Krönikor
Publicerad: 2015-04-22Porträttbild till höger (Petra): Henrik Gudmundson
Krönika: Skulle dressyr kunna dömas annorlunda?
KRÖNIKA | I aktuellt nummer av tidningen Hippson, som dök upp i butikerna under tisdagen, handlar den stora Dokument-artikeln om "hästdiskriminering". Här funderar filosof Petra Andersson över om dressyr skulle kunna dömas mer inkluderande.
”Jag gillar åsynen av en ganska blandad flock hästar som går i en stor hage. När hästarna är olika till färg, form och storlek blir jag alltid lite glad. Jag gillar att hästar är olika, helt enkelt! Även på tävlingar blir jag glad när någon häst av lite ovanligare ras eller färg dyker upp.
Konstigt nog, från mitt perspektiv sett, verkar den här glädjen inte delas av alla hästmänniskor. Tvärtom har vi alla hört nedlåtande kommentarer om ridtravare och fjordhästar, till exempel. Kommentarer om att dessa hästar inte har i dressyren att göra, att de inte kan komma någon vart. Att de inte alls är som halvbloden, som hävdar sig så väl som ras på alla nivåer.
Dressyr är nog den gren som ger upphov till flest funderingar kring hästar av olika raser, exteriör och rörelser. Denna bedömningssport, där momenten ska utföras så likt idealet i regelboken som möjligt för att få höga poäng. Bedömningssporten gör att man som deltagare kan känna att man blir felaktigt dömd, och det gör att man kan fundera över varför. Kan det bero på att domare inte förmår döma vissa raser?
Skulle dressyr kunna dömas annorlunda? Ja, svaret på den frågan beror naturligtvis delvis på vad vi vill med dressyren som sport. Regelboken definierar hur hästens gångarter bör vara och hur rörelserna ska utföras. Det betyder att en häst som kan utföra en rörelse på sätt som ligger nära det föreskrivna, ändå inte kan få högsta poäng om dess gångarter inte är som de föreskrivna gångarterna.
Eftersom gångarterna slår igenom, även i de specifika rörelserna, liksom den form hästen arbetar i. Man kan naturligtvis hävda att det är fel. Man kan hävda att det vore bättre att anpassa bedömningsgrunderna till hästarna än försöka anpassa hästarna till bedömningsgrunderna.
Eftersom dressyr är en bedömningssport kan man ju också tänka sig att bedömningsgrunderna ser annorlunda ut. Vill man uppnå något annat med dressyren än man just nu gör, kan bedömningsgrunderna ändras.
För mig finns det något tilltalande i tanken att varje ekipage skulle kunna bedömas efter sina förutsättningar. Till exempel efter sådant som hur väl ryttaren lyckas visa hästens register i gångarterna, även om det registret är begränsat. Skulle man kunna utbilda domare så att de ser den enskilda hästens potentiella register, och sedan dömer utifrån det?
Förutom det svåra i att så snabbt avgöra hästens förutsättningar, verkar sådan bedömning riskera att nära nog radera viktiga delar av själva tävlingsmomentet. Jag tror tyvärr att det skulle resultera i ryttare som tävlar mot sig själva snarare än mot varandra, om varje häst bedöms efter sina – teoretiskt sett helt unika – förutsättningar.
Det är svårt att se hur sådan bedömning skulle kunna fungera uppåt i klasserna, hur den skulle kunna göra det möjligt att klasserna bygger på varandra. För att det ska vara meningsfullt att ens prata om lättare och svårare klasser måste det ju i någon mening vara samma sak, som blir successivt svårare.
Kanske är anledningen till att vi alls diskuterar det här, och har känslomässigt engagemang i frågan, främst att tävlingsdeltagande är det tydligaste sättet vi har att visa upp våra hästar och det vi kan prestera tillsammans med dem?
Men låt oss vara realistiska! De allra flesta som tävlar rider lätta klasser under hela sin ryttartid. Det finns förvisso betydligt fler halvblod än fjordhästar som har gått OS, men de allra flesta av oss kommer inte att rida OS oavsett vilken häst vi har. Att andra hästar av samma ras som vår har gått, eller inte har gått, OS – har väl ändå väldigt liten betydelse för vårt eget tävlingsdeltagande? Själv, till exempel, kommer jag aldrig att nå OS oavsett vilken häst jag rider.
Alla människor har inte förutsättningar att bli elitgymnaster, balettdansare eller ryttare på OS-nivå. Motsvarande har inte alla hästar förutsättningar att ta sig uppåt i klasserna i dressyren. Hästens ras är inte den enda faktorn som påverkar det.
Men man kan se det som ganska orättvist mot hästen att ställa krav på den över dess förmåga. Eller att ens önska sig att hästen presterar över sin förmåga. Det är ju som att önska sig att hästen är en annan än den är, och det riskerar också att skapa stress och press hos både häst och ryttare.
Det vore synd, tycker jag, om alla olika hästar rids för att så mycket som möjligt likna halvbloden. Då faller ju det roliga i att vi har så många olika raser platt till marken! En ros som liknar en tussilago är inte mycket till ros, det är vi nog överens om. Kan vi inte vara överens om att detsamma gäller för hästar? Och människor?
Poängen med att vi är olika är just att vi är olika. Jag kan inte vara du, så att säga. Precis som ingen kräver av ett halvblod att det ska vara som en frieser, bör ingen kräva av en frieser att den ska vara som ett halvblod.
Rasföreningarnas egna dressyrtävlingar har nog viss potential att lära oss alla att se olika kvaliteter hos olika hästar. De rids inte i de allra svåraste programmen, förvisso. Men är det verkligen ett tecken på att hästarna är otillräckliga som dressyrhästar? De flesta halvblod går ju inte heller i de svåraste programmen, och ingen förväntar sig det av dem alla.
Jag tror att rasföreningarnas tävlingar faktiskt har en del att lära oss, oavsett om vi är så intresserade av den aktuella rasen eller inte. De visar prestationer under andra rasmässiga förutsättningar. Låt oss göra sommarutflykter för att titta på någon ras som vi har lite fördomar mot!”
Petra Andersson
Hobbyryttare, etikforskare och doktor i praktisk filosofi
Liknande webbartiklar
- Filosofen Petra Andersson: "Ridskolehästar på lösdrift kräver mod"
- Krönika: ”Tveksamt med förbud mot fotografering på clinics”
- Nyårskrönika: Vi behöver fler och bättre samtal om hästvälfärd
- Krönika: Nej, Stjärnhoppningen – hästar är inga leksaker
- Krönika: Hur påverkar mobiltelefonen vår relation till hästen?
- ”Att hästen går som vi vill – betyder det att den mår som bäst?”
- Krönika: Vad skadar sporten – och skadar sporten hästarna?
- Krönika: Ekonomiska bekymmer drabbar också hästarna
- Ledarskap eller partnerskap – hur ser vi på relationen med hästen?
- ”Hästar konfronterar oss med våra egna svagheter”
Varg skjuten under skyddsjakt i Norrtälje
Tidigare i april inleddes en skyddsjakt på en varg som dödade två minishetlandsponnyer. Under torsdagskvällen sköts en varg i närheten.
FEI startar inte disciplinärende
För några veckor sedan publicerade Sportbladet en granskning av bilder på dressyrhästar. Nu meddelar FEI att de inte startar ett disciplinärende.
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
Stoet som fick ett extra föl
När fölet Bellatrix föddes slutade det i sorg, mamma Copperbridge klarade sig inte. I all förtvivlan tog historien dock en ljus vändning.
Trulsan fick inte bara ett eget föl – utan adopterade även Bellatrix
Veterinärer kritiserar SVT:s kommentatorer
Sveriges veterinärförbund menar att SVT:s kommentatorer i sändningar från världscupfinalen ”bagatelliserade och försvarade” blå tungor.
Helena Persson om bilolyckan
Under morgonen var hoppryttaren och A-tränaren Helena Persson med om en bilolycka. Hon berättar att de under omständigheterna mår bra.
Här är de populäraste hästnamnen
Agria har tagit fram en lista över de vanligaste hästnamnen. De populäraste namnen för ston, valacker och hingstar är människonamn.
Blandade flockar och bra staket
När två ponnyer dödades av en varg blev frågan aktuell i häst-näringen. Vi har ingen data gällande häst och varg, men vi kan lära av andra.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Neutralisera hästens flyktbeteende
Att hästen reagerar med flykt kan ha många olika orsaker. William Nilson Fryer har lång erfarenhet av att jobba med hästar där andra gått bet.
Att se sig själv i brevlådan
Annelie pryder nervöst omslaget av månadens tidning. Hästarna på gården tillfrisknar i takt med att nya hästar som behöver hjälp flyttar in.
"Det var ju bara lilla jag, sanningen och mitt liv jag berättade om"
Lurbo ridklubb gjorde krafttag mot leran
Tidigare var leran ett stor problem för verksamheten. Ordentliga åtgärder har lett till torrare anläggning, minskat näringsläckage och lägre veterinärkostnader.
Föreningens hållbarhetsutvecklare: "Allt blir så mycket mer lättjobbat"
Nicole Holmén om jobbet på Grevlunda
Hade du velat få lite spontana tips från Peder Fredricson när du trimmar dina hästar till vardags? Precis så har Nicole det, som är beridare där.
Årets första föl i russflocken på Lojsta hed
Igår föddes årets första föl i flocken på Lojsta hed, ett svart litet sto. Nu är det inte långt kvar innan hingsten Stinsen återvänder till flocken.
Militärhästar opererade efter olyckan
Igår sprang det lösa hästar i centrala London. Armén berättar att två av hästarna har genomgått operation och att de förväntas återhämta sig.
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Svenskarna till Nations Cup
Årets Nations Cup i dressyr har ändrats om och går nu endast i tre deltävlingar. Nu står det klart vilka svenskar som startar i den andra omgången.
”Det är inte hokus pokus, det är gymnastik”
Eamon Hickey fick i uppdrag att träna en fyraårig valack med mycket attityd och nerver. Maria Gretzer sa att ”här får du något att bita i”.
Madde berättar om jobbet som hästskötare
Catch Me Not S har ännu en lyckad tävlingshelg i bagaget. Peder Fredricsons hästskötare Madde berättar om jobbet och rutinerna.
Här är horsetech-bolagen som vill slå sig in
Hästnäringen omsätter omkring 32 miljarder kronor per år. Fler och fler techbolag börjar få upp ögonen för branschen inom många olika områden.
“Aktörerna vill förbättra och modernisera hästnäringen och ridsporten”
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!