbenen, den håller bättre. Sådana hästar är helt enkelt byggda i balans, säger Karl-Henrik.
Har hästen i stället lågt ansatt hals och faller isär, då blir den svår att rida i balans för en normal ryttare.
– Den går där på sina bogar och kan så småningom gå sönder.
Trava i uppförsbacke
En annan faktor som visade sig vara viktig var travrörelserna vid hand, alltså när visaren springer bredvid.
– Samma sak där, vilka är det som får bra betyg? Jo det är de individer som har god takt, rytm och elasticitet, som håller sig uppe framtill. Det här betyget visar att hästen behåller de positiva egenskaperna från exteriörbedömningen när den börjar röra på sig, säger Heimdahl.
Han avslöjar att han själv blev lite förvånad över att just typ och trav vid hand var så viktiga, även om också den ortopediska hälsan vid kvalitetsbedömningen spelar roll.
– Som veterinär blir jag alltid utfrågad om benställningar och deras påverkan på ridbarheten. Men detta fick mig att tänka till, att det är helheten som är viktigast, att hästen är byggd i balans.
Varnar för alltför stora hästar
Tredje faktorn som Karl-Henrik tar upp, och som har visat sig ha betydelse för den långsiktiga hållbarheten, är hästens mankhöjd.
– Storleken har betydelse. För stora, grova och tunga hästar har generellt sett sämre hållbarhet, säger han.
Optimal höjd för en SWB-häst verkar ligga någonstans mellan 165 och 172 centimeter. Då har man alltså mätt hållbarheten i hur många år hästen är kvar i tävling.
– Att stora hästar har sämre hållbarhet förstår vi, men att även de mindre hästarna har kortare tävlingskarriärer är lite mer svårtolkat. Kanske är de gracilare i skelettet? Eller så gör de sig inte lika gällande på tävlingsbanorna och får därför sluta tävla. Vi vet inte riktigt, säger han.
En misstanke Karl-Henrik har är att de stora hästarna premieras på framför allt dressyrtävlingar. Det kan göra att de med mindre hästar ”ger upp” tidigare, snarare än att ”minstingarna” håller sämre.
– Intressant är att de som får högst gångartsbetyg på tävling är de stora hästarna, alltså de som är över det optimala hållbarhetsmåttet. Vi måste kanske tänka till om dressyrhästarna fortsätter att bli större, säger han.
Alla ”sanningar” stämmer inte
Karl-Henrik Heimdahl passar på att slå hål på en myt.
– Man sa förr att en bra skritt och en bra galopp hör ihop, men det har visat sig vara fel när vi har jämfört statistik. Det finns inget sådant samband. Alla gamla erfarenheter man upprepar behöver inte vara sanna, säger han.
Exemplen här ovan är talande för hur vi kan använda oss av forskning och statistik i avelsarbetet, där hållbarheten ju är otroligt viktig.
– Vi kan skapa ett hingstindex även vad gäller ortopedisk hälsa. Det kommer vi att jobba på framöver, berättar han.
Avslutningsvis skickar Karl-Henrik med tränarna ett par råd.
– Försök avla fram eller köpa unga hästar med bra typ som rör sig väl vid hand, med ryttare kan man bli lite ”lurad” eftersom de får hjälp med balansen. Favorisera inte alltför stora hästar så mycket. Och hopphästarna får inte vara för låga fram om de ska hålla, även om de inte behöver vara lika mycket i uppförsbacke som dressyrhästarna.
Karl-Henrik Heimdahl menar att svenska hopphästar har haft en fantastisk utveckling på senare år, även på dressyrsidan han utvecklingen varit markant. Men det finns en del utrymme för förbättring.
– Det vi har kvar att jobba lite på med hopphästarna är att de ska stampa av ordentligt från marken. Och på dressyrsidan vill vi fortfarande förbättra den naturliga uppförsbacken på ett antal.
taggar
Liknande webbartiklar
- SWB söker ny vd – Heimdahl går i pension
- Förbered för en lugn nyårsafton i stallet
- Planera hästens aktiva vila – för fler hållbara hästar
- Magsår hos häst har ökat
- Kastrering av hingst – så funkar det
- Tips för skapandet av en lyckad lösdrift
- Vad det dräktiga stoet behöver i höst
- Håll koll på hästens hull på sommarbetet
- För mycket energi in och för lite ut ger "knäppa" hästar
- Håll koll på fölet – veterinären ger råd
Varg skjuten under skyddsjakt i Norrtälje
Tidigare i april inleddes en skyddsjakt på en varg som dödade två minishetlandsponnyer. Under torsdagskvällen sköts en varg i närheten.
FEI startar inte disciplinärende
För några veckor sedan publicerade Sportbladet en granskning av bilder på dressyrhästar. Nu meddelar FEI att de inte startar ett disciplinärende.
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Stoet som fick ett extra föl
När fölet Bellatrix föddes slutade det i sorg, mamma Copperbridge klarade sig inte. I all förtvivlan tog historien dock en ljus vändning.
Trulsan fick inte bara ett eget föl – utan adopterade även Bellatrix
Veterinärer kritiserar SVT:s kommentatorer
Sveriges veterinärförbund menar att SVT:s kommentatorer i sändningar från världscupfinalen ”bagatelliserade och försvarade” blå tungor.
Helena Persson om bilolyckan
Under morgonen var hoppryttaren och A-tränaren Helena Persson med om en bilolycka. Hon berättar att de under omständigheterna mår bra.
Här är de populäraste hästnamnen
Agria har tagit fram en lista över de vanligaste hästnamnen. De populäraste namnen för ston, valacker och hingstar är människonamn.
Blandade flockar och bra staket
När två ponnyer dödades av en varg blev frågan aktuell i häst-näringen. Vi har ingen data gällande häst och varg, men vi kan lära av andra.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Neutralisera hästens flyktbeteende
Att hästen reagerar med flykt kan ha många olika orsaker. William Nilson Fryer har lång erfarenhet av att jobba med hästar där andra gått bet.
Att se sig själv i brevlådan
Annelie pryder nervöst omslaget av månadens tidning. Hästarna på gården tillfrisknar i takt med att nya hästar som behöver hjälp flyttar in.
"Det var ju bara lilla jag, sanningen och mitt liv jag berättade om"
Lurbo ridklubb gjorde krafttag mot leran
Tidigare var leran ett stor problem för verksamheten. Ordentliga åtgärder har lett till torrare anläggning, minskat näringsläckage och lägre veterinärkostnader.
Föreningens hållbarhetsutvecklare: "Allt blir så mycket mer lättjobbat"
Nicole Holmén om jobbet på Grevlunda
Hade du velat få lite spontana tips från Peder Fredricson när du trimmar dina hästar till vardags? Precis så har Nicole det, som är beridare där.
Årets första föl i russflocken på Lojsta hed
Igår föddes årets första föl i flocken på Lojsta hed, ett svart litet sto. Nu är det inte långt kvar innan hingsten Stinsen återvänder till flocken.
Militärhästar opererade efter olyckan
Igår sprang det lösa hästar i centrala London. Armén berättar att två av hästarna har genomgått operation och att de förväntas återhämta sig.
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
Svenskarna till Nations Cup
Årets Nations Cup i dressyr har ändrats om och går nu endast i tre deltävlingar. Nu står det klart vilka svenskar som startar i den andra omgången.
”Det är inte hokus pokus, det är gymnastik”
Eamon Hickey fick i uppdrag att träna en fyraårig valack med mycket attityd och nerver. Maria Gretzer sa att ”här får du något att bita i”.
Madde berättar om jobbet som hästskötare
Catch Me Not S har ännu en lyckad tävlingshelg i bagaget. Peder Fredricsons hästskötare Madde berättar om jobbet och rutinerna.
Här är horsetech-bolagen som vill slå sig in
Hästnäringen omsätter omkring 32 miljarder kronor per år. Fler och fler techbolag börjar få upp ögonen för branschen inom många olika områden.
“Aktörerna vill förbättra och modernisera hästnäringen och ridsporten”
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!