Hej! Förra veckan fick vi två stycken prover var att analysera och identifiera bakterier i. Jag fick ett urinprov och ett lungprov. Jätterolig och lärorikt, det kändes nästan som att vi jobbade på riktigt :) Nedan tänkte jag ta er igenom dag för dag hur jag identifierade bakterierna i urinprovet! (proverna var preparerade och alltså inte ”riktiga”)

När man som veterinär skickar in prover till labb för bakterieodling skriver man en tillhörande remiss med anamnes (sjukdomshistoria) och en frågeställning vad det är man vill veta med sin odling. Urinprovet jag fick hade följande remiss:

Hunden Wilma har haft återkommande urinvägsinfektioner och har behandlats med olika antibiotika. Trots behandling kvarstår problemet. Urinprov tas för baktundersökning och antibiotikaresistensbestämning.

Det är viktigt att skriva en bra remiss så labbet vet vad de ska leta efter, detta blev alltså även en övning för oss som framtida veterinärer att fundera på vad som behöver finnas med i en remiss. I detta fallet hade jag velat ha med HUR urinprovet är taget. I normala fall är urin sterilt, det ska inte finnas några bakterier däri. Tar man ett spontankastat prov (att hunden kissar i en burk) finns stor risk för kontaminanter (att provet blir förorenat med bakterier från omgivningen eller hundens yttre genitalier) och då behöver man ha med det i beräkningen, medan om provet är tagit via cystocentes (att man sticker in en nål genom bukväggen in i urinblåsan och hämtar urin) så är det sterilt och hittar man då bakterier i provet så vet man med säkerhet att de är relevanta för sjukdomen.

Dag 1 strök jag ut urinen på såkallade agarplattor som fick stå i värmerum (37 grader) i ett dygn för att bakterierna ska växa så jag kan se dom. Dag 2 läste jag av plattorna och kunde konstatera att det var riklig växt av bakterier vilket tyder på urinvägsinfektion. Det finns olika gränsvärden för hur stor växten är som anges i CFU/ml. Över 100 000 CFU/ml är riklig växt och mitt prov hade 150-200 000 CFU/ml. På den ena plattan hade bakterierna svärmat, bakterierna syntes inte som enskilda kolonier (typ som prickar) utan låg som ett täcke över plattan. Det gav mig en första indikation om att det kunde röra sig om bakterien Proteus vaginalis. För att vara säker på att det inte växte andra bakterier under täcket som jag inte kunde se så renodlade jag provet på nya agarplattor som fick stå i värmerum i ett dygn.

Dag 3 så använde jag mina renodlade bakterier för att utföra biokemiska tester för att kunna få reda på vilka egenskaper bakterien hade. Detta hjälper en att diagnostisera vilken bakterie det är. För detta finns beslutsträd som man följer där resultatet på ett prov leder en vidare till vilket prov man ska göra härnäst osv tills man har ett resultat. De tester jag gjorde var gramfärgning och KOH-test som talar om vilken typ av cellvägg och form bakterien har, oxidastest och katalastest som visar om bakterien har vissa enzymer. Resultaten på testen ledde mig vidare i beslutsträdet att utföra 6-rörsjäsning, indoltest och ureastest, vilka lästes av dag 4. 6-rörsjäsningen visar vilka sockerarter som bakterien kan jäsa medan de två sista testen visar på ytterligare enzymer som bakterien kan ha.

Resultatet blev att min första gissning på Proteus vulgaris var korrekt! Urinvägsinfektioner beror oftast på tarmbakterier såsom Proteus vulgaris eller E. Coli. De finns alltså i normalfloran utan att vara sjukdomsframkallande, men om de hamnar på ”fel” ställe och lyckas tillväxa så framkallar de sjukdom där och då. Min diagnos var alltså rimlig.

Hoppas det inte blev alltför rörigt inlägg men jag tycker detta är ett bra exempel på hur de försöker få in praktiska övningar redan tidigt i utbildningen, och hur fantastiskt bra det är för både lärande och motivation! Nu har jag skrivit en rapport om mina okända prov som är inskickat till läraren för utvärdering :)
Nu är alla bakterier genomgångna så vi har gått över till livsmedelsmikrobiologi vilket har med livsmedelssäkerhet att göra, hur man analyserar livsmedel för att ta reda på om det kan finnas bakterier eller andra mikroorganismer i dom. Vi ska även hinna med mykologi (läran om svampar) och antibiotikaresistens innan tentan som är om ungefär 2,5 vecka. Det är mycket svåra ord i den här kursen… ibland känns det som att jag lägger halva dagen bara på att googla ord, haha! Ha det så bra! Kram!

Hej allihopa!
  
Sommaren har swishat förbi, kan inte förstå var den har tagit vägen! Jag har ju jobbat som djurvårdare på ett djursjukhus hela sommaren, vilket verkligen varit en upplevelse! Helt ärligt var det mycket tuffare och svårare än jag trodde. Jag hade haft någon dum inbillning om att ifall jag kommer dit och är en naturbegåvning så bekräftar det att jag har valt rätt yrke.
  
Idiotiskt, jag vet, för man kan ju omöjligt vara bra på något man inte gjort innan. Så med alldeles för höga krav på mig själv (som vanligt...) blev det en ganska tuff start men efter hand och med hjälp av alla gulliga kollegor så blev det bättre och bättre och jag har lärt mig så mycket! Framför allt har jag varit i receptionen och på pol. Pol (poliklinik) innebär behandling/sjukvård på icke inneliggande patienter. Mina arbetsuppgifter där var framför allt att assistera veterinären och ta hand om kunderna.
   
Jag började med att ta in patient och djurägare på rummet, ta anamnes (sjukdomshistoria), vikt, temp osv. Under undersökningen kunde jag behöva hjälpa till att hålla djuret, hämta instrument eller mediciner, ta blodprov eller röntga tex. Blodproverna har jag varit mest nervös för och det är inte helt enkelt då kärlen skiljer sig åt mellan arter, raser och individer. Tex så är kärlen på en hundras med korta ben (tex tax) lite mer slingrande, raser som är avlade att vara i vatten har väldigt tjock hud så det kan vara svårt att se och känna kärlen, och små raser och tex katter har väldigt små, tunna kärl. Dessutom är ju djuren på djursjukhuset för att de är sjuka och då kan kärlen vara lite mer sköra och lättare gå sönder, cirkulationen kan vara sämre vilket ger ett sämre blodtryck etc.
   
Men övning ger färdighet så jag har blivit mycket säkrare och bättre! Det som är viktigt när man är ny är att man inte sticker hur mycket som helst på samma djur, dels för djurets skull men även för att det sen är svårare för den rutinerade personalen som ska rädda en att lyckas när alla kärl är förstörda. Så min taktik var att jag sticker en gång, lyckas jag inte så hämtar jag en kollega. Det tycker jag har fungerat bra!
   
För två veckor sedan startade skolan igen. Med besked. Ingen lugn start här inte utan gasen i botten direkt! Under hösten läser vi en kurs som heter Allmän sjukdomslära som är uppdelad i flera delkurser. Första delkursen är bakteriologi och handlar så klart om bakterier. Under första året läste vi om den friska kroppen och under andra året kommer vi läsa om den sjuka kroppen! Undervisningen under denna kursen är upplagd med föreläsningar på förmiddagen och laborationer på eftermiddagen. På labbarna så jobbar vi med bakterier och varje kväll så mår jag jätteilla och inbillar mig att jag har blivit smittad av tex salmonella eller någon matförgiftningsbakterie :P
  
Det är mycket schemalagd tid i skolan och alla labbarna är obligatoriska att närvara på, så jag är ganska trött efter långa dagar i skolan och sen plugg på kvällen. Som tur är så har de lagt in en del webbföreläsningar i denna kursen som är inspelade så vi kan titta på dom när vi vill, så både igår och på måndag kan jag sitta hemma i lugn och ro och lägga upp min dag som jag vill, skönt!
  
Förra veckan odlade vi bakterier från våra fingrar för att se skillnad mellan före tvätt, efter tvätt och efter handsprit. Det var INGEN skilllnad mellan mina otvättade och tvättade fingrar! Däremot var det rent och fint efter handspriten. Jag trodde att tvätta med tvål och vatten var det viktigaste, men nu fick jag bevisat hur effektivt det är med handsprit! Så sprita era händer gott folk!
   
Med den uppmaningen säger jag tack och god natt! Härligt att vara tillbaka igen och det ska bli spännande att se vad detta året har att erbjuda! KRAM!