Text: Cecilia Lönnell
  
Har din häst visat tendens till ryggproblem, kanske har den redan behandlats för det? En av världens ledande sporthästveterinärer och experter på hästryggar föreläste på kongressen, nämligen Jean-Marie Denoix från Frankrike.
  
Han hade följande råd:

• Skritta en lång stund när du har suttit upp, som uppvärmning/framridning vid varje ridpass. Uppvärmning i skritt är mycket viktigt för hästar med känslig rygg, det är dessutom nyttigt för alla individer.
• Har du tillgång till skrittmaskin kan hästen först gå där och sedan skrittas fram med ryttare.
• Börja arbetet med att galoppera om du har en häst med ryggproblem, och minimera travarbetet. Trav, särskilt under nedsittning, ger mer belastning på hästens rygg.
• Undvik nedsittning på den känsliga hästen, försök att vara ”lätt i gumpen”.
• Reflektera över din egen vikt. Är du normal- eller lite överviktig? En tung ryttare är ingen hjälp för en ryggkänslig häst.

Jean-Marie Denoix har jobbat mycket med franska landslagsryttare och deras hästar, och forskar bland annat om hästryggar. Han påpekade att många hästar, precis som människor, har förändringar i ryggen utan att ha besvär av dem. Men med ett ryttarbyte och ändrad träning kan en tidigare symtomfri häst plötsligt få besvär.
– Att se över hästens träning och matchning är mycket viktigt för en ryggpatient. En rygghäst ska samtidigt inte förväntas vila sig frisk, framhåller han.
  

Jean-Marie Denoix på Ultuna. FOTO: Anna Bergh
   
Nästan alltid träningsrelaterat
Fransmannen fick medhåll av hästfysioterapeuten Jo Paul från Storbritannien – som liksom han både föreläste för och hade praktiska övningar med deltagande fysioterapeuter, hästveterinärer och andra intresserade.
– Skador är, med undantag för rena olyckor, resultatet av en gradvis process. Som blir svårare och svårare att bryta ju längre den får pågå, påpekar hon.
Skadeprocessen orsakas av felaktig eller överdriven belastning av kroppen, den är alltså tränings- eller arbetsrelaterad. Jo framhöll vikten av att lyssna på hästens signaler och att agera tidigt om den visar olika känningar. 
– Gränsen mellan vad som är förebyggande av skador och vad som är rehabilitering är flytande, säger hon.
I ett första skede kanske ryggproblemet märks genom spänning och motstånd i ridningen. Om man ignorerar detta märks det i nästa steg genom sådant som att hästen inte vill gå åt ena hållet.
– Till slut fungerar inte ridningen alls och hästen visar beteendestörningar, fortsätter Jo Paul.
  
Samband mellan smärta och beteendeproblem
Hon har bland annat arbetat med den brittiska hästskyddsorganisationen World Horse Welfare, där man i team utvärderar omhändertagna hästar. Nästan samtliga av hästarna med beteendestörningar som Jo Paul har varit med om att undersöka, varav vissa har räknats som direkt farliga, har visat sig känna av någon form av fysiska problem.
– Utmaningen är att hitta felet, säger hon.
Både Jo och Jean-Marie Denoix framhöll under konferensen vikten av att få en veterinär diagnos och behandling av hästens rygg, innan man går vidare.
– Jag kan känna på en häst med ryggkänningar. Men sedan ber jag ägaren att vända sig till en klinik, så att hästen först får veterinärbehandling och blir smärtfri, säger Jo och fortsätter:
– Det är ingen idé att försöka rehabilitera en häst som har ont.
Jean-Marie Denoix konstaterar samtidigt att det finns en djungel av behandlingar som erbjuds rygghästar, men att de flesta är mycket dåligt utvärderade. 
  
Rekommenderar kavaletti
När ryggpatienten har fått diagnos och behandling behöver den rehabiliteras. Veterinär Jean-Marie Denoix råd kring detta togs upp i början av artikeln. Hästfysioterapeut Jo Paul arbetar gärna konvalescenten över bommar och kavaletti. Först vid hand och sedan med ryttare.
Vilka övningar hon använder beror på hästens grundproblem, så dessa går inte att sammanfatta generellt. Men hon framhåller att den typen av arbete också är ett bra test för hästar i tävlingsträning.
– Jag ser ibland hästar som går S:t Georges-dressyr men som inte klarar vissa kavalettiövningar, berättar hon.  
I rehabiliteringen tar Jo Paul gärna hjälp av hästägarens tränare, för att göra nödvändiga justeringar i ridningen. Och som många andra rekommenderar hon övningar med ”morotsstretchning”. Detta finns bland annat beskrivet i kollegan Gillian Higgins böcker. Där har Jo två tips:

• Lägg moroten i en mugg, så att hästen söker muggen snarare än direkt snappar åt sig morotsbiten.
• Tar hästen ett steg åt sidan eller framåt avslöjar det en fysisk begränsning hos den. ”Backa bandet” i övningen och begär mindre, tills hästen till exempel kan böja halsen utan att ta det extra steget.

Jo Paul arbetar en häst från marken. FOTO: Privat

Redaktion Hippson

redaktion@hippson.se