Ryttarträning
Publicerad: 2007-10-10Ridning + Sitsträning = Sant!
De allra flesta är överens om att det är bra att träna sin sits. Men om man frågar ryttare när de gjorde det sist, serveras ofta svaret med ett generat skratt: "Ja... det borde kanske ske oftare, men..."
Sanningen är den att senaste sitsträningen skedde senast du satt på hästryggen, vare sig du var medveten om det eller inte.
Text: Marie Westman (Horseandhuman.se)
Foto: Niklas Hjelm & Anki Yngve
För oavsett om vi vill eller inte så kommer varje sekund som vi spenderar i sadeln att sätta sina spår och lära oss nya vanemönster, ibland bra och ibland dåliga. Vore det då inte bättre om vi kunde vara mer medvetna om dessa vanor och påverka vilka mönster vi tar till oss? Det är i alla fall min fasta övertygelse som ryttare och instruktör.
Hjälperna - ett signalsystem
Att rida handlar om att ge signaler som hästen kan förstå och svara på. På ryttarspråk heter det att man använder hjälper. Dessa hjälper ges via ryttarens ben, säte, armar och händer samt i viss mån av spö och röstkommandon. Utöver detta utgör även ryttarens hållning en viktig hjälp, och ingår i det vi kallar för vikthjälper.
Som du ser består de allra flesta av hjälperna av ryttarens kroppsdelar. Vissa av dem är i direkt kontakt med hästen som skänklar och säte, andra ger mer indirekt påverkan som hållning och vikthjälper.
Övning ger kroppskontroll
Att kunna kontrollera sin kropp på hästryggen är svårare än det ser ut. Det vet alla som någon gång gett sig i kast med att rida. Som nybörjare skumpar man än hit än dit och tycker att traven går oändligt fort, för att inte tala om galoppen! Men efter ett tag börjar det kännas mindre skumpigt och farten känns inte lika hissnande. Man börjar kunna styra och påverka hästen, och det börjar bli bekvämt att sitta på hästryggen. Detta är ett stort steg.
De flesta ryttare kan nog minnas den första galoppen då man kände sig som herre över världen (och över hästen)! Här känner många ryttare att de inte längre behöver jobba aktivt med sin sits. Många börjar tänka att "idag ska jag få hästen att ställa till vänster", istället för "idag ska jag öva mina ställande hjälper i vänstervarvet".
Det är ju du som är den intelligenta av er två. Varför ska hästen behöva lära sig din halvknaggliga riddialekt, när du själv kan lära dig prata flytande ridkonst-iska?
Det handlar om balans
Att vara i balans är inte ett konstant tillstånd. Balansen är något som vi tappar och fångar hela tiden. Att ha bra balans innebär att tidigt kunna styra och korrigera kroppspositionen så att rörelserna blir välavvägda och samstämda.
Hästen är oerhört balanskänslig. Den känner av minsta rörelse, minsta svaj, som ryttaren orsakar. För att en häst ska bli hållbar och klara av att bära upp sin ryttare krävs att den kan höja upp sin rygg med hjälp av både mag- och ryggmuskler, samt bära mer av sin vikt på bakbenen. Detta kan inte ske om ryttaren sitter som en propp på ryggen.
Om ryttaren blir stel i sitt bäcken kommer det att hindra ryggens svängningar och göra hästen svankig och stel. Att vara för slapp är ett lika stort fel. Att gå med en ryttare som skumpar eller "wobblar" är som att försöka springa till bussen med en för löst packad ryggsäck.
Liksidig belastning
Hästen måste belasta sin höger- och vänstersida liksidigt och inte bära mer av sin egen och ryttarens vikt åt ena eller andra hållet. Vi ryttare lägger mycket tid på att rakrikta hästen, medan det i många fall är vi själva som är oliksidiga. Om ryttaren sitter bara en centimeter snett kommer tio procent av hans eller hennes kroppsvikt att flyttas åt det hållet. Det innebär att hästen får bära 60 procent på ena sidan och 40 procent på den andra.
Då måste hästen kompensera för ryttarens snedhet. Den blir stel och styv i musklerna och känns ofta tung och oböjlig att rida. En häst av mer känslig natur kan istället bli vinglig och ovillig att ta stöd. Det finns studier som visar att de allra flesta ryttare håller mer i högertygeln. Troligtvis ett resultat av att de flesta av oss är högerhänta på marken. Som ryttare måste man vara "likhänt".
Signaler kräver inlärning
Det finns flera olika anledningar till att hästen inte svarar på en signal så som vi hade tänkt - och de allra flesta orsakerna finns, som ni kanske redan listat ut, hos ryttaren. Många av de signaler vi använder oss av kan verka självklara för människor. Som att hästen ska gå framåt när vi skänklar och stanna när vi kramar tygeln. Men de signalerna är inte alls lika självklara för hästen.
I början av en hästs utbildning är det mer logiskt för hästen att gå emot det tryck som skapas av våra hjälper. Det kallas för mottrycksprincipen. Det är alltså väldigt viktigt att hästen från början får en bra grundutbildning. När sedan hästen förstår vad de grundläggande hjälperna betyder är det upp till ryttaren att koordinera sin kropp på det sätt som hästen lärt sig förstå.
Ofta kan man hjälpligt få hästen att utföra det den ska även med en dålig sits och inverkan, men då kommer den aldrig att "dansa".
Snabba reflexer är viktigt
Vissa reflexer föds vi med, men lika många (eller fler) reflexer är inlärda. Normalt sett går signaler via de sensoriska nervtrådarna till ryggmärgen och sedan till hjärnan. Där bearbetas informationen och sedan skickas ett svar i de motoriska nervbanorna som går ut till musklerna och ger en respons i form av kontraktion eller relaxation.
I ryggmärgen finns även ett så kallat interneuron som kopplar direkt från det sensoriska neuronet till det motoriska. Interneuronet hjälper oss att reagera blixtsnabbt. Eller ja, rättare sagt från 0,3 sekunder, som de snabbaste reflexerna ligger på, och uppåt.
Det klassiska exemplet är förstås hur man rycker till sig handen när man bränt sig på en varm platta, innan man insett att det gör ont. På samma sätt drar muskulaturen ihop sig när du snubblar, detta för att skydda kroppen mot övertöjningar med rupturer som följd.
När man sitter på ett djur som kan röra sig i 60 kilometer i timmen, och väger flera hundra kilo, vill det till att man kan reagera tidigt. Annars har man hunnit en bra bit ur kurs och balans och måste använda mer kraft för att komma tillbaka.
Proprioception - kroppskännedom
Proprioception kan översättas med "kroppskännedom". I muskler, senor, ligament, ledkapslar och hud finns så kallade proprioreceptorer. Dessa skickar signaler via ryggmärgen till bland annat lillhjärnan med information om var våra kroppsdelar befinner sig. De kan också registrera tryck och beröring.
I lillhjärnan koordineras det som kallas för "bakgrundsrörelser". Begreppet innefattar alla rörelser som vi gör mer eller mindre per automatik. Vi kan till exempel gå nedför en trappa samtidigt som vår koncentration ligger på att knäppa sista knapparna i blusen eller skjortan.
Man kan säga att det i lillhjärnan finns rörelsekartor som talar om för oss hur en rörelse ska ske - vilka muskler som ska aktiveras, hur fort eller långsamt de behöver arbeta, hur mycket eller lite kraft som ska användas och så vidare.
När man ska lära sig en ny rörelse, oavsett om det gäller att lära sig gå eller att koordinera hjälperna för en galoppiruett, så saknas det ritningar i hjärnan för hur det ska gå till. Vi vet inte ännu vilka muskler som ska användas, hur mycket kraft som går åt och hur fort vi måste reagera. I lite mer komplicerade rörelser krävs ofta en serie av reaktioner. Det räcker inte att aktivera en muskel och sedan hålla kvar där.
Krävs god koordination
Ridningen är full av sådana här rörelsekedjor. Ta till exempel något så enkelt som att lägga en volt. I volten ska din inre skänkel föras något framåt, din yttre skänkel något bakåt, din yttre hand ska bibehållas buren med kontakt, din inre hand ska krama om tygeln och ge signaler till hästen att ställa i nacken. Din blick ska vara riktad framåt och se vägen. Dessutom måste du se till att sitta mitt över hästen och inte låta den trycka ditt säte mot utsidan av volten så att du viker dig i midjan. Eftersom du sitter på en levande varelse måste du dessutom hela tiden känna av vad som händer under dig.
Kanske behövs det mer ytterhjälper om hästen flyter iväg utåt? Eller mer innerhjälper om den inte böjer sig tillräckligt eller lutar inåt? Kanske behövs det mindre av någon av dina hjälper? Du kanske tar för mycket i innertygeln och använder för lite skänkel? Eller så har du tappat framåtbjudningen och måste lätta framåt och driva med skänkeln. Kanske vill du vika handlederna, spänna armarna, spreta med tårna eller dra upp hälen? Ja, som du ser så kan den enklaste rörelse innebära tusentals små muskelreaktioner som ska koordineras.
Stress försvårar inlärning
För att hjärnan ska vara mottaglig för inlärning måste vi vara i rätt sinnesstämning. Stress hämmar minnet och gör att vi får svårt att koncentrera oss på det som ska läras in. Dessutom gör stress at vi blir spända och stela i musklerna vilket försvårar rörelsemekaniken och gör att vi får svårare att utföra avspända, välavvägda rörelser.
Rörelsemönstret blir kantigt och koordinationen sämre. Vi kan inte längre avgöra objektivt hur mycket kraft eller spänning som behövts eller vilka muskler som varit aktiva. Dessutom är hästen mycket känslig för stress och kommer att reagera med att bli spänd och okoncentrerad. Först måste du alltså slappna av och göra dig öppen för nya intryck.
Ta hjälp av alla sinnen
Chansen att vi ska minnas något som vi lärt oss ökar ju fler av våra sinnen som varit inblandade i upplevelsen. Syn, känsel, lukt, hörsel och känslor är några av de sinnen som kan vara aktiva. För en ryttare är känseln det viktigaste redskapet.
Detta betyder inte att vi ska försöka lära oss så "stora portioner" som möjligt åt gången. För att inlärningen ska bli effektiv bör man dela upp rörelsen så att man först övar in detaljerna en och en.
När man övar något första gången kan det kännas obekvämt och ovant. Reaktionerna är ofta långsamma och när de väl kommer är de för stora. Man använder mycket kraft, men får ett litet resultat. Men allt eftersom känns det mer och mer naturligt. Du "rider med ryggmärgen". Glöm inte att principerna för inlärning också gäller din häst...
På Spanska Ridskolan i Wien får eleverna öva upp balans, koordination och en perfekt lodrät sits på longerlina innan de får rida självständigt. I Sverige saknar vi denna tradition (och i de flesta fall även möjligheten). Men en bra sits kan tränas upp ändå! Det kräver mycket arbete från ryttarens sida och en instruktör som kan ge feedback och instruktioner om rätt saker vid rätt tillfälle.
Precisa instruktioner
När jag håller lektioner försöker jag alltid att vara så konkret som möjligt när jag ska ändra på ett gammalt, inlärt mönster. Instruktioner som "Slappna av" eller kort och gott "Rid!" kan vara jättebra för den ryttare som vet var den blir spänd eller vad det innebär att "rida". Men många ryttare är omedvetna om var spänningarna sitter och framför allt om hur de ska göra istället. Annars hade vi ju alla varit toppryttare i Grand Prix-klass!
Istället för att säga "Slappna av i armarna" kan man till exempel säga "Böj armbågen mer/mindre". En ryttare som är låst i sin bröstkorg kan få instruktionen att bli bred över bröstkorgen och slappna av i bröstmuskulaturen. Instruktioner som "Dra ihop skuldrorna" eller "Sträck upp dig" resulterar för det mesta bara i mer spänningar och en låst bröstkorg.
Eleven får utföra instruktionen stillastående innan den upprepas i skritt och sedan i trav, och eventuellt i galopp. På detta sätt blir ridningen mer effektiv och ryttaren får själv en förståelse för hur han eller hon kan förbättra sin ridning. Både erfarna ryttare som tävlar aktivt och absoluta nybörjare kan dra nytta av det här sättet att lära sig på. Allt som krävs är viljan att utvecklas och kanske att kunna lägga gamla föreställningar och prestationskrav på hyllan.
Och glöm inte: Ridning är sitsträning!
Marie Westman är massör för människa och häst, samt dressyrtränare. Dessutom sysslar hon men rehabilitering och in- och tillridning av hästar. Hon är utbildad vid Sveriges lantbruksuniversitet, Axelssons Animal Massage School, samt vid Komplementärmedicinska högskolan.
Tillsammans med Niklas Hjelm driver hon friskvårdsföretaget Horse and Human på Bökebergs Gård utanför Svedala.
Mejla Marie om du har frågor eller synpunkter:
marie@horseandhuman.se
Vid all ridning tränas din position och balans.
Sitsträning på lina, utan tyglar, är jättenyttigt!
En tränare eller ridlärare måste ge tydliga instruktioner.
Sigrid åt Tysklönn - dog på en timme
Ettåriga Sigrid dog efter att ha ätit Tysklönn. Trots snabb vård gick Sigrids liv inte att rädda. Nu vill Johanna varna andra för den dödliga växten.
Eamon Hickey: ”Om jag gör rätt, gör de rätt”
Den tredje hästen till Eamons clinic var en utmaning. Det var en femårig hingst som lätt tappade fokus vilket krävde ett starkare kroppsspråk.
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
[VIDEO] Bomövning för lösgjordhet
Upphöjda bommar är bra för rakriktning och för att få hästen lösgjord. Här visar Sophie Lindström hur hon använder en enkel bomserie på flera olika sätt.
Att rida över kavaletti får igång hästens ryggverksamhet
Skjutbar tränsförvaring underlättar
Platsbrist kan lätt bli ett problem i sadelkammaren. Matilda Trawén hittade en smart kroklösning för att optimera förvaringen på en hylla.
Bildspel: Eamon Hickey visar sitt system
Missade du clinicen med Eamon Hickey och Maria Gretzer på Flyinge? Hippson var på plats och dokumenterade hela kvällen. Följ med i ett stort bildspel.
20% av hästarna bär på 80% av parasiterna
Alla hästar har mer eller mindre mag- och tarmparasiter. När dessa nivåer stiger över ett gränsvärde behöver vi avmaska.
Om träckprov, effektkontroll och när en ny häst kommer till gården
OS-kanditad avstängd från tävling
Den franska OS-dressyrkandidaten Morgan Barbançon har blivit avstängd från tävling. Anledningen är att hon missat dopingkontroller.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Hästarna återhämtar sig efter operation
Två militärhästar som opererades efter att ha sprungit lösa i London förra veckan har gjort framsteg i läkningen. Det bekräftar en talesperson.
"Ynnest att få behålla två ponnyer så länge"
Dimmans Elmia och Dimmans Eros har båda framgångsrika meritlistor i bagaget. Men det är inte det enda mamma och avkomma delar.
Ida kämpar för rättvisa efter bristande vård
Trots tydliga signaler och flertalet försök att få hjälp fick Nässlan livshotande komplikationer efter en operation. Ida anmälde kliniken till ARN.
"Jag frågade flera gånger om jag verkligen kunde åka hem med henne"
Visar vad som hänt inom svensk hoppsport
Malin Fransson började skriva om ridsport när hon var 15 år. Sedan dess har hon rest världen runt och minns särskilt OS-guldet och lilla Mynta.
Ridsportanläggning med två bostadshus
Utanför Uddevalla finns en ridsportanläggning som har 15 boxplatser, ridhus, ridbana och två bostadshus. En gård med gott om plats.
Nu ska FEI ta nya åtgärder för hästvälfärd
Denna veckan har FEI arrangerat diskussioner mellan förbund, ryttare och veterinärer. På plats var SvRF som framförde sina önskemål.
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
Utvecklingsprogram ska hjälpa topptränare
Sveriges Olympiska Kommitté startar träningsprogram som riktar sig till tränare på elitnivå. Olof Axelsson inom fältävlan är en av deltagarna.
"Jag vill vara allra bäst för de ryttare jag jobbar för", säger Olof Axelsson.
Ägaren till skenande hästar döms
Förra året skenade fem hästar på Djurgården. Flera personer skadades och en äldre man dog. Nu döms ägaren för flera grova brott.
Uppsalastudent lyfter hästvälfärd
SLU-studenten Cecilia Ravnäs har alltid varit intresserad av hästvälfärd. Nu söker hon kunskap från ryttare och hästskötare.
Robot och Cassis har levt ihop i tjugo år
37-årige Robot och 32-åriga Cassis har haft samma ägare sedan 2004. De lever ett lugnt pensionärsliv i hagen tillsammans.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!