Text: Jennie Börs
  
Det som skiljer mugg och rasp åt är att mugg lokaliseras mellan kotled och kronrand, oftast i karleden, medan rasp återfinns på hästens skenben. Gemensamt för de båda åkommorna är att de uppstår av en ytlig infektion, ofta till följd av bakterier och en skadad skyddsbarriär på huden.
– Exempelvis kan hästen drabbas när hagarna är blöta och leriga och det har kommit in smuts i den något uppluckrade huden, men mugg och rasp kan också komma vid småsår på benen. Det är därför vi kan se åkommorna även sommartid när hagarna är torra, säger veterinär Ida Brantemar.
För att förebygga mugg och rasp menar Ida att daglig visitation av hästens ben är viktigt. Leriga hagar bör också dräneras i den mån det går, om inte annat bör hästens ben rengöras dagligen.
– Rengöring är viktigt för att det inte ska ligga kvar smuts som kan orsaka en irritation och därefter infektion av huden. Gör det så enkelt som möjligt, spola fuktiga ben rena och torka sedan torrt med en ren handduk. Om benen har torkat räcker det att borsta bort smutsen med en mjuk borste, så behöver inte mer fukt än nödvändigt tillföras.

Ida Brantemar är utbildad veterinär vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Hennes huvudintresse är hästar, både i jobbet och på fritiden. Inom veterinäryrket har dermatologi (läran om huden och dess sjukdomar) vuxit till ett allt större intresse. Detta eftersom det handlar om vanligt förekommande problem och att utmaningarna inom området gör det till något av ett detektivarbete. Ida arbetar på Distriktsveterinärernas mottagning i Norrköping. Foto: Jennie Börs

Behandling på hemmaplan
Skulle mugg eller rasp uppstå kan åkommorna ofta behandlas på hemmaplan utan veterinärens hjälp. I ett första steg handlar det om att lösa upp krustorna som har uppstått med hjälp av salicylsyrevaselin.
– Låt gärna behandlingen sitta i en timme så att krustorna hinner lösas upp. Viktigt är att man inte ska vara där och pilla på krustorna, för då kan småsår skapas som gör huden ännu mer känslig, säger Ida och fortsätter:
– Se därför till att låta de medicinska produkterna sköta jobbet med att luckra upp hudens krustor.
När salicylsyrevaselinet har verkat ska benet tvättas rent med klorhexidinschampo.
– Skapa ett ordentligt lödder och låt schampot verka i ungefär 15 minuter. Skölj därefter av och badda försiktigt huden torr med en ren handduk.
Avslutningsvis ska krustorna och småsåren smörjas in med en antibakteriell salva.
– Det finns lite olika varianter, men en salva med låg mängd väteperoxid alternativt medicinsk honung är jättebra att använda.

Produkter för behandling av mugg, observera att tillverkaren av produkten är av mindre betydelse. Foto: Jennie Börs
  
När veterinär behöver tillkallas
Behandlingen ska till en början upprepas dagligen, men kan sedan trappas ner till varannan dag då en förbättring syns. Om ingen förbättring sker – eller om hästen uppvisar symtom på feber, hälta eller svullnad – bör veterinär kontaktas.
– Är det svårbehandlat ska man höra av sig, eftersom det kan visa sig vara en annan typ av infektion eller en bakomliggande sjukdom. Vid rasp kan ett tidigare veterinärbesök behövas eftersom det kan blossa upp värre än mugg gör. Men oavsett är det viktigaste att "vara på" åkommorna i god tid.
Ida förklarar att i de fall veterinären behöver åka ut börjar han eller hon oftast med en allmän undersökning, för att hitta grundorsaken till varför hudproblemet uppstod. I många fall har hästen ont av den inflammerade huden, varpå man kan behöva ge den lugnande för att kunna göra en grundligare rengöring.
– Har hästen mycket hovskägg kan det vara svårt att komma åt med behandlingen, därför brukar vi börja med att raka området. Sedan tvättar vi rent likt behandlingsprogrammet.
Ibland kan smärtlindring behövas för att lindra smärtan och inflammationen. I sällsynta fall kan även antibiotika behövas för att behandla mugg och rasp, trots att behandlingen i övrigt sköts till punkt och pricka.
– Då tar vi ett bakterieprov för att se vilken typ av antibiotika som är lämplig. I svårbehandlade fall tas även vävnadsprov för att gå vidare, just för att se om det är någon annan sjukdom som ligger bakom.

Mugg återfinns oftast i hästens karled, medan åkomman kallas rasp om krustorna finns ovanför hästens kota. Foto: Arkiv
  
Lymfangit kan bli en följdeffekt
Mugg och rasp kan även följas av lymfangit, alltså en inflammation i hästens lymfkärl. Lymfangit kan uppstå vid olika sårtyper, vilket gör det viktigt att skydda sår över lag mot smuts.
– Lymfkärlen är till för att föra bort vätska som finns i vävnaden, men vid en inflammation blir de tilltäppta och en kvarstående svullnad uppstår. Svullnaden omfattar oftast den nedre delen av benet och kan uppkomma snabbt, säger Ida.
Om hästen är halt eller får feber till följd av lymfangit bör veterinär tillkallas. Mår den i övrigt ganska bra kan lymfangiten behandlas med hjälp av avsvällande behandling.
– Kyl med kallvatten, gärna uppåt 20 minuter två gånger om dagen. Försök även röra lite på hästen med kortare promenader för blodcirkulationens skull. Även bandagering av benet, samt försiktig massage, är metoder för att minska svullnaden.
En lymfangit kan bli kronisk om lymfvävnaden har fått bestående förändringar och det kan leda till nedsatt cirkulation. Detta ses oftast som en ökad svullnad, framför allt vid boxvistelse. Svullnaden kan hållas nere med hjälp av bland annat motion och stallbandage nattetid.
  

Serien "I hästhälsans tjänst" 
(i samarbete med Distriktsveterinärerna)
Under året publiceras en serie i fem delar, där erfarna hästveterinärer ger sin syn på akut- och friskvård. De bjuder även på konkreta tips inom sina respektive specialområden – som främjar hästhälsan. 
Detta görs i samarbete med Distriktsveterinärerna som är en del av Jordbruksverket och som har 500 veterinärer, djursjukskötare samt djurvårdare anställda och som finns på cirka 80 platser i Sverige.
  
Fotnot: Vill du komma i kontakt med Ida Brantemar? Mejla henne på: ida.brantemar@dv.sjv.se