Text: Jennie Börs
  
Maria Terese Engell har en bakgrund inom såväl balett som dressyr, sedan hon avslutade sina veterinärmedicinska studier har hon arbetat vid Bjerke djursjukhus och universitetsklinik i Oslo. Redan i samband med att hon började sin praktik på samma klinik väcktes ett starkt intresse för ryttarens betydelse på hästryggen, ur ett hälsoperspektiv.
– Det kommer in alla möjliga typer av case till kliniken, till exempel hästar som gör oliksidiga piruetter eller gör sidvärtsrörelsen bättre åt ena hållet, och där ryttaren vill göra en utredning av problemet. Min upplevelse är dock många gånger att hästen egentligen fungerar ganska bra, men att ryttaren genom en negativ sitsinverkan hindrar hästen från att göra rätt, säger Maria Terese.
  
Har pappan som förebild
Intresset för rörelsemekanik är något hon till stor del har fått från sin far, den före detta balettdansaren och numera koordinationstränaren (inom flera olika idrotter, reds anm.) Håvard Engell. Maria Terese beskriver honom som en av sina största förebilder.
– Under hela min uppväxt har jag sett hur han har byggt upp idrottstekniker för den specifika idrottaren med fokus på balans, koordination och rörlighet. I hans arbete generaliseras inget, utan man går in väldigt specifikt på vad som krävs, säger hon och fortsätter:
– Där kan jag se att det inom ridsporten finns ett stort gap, då vi egentligen vet ganska lite om vad som krävs av ryttaren. Hur stark, rörlig, balanserad och koordinerad behöver ryttaren egentligen vara för att kunna prestera på absolut bästa sätt?
  
Doktorerade vid SLU
Med dessa funderingar i bakhuvudet valde Maria Terese att kontakta Lars Roepstorff som är professor vid Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Detta då hon önskade skriva sin doktorsavhandling hos honom. Med hjälp av finansiering från Ulla Håkanson har Maria Terese nu avlagt doktorsexamen. I avhandlingen har hon med objektiva mätmetoder studerat hur ryttare på hög nivå använder sin kropp vid ridning.
– Det finns ofta en uppfattning om att hästen, genom ett asymmetriskt rörelsemönster, påverkar ryttaren till att sitta på ett visst sätt. Och så kan det säkert vara, men frågan är också till vilken grad ryttaren påverkar hästen med sina asymmetrier.
I de genomförda studierna har objektiva tryck- och rörelsemätningar med hög precision använts, i kombination med det egna ögat. Maria Terese ser intresserat på den nya teknik som i dag finns att tillgå vid forskning.
– Jag tycker det är bra att man inom ridkonsten kan ta till objektiva mätmetoder för att få objektiva resultat, så att vi vet exakt vad vi pratar om och diskuterar. Tekniken är ett bra komplement, säger hon och fortsätter:
– Det ska även bli spännande att se vad framtiden kan ge för innovativa mätinstrument, för där vi är i dag finns fortfarande en del begränsningar i mättekniken.
  
Tyngd hamnade över manken
I den första av Maria Tereses studier testades sju Grand Prix-ryttare på ett rundband. Där genomfördes jämförelser mellan den enskilda ryttaren under trav på lång tygel respektive trav i samlad form.
– Syftet var att mäta vilka strategier ryttaren använde för att samla upp sin häst. Det vi såg var ganska intressant, för sex av ryttarna valde att rotera både bröst och bäcken bakåt när de skulle samla hästen. Resultatet av det blir att bäckenet flyttas fram på manken, vilket resulterar i ett ökat tryck och belastning på hästens mankområde, säger Maria Terese och fortsätter:
– Det är spännande eftersom all litteratur poängterar att man i ridningen önskar höja hästens manke, medan bakpartiet ska sänkas. I detta fall blir det i stället så att ryttaren sitter på det område som vi vill ska höjas.
  
Såg omedvetna rörelsestrategier
Nästa del av studien undersökte i stället ryttare på medelsvår nivå. De som inkluderades i studien skulle pronera, alltså gå på insidan av foten. Detta eftersom pronation är vanligt bland dagens unga, samt eftersom ett antal studier visar att det finns samband mellan pronation och hur människan roterar sitt bäcken.
Maria Terese förklarar att ryttarna studerades när de gick barfota på golvet, men också när de utförde rörelser på en balansstol samt på hästryggen.
– Det första som var slående var att ryttarna var extremt asymmetriska, där samma strategier användes oavsett om de var i sadeln eller på marken. Vi kunde därför dra slutsatsen att en omedveten, innött rörelsestrategi fanns oavsett vilken situation ryttaren utsattes för.

Ryttarna testades både avsuttet och uppsuttet. Foto: SLU
 
Din symmetri hjälper hästen
Att ryttarens liksidighet är viktig menar Maria Terese är väl uttalat och en av målbilderna inom ridsporten, för att utvecklas med hästen. Hundraprocentig symmetri är väldigt svårt att uppnå, men ju mer symmetrisk ryttaren är desto lättare är det att skapa symmetri hos hästen.
Med sin forskning hoppas hon bidra till att förståelsen för detta ökar ytterligare.
– Flera studier visar att symmetriska ryttare främjar såväl prestation som hälsa hos hästen, så en asymmetrisk ryttare påverkar hästen negativt. En annan aspekt är också att en asymmetrisk ryttare påverkar sig själv. Detta eftersom det ökar risken för smärta eller skador hos människan, säger hon och fortsätter:
– För mig handlar idrottande om ett samband mellan hälsa och prestation. Det är viktigt att kartlägga och eliminera riskerna för skador så att hälsoaspekterna i stället främjas, för att kunna prestera över flera år.
Det bästa tipset för att bli liksidig som ryttare är, enligt Maria Terese, att bli medveten om hur kroppen används i vardagen oavsett situation. Ofta används omedvetna strategier, som endast kan ändras genom medvetenhet.
– Det handlar om att vara nyfiken på sig själv och kritisk till sin egen kroppskontroll. I början blir man frustrerad, för det räcker inte att fokusera på sina asymmetrier under ridpasset eller under en timmes yoga till exempel. Medvetenheten ska finnas med jämt, oavsett vad du gör i vardagen. Då får man en automatiserad kontroll.
  
Studierna av sitsen fortsätter
Maria Terese deltar nu i ett nytt projekt, där kroppsmedvetenheten hos några av de bästa internationella dressyrryttarna ska studeras. Förhoppningen med forskningen är att i framtiden få en bättre bild av vad som krävs av ryttaren, detta för att främja hästens prestation. Saab samt Ridsportens Innovationer medverkar i projektet och Ulla Håkanson är fortsatt med som finansiär. 
– Ulla är en fantastisk och nyfiken själ. Hon tycker att forskningen kring vad ryttaren gör och hur det påverkar hästen var väldigt intressant. Jag beundrar verkligen Ulla stort för hennes nyfikenhet och vision om att främja hästens hälsa och välfärd, säger Engell.
Utgångspunkten för det nya projektet är att koppla in fem stora dressyrnationer: Sverige, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien samt USA. I studierna ska både avsuttna och uppsuttna aspekter undersökas.
– Vi vill testa vilken typ av kroppsmedvetenhet de bästa ryttarna har. Framåt tänker vi även att andra populationer av ryttare kan studeras, för att se om det finns ett samband mellan kroppskontroll och prestation. Genom det hoppas vi i framtiden kunna kartlägga vilka strategier och kroppsliga färdigheter som krävs för att kunna kommunicera med våra hästar på bästa sätt.

Tidigare på Hippson.se:
Sensorer ska mäta dammpartiklar i ridhuset
Hästnäringen framtidssäkras i projektet Innovare
Deras vibrerande dosa hjälper ryttaren att titta upp
De har utvecklat en innovativ stigbygel och sula
Snart kan du och hästen få tränarhjälp på distans
Uppkopplad häst ger aha-upplevelse
Flyinges ridhus har blivit ”smart” – ridkonst ska mätas objektivt