God morgon och hej fredag! <3
Just denna fredag känns verkligen välkommen. Inte för att gårdsarbetet tar fredag, men det blir en känsla av att familjen samlas och gör allt tillsammans under helgen. Denna vecka har varit utmanande på några håll, känts som att när jag går ett steg framåt faller jag ett bakåt.
Sen ska vi kanske vara förankrade här med verkligheten - jag ska vi verkligen inte klaga egentligen. Men ens egna vardag är vad som omringar en.
I början på veckan kom vi till ett avtal med markentrepenören, nästa vecka börjas det gräva för grunden. I och med att det blev klart kunde jag i går avropa stallet hos Bruksbalken. Nu kan de börja snickra ihop!
Här är det ett annat stall som snickras ihop, men snart ligger våra väggar där.
(Foto: Bruksbalken på instagram)
I samma veva som stallet beställdes fick jag beskedet om att min gödselcontainer inte får bo kvar hos oss. Det har varit en service från vår tidigare foderleverantör, och eftersom vi numera köper jätte,jätte närproducerat foder (ängarna runt oss) så har de andra foderkunder som vill hyra denna service. Jag har iofs vetat länge att jag kanske hänger på en liten lös tråd, men nu kom samtalet.
Då var det bara att gå på containerjakt. Gödselplatta fungerar inte för oss, och vi gillar att få containern tömt utan att behöva lagra gödslet en längre period på gården. Det gick fort att hitta en ny lösning dock, så det känns bra!
Men när det var löst fann jag nästa problem!! Towes ponny har kommit för nära en lastbil på gården och helt enkelt slipat tänderna på motorhuven. WTF (ursäkta språket). Det var bara att ta mössan i hand och be om ursäkt, lova att åtgärda och kasta en arg blick mot det lilla gotlandsrusset som såg ovetandes ut.
Sååå fint du gjort Persilja!
Vid det här laget kändes det bara som att man kunde skratta åt denna vecka. Men då tog vi som en avslutande grej på ridbanan in vår 2-åring för lite löshoppning. Och då kom nästa svordom. Denna dock som ett "SATAN" (ursäkta språket) vad hon hoppar!
Plötsligt har vår späda unghäst blivit en stark individ med avstamp och tryck. Wow. Blir lite pirrigt att man ska kliva upp på den där om ett år :-)
Rose fullkomligt går till attack mot löshoppningsbanan och dess bommar på marken!
När allt ovan var genomfört gick jag och Linn loss på ridbanan. Den ska ju bort. Eller ja, allt staket ska. För det är där vårt nya stall kommer ligga. I ett kick hade vi skruvat bort alla skruvar och burit bort plankorna för uppsamling. Vi hade ont i kropparna efter denna torsdag. Med stalltjänst, banbyggnad och rivning. Men det är lite så vi hästfolk är - vi kör på, för saker måste ju bli gjorda. :-)
Ha en fin fredag!
Mvh Annelie
Ps. Följ oss gärna på instagram @stallsteningeby
Läst 20973 ggr
Fler inlägg
Hej!
Att se sig själv ligga på ett tidningsomslag i brevlådan är nog det konstigaste jag upplevt. Att sedan bläddra och se så många sidor om lilla mig gjorde det hela ännu märkligare. :-)
Det har varit så galet nervöst till att tidningen skulle komma, rejält jobbigt. Men när en vecka gått och jag fått flera samtal och meddelanden om att det varit roligt att läsa så kunde jag börja slappna av. Det var ju bara lilla jag, sanningen och mitt liv jag berättade om.
Här hemma på gården märker vi inte av något "kändisskap" direkt. Jag promenerar hästar, fodrar, mockar bajs och fixar på som vanligt. Det har skickats hem friska hästar, och tagits emot nya. Senor, ligament och frakturer rullar som vanligt in. Jag försöker också få tid till att effektivisera mitt liv lite. Vilket resulterat i att det just nu är fullt ös ute på gården. En ny ridbana byggs. Jag hade en ridbana, men när vi byggde nya stallet så var den platsen perfekt för byggnaden, så jag offrade mig ridbana. Nu börjar det bli ohållbart att köra hästar till närliggande ridhus för kontrollerad träning på jämnt underlag. Så vi bygger en ny ridbana. Lyllos mig som bor granne med en entreprenör som har maskinpark och kunde "klämma in" mitt projekt :-)
Våren rullar också in, och då var det i dag dags för röntgen av min och kompisens tvååring. Hon hade fin fina röntgenplåtar och ingen liten benbit att plocka bort någonstans. Så vi håller planen - ut på lösdriften igen, sedan sommarlov i beteshagen innan hösten kommer och hon ska ridas in. Jag tror det är en "smaksak", men jag tycker om att röntga innan sommaren kommer så man ev kan operera bort ett fragment och inte stöta på några överraskningar under inridningen.
Heja Ryana!
Väl på kliniken lämnade jag också "min" bebis. Min uppfödning, men jag äger honom inte längre. Han bor kvar på gården och har nyligen upptäckt att han är stor, snygg och sexig. Dvs hingst.
Han må vara liten och endast ett år, men när han ställer sig på bakbenen och slår efter en - då är han betydligt större. haha! Så vi klämde in en liten kastrering i dag ;-)
Han var så nöjd när "mamma" kom och hämtade honom från det elaka stället som snodde hans bollar...
Wille <3
Så nu har jag gjort det "vi skulle" med unghästarna inför sommaren. Nu ska de få chilla ute i flocken igen (Wille får vänta lite till hans kastreringssår läkt) och jag hoppas sommaren ger dem härligt gräs i massor!
På tal om gräs. Man kan redan nu tjuvstarta lite, om man vet vart man ska titta. Här är det en av rehabhästarna som smakade lite extra tuggor efter vår promenad.
Hoppas ni får en fin vecka!
Mvh Annelie, @stallsteningeby på instagram
Läst 1693 ggr | Kommentarer | Kommentera |
Hej!
Nu när vi börjar bli ett stort och riktigt härligt gäng på mina sociala medier så ökar även kommentarer och tankar. Superroligt tycker jag! 🫶🏼😃
En återkommande kommentar är ”vart är hjälmen?”. Det är ju aldrig i en negativ ton, men frågan höjs. Så jag tänkte att jag berättar min syn på det 🤗
Jag litar på mina arbetskamrater! Hästarna har respekt för mig och jag för dem. Vi är alla medvetna om att jag är chef, men på alla arbetsplatser förekommer olyckor. Vi snackar allt från paper cut till större incidenter.
Ni kommer ALDRIG se mig på en häst utan hjälm. Och ni kommer ALDRIG se mig med hjälm när jag hanterar häst i stallet. Svaren på ovan är enkel. Man rider inte utan hjälm. Punkt slut.
Och om jag sätter på mig en hjälm i stallet för att hantera en häst - då finns det noll tanke på sociala medier. Tillfällen då jag tar på mig hjälm i stallet är vid tex bandagebyte på sparkande häst, hovslagararbete på unghäst eller en väldigt rädd och osäker häst som ska hanteras. Vid dessa lägen är telefonen min sista tanke.
Jag äger tre ridhjälmar, min barn har varsin och ni ser dem aldrig på kliniken utan hjälm. (Ser ni dem där så beröm dem gärna för hjälmarna! Personalen har hjälpt mig få in en positiv känsla för hjälm så de vill inte gå in utan 🩷)
En av mina hjälmar ligger alltid i lastbilen, om en trafikolycka med stressad häst händer.
Men hemma i stallet litar jag på mina hästar, så därför ser ni mig utan hjälm.
Hoppas ni förstår och respekterar mitt tankesätt. 🌸
Mvh Annelie, @stallsteningeby på instagram
Läst 11615 ggr | Kommentarer | Kommentera |
Hej!
Här på gården rullar livet på i en hej dundrande fart! I dag kom två nya hästar, en visste jag om i går, den andra fick jag någon timmes heads up om att den ville komma. Jag gillar snabba puckar, gillar att hjälpa till och känna att jag hjälper verkligen både häst och ägare. Men dagarna just nu blir låååånga. Det är många hästar på gården, och jag säger dagligen att när boxar blir tomma nu så ska de förbli tomma några veckor. Men i dag var en box tom i 10 minuter. Så det failade ju, haha!
Men jag har roligt, jag trivs och trots lite kalla, piskande isvindar så är våren på ingång. Barnen är hemma denna vecka på påsklov. Nu var det inte riktigt tanken men en magsjuka satte stopp för deras vistelse utanför gården. Dock är de så otroligt duktiga, vet att vi måste ta hand om hästarna och Towe är en fena på att hjälpa till med vattenfyllning ute och skrubba vattenkoppar inne, för att nämna något hon alltid ser till sköts.
Meeeen!
Det var inte detta jag tänkte blogga om i dag, jag tänkte blogga om vad jag surade ur på i mina sociala medier.
Visste ni att det kommit ett nytt magiskt pulver som får senskador att försvinna, artros att aldrig ens ha existerat och DET BÄSTA AV ALLT!!!! DET MOTVERKAR HÄLTA.
Kyss mig i arslet och slå mig hårt i huvudet. JAG SMÄLLER AV.
Ursäkta svenskan, men man går alltså ut med detta i text för att sälja produkten.
Men vänta! Det blir BÄTTRE!!
Jag smäller av! Det är så otroligt roligt, tragiskt och provocerande på samma gång.
Vi tänker alltså inte att miljö, ev avel och kanske trauma kan orsaka skador? Istället säljer vi ett pulver som ser till att senskador, hältor och artros aldrig kommer drabba hästen!
(Nu vill jag vara politiskt korrekt här och säga att jag nämner inte namnet på försäljaren här i bloggen. Och nej, det är inget svenskt företag). Tänker man till så kan man hitta vilket företag det gäller, men det skriver jag inte ut på Hippson :-)
Ha ett bra grovfoder (hö/hösilage), ta analys och rådgör med en oberoende yrkesperson om en bra foderstat. Därefter tar du din häst på förebyggande veterinärkontroll en-två gånger om året och rider omväxlande, ridbana, skog, klättring och gärna rid för instruktör om möjligheten finns.
För att avsluta mitt inlägg får jag väl bli lite positiv igen. Påsken! Min påsk var magiskt bra! Storebror kom upp från Halmstad med fru och deras två hästgalna barn :-) Vi höll på långa dagar i stallet, tackade hönsen för alla ägg vi fick och spontant rev vi lite träd också. Varför inte lixom!
Om ni inte följer mig på instagram så har ni nog missat... Jag älskar våra höns. <3 Varje gång de ser mig kommer de springande.
Vi skulle in och äta middag, men jag sa "Daniel, jag är så jävla trött på det här trädet". Sen var vi igång och fick upp den med rot och allt!
Edith och Ella, kusinerna med rätt intresse! ;-)
Jag brukar gå all in - så även i år ;-)
Slut för i dag, nu ska jag ner och kvällskolla hästarna. Blir alltid en extra vända första kvällen för nya hästar.
Mvh Annelie, @stallsteningeby på instagram
Läst 14146 ggr | Kommentarer | Kommentera |
Till startsidan för Hästliv »
Här hittar du alla våra husbloggare
Annelies senaste
- Se sig själv i brevlådan och vi bygger för framtiden
- Hjälmens vara eller icke vara (i min arbetsmiljö)
- Det finns inga magiska "Quick fix" i pulverform
- Historiens vingslag tog mig till Versailles
- Öppnar man dörren forsar det in
- Sprutad led, fotografering och hopp om våren
- Tårar, snö och is. Men även nytt år och fullbokat
- Jag är företagare - inte chef!
- Tävlingsdebuten gjord "på riktigt"
- Nej tack (ibland) till ridhus och kunder
- Är du okej? - Nej, det är jag inte.
- Bloggen tar ett uppehåll
- Ett föl stod i skogskanten och tittade på mig
- 9 år non stop - och jag glömmer bort tiden
- "Second opinion" - för en kan väl inte veta allt?
- Bildblogg: Hej! Jag lever!
- ”Varför anställer du inte någon som mockar?”
- Juletid ger arbetstid
- Mjukstart blev en kickstart!
- Hemma med energi och insikter
Arkiv
- April 2024
- Mars 2024
- Februari 2024
- Januari 2024
- Oktober 2023
- September 2023
- Augusti 2023
- Juli 2023
- Maj 2023
- April 2023
- Mars 2023
- Februari 2023
- December 2022
- November 2022
- Oktober 2022
- September 2022
- Augusti 2022
- Juli 2022
- Juni 2022
- Maj 2022
- April 2022
- Mars 2022
- Februari 2022
- Januari 2022
- December 2021
- November 2021
- Oktober 2021
- September 2021
- Augusti 2021
- Juli 2021
- Juni 2021
- Maj 2021
- April 2021
- Mars 2021
- Februari 2021
- Januari 2021
- December 2020