Foto: Distriktsveterinärerna

Att ha en plan i förebyggande syfte är av största vikt för att kunna undvika att smittan når stallet. Framförallt gäller det att fundera på hur rutinerna ser ut när nya hästar anländer. Veterinär Sofia Petersson menar att det bästa är om det finns möjlighet att isolera nya hästar i ett karantänstall i minst tre veckor efter ankomst.
– Om hästen skulle bära på någon smitta hinner det mesta bryta ut inom tre veckor. Risken att få in smittan i stallet minskar då avsevärt. Detta gäller framför allt de hästar som transporterats långt tillsammans med flera andra, säger Sofia.
Smittan ökar ofta när hästarna kommer in från sommarbetet och samlas på mindre yta. Ett tips är att försöka behålla grupperingarna av hästar i möjligaste mån.
– Om en flock går i samma hage, låt de gärna fortsätta gå ihop och stå i boxarna bredvid varandra hela vintern.

UNDVIK ONÖDIG KONTAKT
Sofia råder ryttare att tvätta händerna ofta, speciellt före och efter träning och tävling.
– Se till att det finns tvättmöjligheter i stallet med varmvatten, tvål och engångshanddukar. Hänger där en vanlig handduk är risken stor att den inte byts ut, och blir då en bakteriehärd i sig, säger hon och fortsätter:
– Möjligheten till handtvätt bör vara lättillgänglig och gärna i närheten av utgången. Då kommer man ihåg att tvätta händerna både när man kommer och när man går därifrån. Där bör man också spola av skor och stövlar.

Överveterinär Monika Wartel är ute på uppdrag. Att använda handskar är bra för att skydda sig mot smitta - tänk bara på att tvätta händerna efteråt, även om handskar har använts. 

En annan viktig rutin är den som tävlingsryttaren alltid bör bära med sig.
– Ha inte kontakt med andra hästar på plats när du är iväg och tränar eller tävlar. Låna heller inte ut din egen utrustning eller vattenhink till grannen, då det finns en stor smittorisk i denna kontakt.

ISOLERA VID MISSTANKE
Om stallet ändå skulle drabbas av smitta är det viktigt att vid minsta misstanke isolera den häst som har sjukdomssymtom.
– Isolera på en gång, vänta inte på bekräftelse från ett provsvar. Detta för att minska risken för spridning.
Hosta, näsflöde och feber är några exempel på symtom för misstänkt smitta. 
– Helst bör hästen sättas i ett separat karantänstall. Om den möjligheten inte finns så försök att begränsa en del av stallet där de andra hästarna undviker kontakt. Hantera inte den sjuka hästen för att sedan hantera de friska.
Det är även viktigt att de personer som måste vistas i stallet informeras. 
– Stäng stallet för obehöriga, men informera alla som måste vistas där. Detta kan exempelvis vara personal, hovslagare och veterinär.
Vissa smittor drabbar bara djur, men en del sjukdomar är även överförbara från häst till människa.
– När vi talar om smitta är det många som tänker på exempelvis kvarka och EHV-1, men det finns er smittor som vi helst vill undvika att få in i stallet.
Ringorm är ett exempel på en hud- sjukdom som är överförbar från häst till människa. Även här gäller det att hålla god handhygien.
– Tvätta händerna ofta och använd handskar om möjligt. Handskarna bör bytas regelbundet och händerna ska tvättas även efter användande av handskar.
När en smittsam djursjukdom drabbar Sverige agerar distriktsveterinärerna direkt. De fungerar som en förlängd arm från Jordbruksverket och samarbetar med flera myndigheter med ett unikt uppdrag av den svenska staten. Den veterinära organisationen arbetar för att snabbt begränsa, stoppa och undvika att smitta sprids.
Denna aspekt är av stor vikt för hela samhället, inte minst när det kommer till att skydda både människor och djur från smittsamma sjukdomar. Att alla distriktsveterinärer vet vad som gäller vid en krissituation är en förutsättning för ett fungerande smittskydd, vilket gör rollen som distriktsveterinär betydelsefull även för samhället i stort.

Serien "I hästhälsans tjänst" 
(i samarbete med Distriktsveterinärerna)
Under året publiceras en serie där erfarna hästveterinärer ger sin syn på akut- och friskvård. De bjuder även på konkreta tips inom sina respektive specialområden – som främjar hästhälsan. 
Detta görs i samarbete med Distriktsveterinärerna som är en del av Jordbruksverket och som har 500 veterinärer, djursjukskötare samt djurvårdare anställda och som finns på cirka 80 platser i Sverige.